Drönarregler kritiseras av redaktioner
En granskning av tidningen Scoop visar att myndigheternas handläggningstider omöjliggör laglig publicering av nyhetsfoton tagna med drönarbilder, så länge himlen eller horisonten syns.
Drönarbilder i medierna har blivit vanligare de senaste åren, samtidigt visar Scoops granskning att drönarfotografering vid akuta nyhetshändelser inte är att tänka på i Sverige.
Detta eftersom staten kräver att få förhandsgranska drönarfoton under hot om fängelse.
När Scoop testar att skicka in drönarbilder för godkännande i mitten av juli tar det nästan nio dygn att få klartecken. Vid ett test i mitten av maj hade man klartecken för publicering efter drygt 26 timmar.
Enligt Anders Wike, funktionschef för kart- och bildsekretess på Lantmäteriet, finns ingen gräddfil hos myndigheten för journalister och annan publicistisk verksamhet som kan ha mer bråttom än andra att få klartecken.
– Nej, det är standardfrågan vi får. Förvaltningslagstiftningen kräver att vi tar ärenden i den ordning de inkommer. Jag förstår journalisternas behov och har respekt för det, men i dagsläget har vi ingen lösning för det, säger han till Scoop.
Så fort himlen eller ett större landskap finns med i bild uppstår problem. En regel som omintetgör alla undantag är den om synliga horisontlinjer.
Det här får kritik av flera redaktioner. Jonas Kanje, chefredaktör på Sydsvenskan, uppger att ordningen inte fungerar i akuta nyhetslägen och att systemet utgör en form av censur.
SVTs Uppdrag Granskning är en av redaktionerna som ofta använder drönarbilder. För dem spelar handläggningstiden inte så stor roll eftersom de har lång produktionstid.
– Men det är alltid besvärande att behöva cleara saker med myndigheter. Det är en modell som inte finns i någon annan del av det journalistiska arbetet, säger Axel Björklund, chef för Uppdrag Granskning i reportaget.
Här kan du läsa Transportstyrelsens regler för drönare.
