Branschorganisationer agerar mot riksdagsreglerna
Sveriges Tidskrifter och Journalistförbundet riktar kritik mot att seriösa tidningar nekas ackreditering i riksdagen – och ska ta kontakt med riksdagen för att försöka ändra reglerna. UPPDATERAD
Som Journalisten rapporterade igår nekas en rad tidningar pressackreditering till riksdagen, inte minst medlems- och organisationstidningar, eftersom deras ägare inte definieras som ”massmedieföretag” av riksdagsförvaltningen.
Ottars medarbetare Anna Dahlqvist JO-anmälde nyligen riksdagen, vilket även tidningen Husdjur och tidningen Nötkötts reporter Camilla Olsson gjort.
– Det här drabbar en mängd tidskrifter som gör viktig bevakning inom olika nischer. Det är just inom organisationspressen som mycket granskningar och grävande journalistik görs inom vår bransch, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.
– Det går att förstå att vem som helst inte ska få kalla sig journalist, ur en säkerhetssynpunkt. Men det slår oerhört märkligt när fristående tidskrifter med ansvariga utgivare och utgivningsbevis nekas tillträde. Det är naturligtvis ett hot mot demokratin, fortsätter hon.
Riksdagen skulle i stället kunna använda sig av Mediemyndighetens definition av vad som är ett medieföretag, och/eller koppla ackreditering till utgivningsbevis och ansvarigt utgivarskap, menar Kerstin Neld.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har också reagerat på reglerna, och kontaktade i våras tidningen Ottar efter att tidningen skrivit en ledare om saken.
– Riksdagens regler är märkliga och saknar kontakt med verkligheten. De är inte funktionella. Såklart ska man inte bedöma journalistiken, men som riksdagen drar linjerna får väletablerade tidningar inte pressackreditering, säger hon.
Sveriges Tidskrifter och Journalistförbundet kommer nu agera gemensamt för att få till stånd ett möte med riksdagsförvaltningen och försöka påverka hur reglerna är utformade.
– Jag tror inte riksdagen har förstått hur reglerna slår. De måste förtydligas, säger Kerstin Neld.
Tredje statsmakten är sedan mitten av 1800-talet en informell benämning på massmedia i Sverige. Den första makten är regeringen och den andra riksdagen. Ibland antas riksdagen vara den första. Den tredje statsmaktens uppgift anses vara att granska de två andra.
– Vi skall granska dem och utan oss så får staten, riksdagen inte ut sitt budskap till medborgarna och utlandet. Riksdagen går allt ut med att visa att demokratins rättigheter förbjuds och att vi blir utanför den pressetiska rättigheterna som den tredje statsmaktens!