Expressen och Aftonbladet hoppas på miljoner i mediestöd
De två kvällstidningarna har ansökt om redaktionsstöd, den nya typen av mediestöd. Beviljas ansökningarna är det första gången som kvällspressen får ta del av det största statliga mediestödet. UPPDATERAD MED SVAR FRÅN AFTONBLADET
Det nya mediestödet ser ut att öppna en möjlighet för kvällstidningarna att få upp till 24,5 miljoner kronor per år i stöd. Aftonbladet och Expressen har sett möjligheten och skickat in varsin ansökan. Det visar Journalistens genomgång av ansökningar om mediestöd.
– Vi vill ha största möjliga styrka för att satsa på journalistiken och här ser vi att vi kan vara berättigade till stödet – och därför söker vi, säger Expressens chefredaktör Klas Granström.
Aftonbladets chefredaktör Lena K Samuelsson säger att hon tycker mediestödet är viktigt rent principiellt.
– Vi menar att mediestödet är både viktigt och riktigt för hela mediebranschen, och i förlängningen är det en demokratifråga. Medierna går igenom en väldigt tuff transformation från print till digitalt och vi har en väldigt volatil annonsmarknad som slagit hårt mot många tidningar.
Lena K Samuelsson poängterar att de hellre sett ett nollmoms-system, där tidningarna istället för att få pengar i stöd, sluppit betala moms.
– Men nu är det den här vägen som man har valt, och då får vi förhålla oss till det. Om vi sen får något stöd återstår att se, säger hon.
Exakt hur mycket tidningarna får är det mediestödsnämnden som bestämmer. De har en miljard att fördela och kommer att behöva prioritera bland ansökningarna. Dessutom är redaktionsstödet nedsatt under de tre första åren, då pengarna ska gå till ett övergångsstöd för de som tidigare fått stöd.
– Vi siktar på att få ut den fulla potentialen ur det här stödet, säger Klas Granström.
De båda kvällstidningarna har tidigare fått ekonomiskt stöd av staten. 2020 infördes ett redaktionsstöd som tidningar som inte fick driftstöd kunde söka. Under de tre år som stödet betalades ut fick Expressen och Aftonbladet totalt närmare 22 miljoner kronor i stöd. De får också årligen distributionsstöd som ligger på under en miljon kronor.
Bland de 195 tidningar som sökt stöd finns även Omni, som inte tidigare fått stöd. Även gratistidningskoncernen Mitt i ser ut att kunna bli en stor stödmottagare, då de sökt för 25 titlar i sin koncern. Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, som tidigare var stora mottagare har också sökt redaktionsstöd.
Dagens industri och Dagens Nyheter har inte sökt redaktionsstöd, utan bara stöd för distribution. Förra året fick DN knappt sex miljoner i distributionsstöd och DI 1,3 miljoner.
DNs chefredaktör Peter Wolodarski har flera gånger sagt att de valt bort möjligheten att söka mediestöd då det är riskfyllt att bygga sin ekonomi på statliga pengar.
– Det är otroligt viktigt för vår journalistik att den är oberoende, inte tar några politiska hänsyn utan att den enda lojalitet vi har är gentemot vårt journalistiska uppdrag. Det gör vi bäst om vi inte behöver söka några stöd utifrån, sa han till DN 2019, när tidningen för första gången hade kunnat söka mediestöd. Han återupprepade uttalandet i samband med att DNs resultat för 2023 presenterades under veckan.
Lena K Samuelsson menar att Aftonbladets journalistik inte kommer att påverkas av eventuella stödpengar. Hon kallar Peter Wolodarskis utspel för ett ”ett väldigt fint PR-utspel som de har använt sig av tidigare”.
– Vi förhåller oss till det stöd och det system som finns. Det tycker jag är helt naturligt, säger hon.
Klas Granström ser inte heller någon risk för att Expressens journalistik kan påverkas om mediestödsnämnden godkänner deras ansökan.
– Vi har varit inne i systemet tidigare och klarat att hålla balansen bra. Det kommer att funka jättebra även framöver.
Så ingen farhåga för att bli bidragsberoende?
– Nej, det handlar om redaktionell integritet, och det har vi.
