Expressen och Försvaret i HD-bråk
Högsta domstolen, HD, beslutade i förra veckan att Försvarsmakten måste lämna tillbaka minneskortet med bilder som DN tog inne på ett skyddsområde under ubåtsjakten. Försvarsmakten rasar och vill nu att lagen ses över – vilket har fått Expressens Thomas Mattsson att slå tillbaka.
Det var under den uppmärksammade ubåtsjakten i höstas som en reporter och fotograf från Dagens Nyheter gick in på ett skyddsområde och tog bilder. Militärpolisen upptäckte dem och tog ett minneskort med 47 bilder i beslag. Först hävde Södertörns tingsrätt beslaget, sen fick försvarsmakten rätt i Svea hovrätt, men Högsta domstolen gick alltså slutligen på DNs linje.
Det här fick Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten att se rött. Han vill att lagen ses över och i fredags kommenterade han saken på Försvarsmaktens blogg:
”För att uttrycka sig enkelt, detta är utomordentligt problematiskt och allvarligt. Ibland brukar chefredaktörer mena att bedömningen av sådana frågor åvilar den ansvariga utgivaren och att samhället borde lita på dem att inte känslig information röjs. Jag menar att det inte räcker och att frågan kring sekretessen för staten känsliga objekt nu måste ses över. (…) Avvägningen mellan öppenhet och sekretess prövar myndigheten varje dag. Det är besvärande om vi inte har stöd för det i lagstiftningen”, skriver Lagersten.
Thomas Mattsson har nu gått in i debatten och försvarar domen. Han menar att Försvarsmakten missförstår domen och att medier inte alls kan sprida bilder inifrån ett skyddsområde hur som helst. Detta eftersom Brottskatalogen i Tryckfrihetsförordningen listar 18 exempel på vad som är olagligt gällande högförräderi, krigsanstiftan och befattning med hemlig uppgift.
”Det är inte heller tillåtet för journalister att, med hänvisning till grundlagarna, göra sådant som är straffbelagt i brottsbalken som olaga intrång eller olovlig underrättelseverksamhet”, skriver Mattsson.
Expressens chefredaktör menar att HD-domen bara avser framtagandet av vad som eventuellt ska publiceras. Men att medierna fortfarande måste agera ansvarsfullt i sina publiceringsbeslut.
”Där handlar det om att redaktionernas information, kanske uppgifter som äventyrar källskyddet, riskerar att komma rättsvårdande myndigheter till del. Vilket ju står i direkt konflikt med meddelarfriheten och hela intentionen med Tryckfrihetsförordningen”, fortsätter Mattsson.
