Dålig arbetsmiljö i medieföretagen
Sex av tio journalister anser att deras arbetsbelastning är för hög. Lika många kan på sin fritid inte koppla av tankarna på jobbet. Det visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket.
Sex av tio journalister anser att deras arbetsbelastning är för hög. Lika många kan på sin fritid inte koppla av tankarna på jobbet. Det visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljön på Sveriges redaktioner har inte varit så dålig som den är i dag sedan 1970-talet.
Det menar Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén, i en kommentar till Arbetsmiljöverkets och Statistiska Centralbyråns senaste arbetsmiljöundersökning.
– På 70-talet handlade det om droger och dålig fysisk miljö. I dag är det stora problemet arbetsorganisationen, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Här är några av de alarmerande siffrorna i årets arbetsmiljöundersökning:
Många kan inte koppla av
l Fler än tre av tio är varje vecka trötta och håglösa. Bland kvinnorna är andelen fyra av tio.
l Mer än sex av tio kan inte på sin fritid koppla av tankarna på jobbet.
l Drygt var femte har sovsvårigheter på grund av arbetet.
l Var femte har svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden.
l Var femte anser att deras inflytande över det egna arbetets uppläggning är för litet.
l Drygt en av tio mobbas.
l Nästan fyra av tio får för det mesta eller aldrig stöd och uppmuntran från chefer.
l Nästan var femte har under de senaste tolv månaderna utsatts för trakasserier på grund av kön från chefer eller arbetskamrater.
l Sex av tio anser att de har för mycket att göra.
Även andra siffror talar för att arbetsmiljön på redaktionerna har försämrats. 1997 anmäldes 21 arbetssjukdomar. För 2001 beräknas antalet hamna på cirka 55 (alla anmälningar har ännu inte registrerats).
– Siffrorna är förfärliga. Jag önskar att jag kunde säga att jag är förvånad, men det är jag inte, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Dags att skärpa lagstiftningen?
– Arbetsmiljölagen är egentligen bra. Problemet är bara ett ingen följer den.
Agneta Lindblom Hulthén menar att orsaken till den dåliga psykosociala arbetsmiljön bland annat finns i de senaste årens ekonomisering och industrialisering av journalistiken.
– Det går inte att lägga en mall som utvecklats för underleverantörer till bilindustrin i USA över en kreativ verksamhet och tro att det ska fungera. De som slogs för de publicistiska värdena har på något sätt abdikerat. I dag är det ekonomerna som styr.
Enligt henne är det största problemet arbetsorganisationen, det vill säga att redaktionerna är alldeles för ”slimmade” och befolkas av före lite fast anställd personal och för många visstidsanställda.
– Det är ett system som slår mot kvaliteten på verksamheten, slår ut de enskilda individerna och hotar journalistiken. Många journalister mår dåligt därför att de inte kan göra sitt jobb så bra som de vill.
Anorektisk era
En liknande uppfattning har Christer Swede, huvudmiljöarbetsombud vid Sveriges Television.
– Min bild är att många upplever en större otillfredsställelse än tidigare. De känner att deras yrkeskunnande inte används fullt ut. Många företag är dessutom inne i en anorektisk era. Jag tror till exempel att alla omorganiseringar och neddragningar på SVT tillsammans med chefsturbulensen bidragit till ett ökat antal stressrelaterade sjukskrivningar.
Hans Karlsson, inspektör på arbetsmiljöinspektionen i Stockholm, tror att den nya tekniken kan vara en delförklaring till att många journalister mår dåligt.
– När man infört ny teknik har man främst varit inriktad på att öka produktiviteten och inte tagit tillräcklig hänsyn till hur tekniken påverkar de anställda. Det har till exempel ofta inte utretts vad som händer med de anställda när tekniken inte fungerar som den ska. Datorer som hänger sig skapar, inte minst för den som arbetar under tidspress, negativ stress vilket resultera i sömnsvårighet.
Gryende intresse för att diskutera
Enligt Journalistförbundets ordförande finns det ett gryende intresse från Tidningsutgivarnas sida för att diskutera arbetsmiljöproblemen.
– När jag var ny som ordförande skrev jag brev till samtliga arbetsgivarorganisationer och föreslog att vi skulle samarbeta i dessa frågor. De ville de inte. Efter konflikten med TU fick vi avtalet vi in att vi ska samarbeta kring arbetsmiljön. Jag tror att det i branschen har blivit en större medvetenhet kring de här frågorna, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Källa:
Arbetsmiljöverkets och SCBs Arbetsmiljöundersökningen 2001. Undersökningen görs vartannat år och omfattar cirka 10 000 personer. Statistiken ovan gäller gruppen 2451, det vill säga journalister, författare, informatörer med flera. För att få acceptabel statistisk säkerhet i en så relativt liten grupp på arbetsmarknaden som journalistkåren har resultaten för de tre senaste undersökningarna (1997-2001) vägts samman av SCB och Arbetsmiljöverket.
Materialet bygger på enkätundersökningar, dels via utskickade enkäter, dels via telefonintervjuer.
Frågorna avsåg i allmänhet förhållanden under de senaste tre månaderna, för några variabler den senaste 12 månadersperioden.
