Gå direkt till textinnehållet

Bodströms nya lagar kan strida mot grundlagen

Bodströms nya avlyssningslagar kan bryta mot grundlagen. Ingen har granskat om lagförslagen stämmer överens med meddelarskyddet och förbudet att efterforska källor. Inte ens Lagrådet.

Bodströms nya avlyssningslagar kan bryta mot grundlagen. Ingen har granskat om lagförslagen stämmer överens med meddelarskyddet och förbudet att efterforska källor. Inte ens Lagrådet.

Både den nya lagen om buggning och den nya lagen om förebyggande tvångsmedel kan användas mot redaktioner.

Den senare gäller en typ av brott som journalister kan göra sig skyldiga till i jobbet. Brottet kallas grov obehörig befattning med hemlig uppgift och kräver inget uppsåt. Det kan räcka att publicera hemliga uppgifter som riskerar att skada rikets säkerhet.

Journalisten kan i dag visa hur den nya avlyssningslagen kan användas mot vanlig journalistik, som förekommit i Svenska Dagbladet, Uppdrag granskning och Kalla fakta.

Men trots att avlyssningen krockar med meddelarskyddet, som är en grundlagsfäst rättighet, har ingen upptäckt hur den nya lagen hotar grundlagen.

bryt

Inte chefs-JO Mats Melin, som varit en kritisk remissinstans och oroat sig för meddelarskyddet när det gäller buggning där kraven för att få avlyssna är högre.

– Hade jag gjort det hade jag säkerligen avstyrkt precis som med buggningen, säger Mats Melin.

Inte heller Tryck- och yttrandefrihetsberedningen, som har i uppgift att studera effekter för just yttrandefriheten.

Den har inte ens blivit tillfrågad om Bodströms senaste lagar.

Beredningens ordförande, HD-domaren Göran Regner, säger att han förstår argumentet att brottslingar kan gömma sig bakom enkla hemsidor och trycksaker.

– Samtidigt är det ett bekymmer att man kan använda ett sådant tvångsmedel mot etablerade redaktioner, säger han.

Och inte heller Lagrådet, som den 24 februari i år granskade de båda lagrådsremisserna, tittade på vad de innebär för tryck- och yttrandefriheten.

bryt

Förre justitierådet Hans Danelius satt ordförande.

– Nej, jag tror inte att vi särskilt har uppehållit oss vid det. Det var så mycket kring den där lagrådsremissen ändå, så vi kanske inte hann med alla aspekter, säger Hans Danelius.

Är det inte anmärkningsvärt att ett lagförslag som får så stora effekter för meddelarskyddet går igenom utan att den aspekten granskas?

– Jo, det kan man kanske tycka. Det är möjligt att vi borde ha gått in särskilt på det i lagrådsremissen. Men vi hade mycket invändningar.

Buggningen fick nej av rådet. Ändå lade justitieminister Thomas Bodström fram lagarna för riksdagen, med vissa justeringar.

Hans Danelius är inte helt förvånad.

– Man brukar ta ganska mycket hänsyn till vad lagrådet säger, men i ärenden som är starkt politiska brukar man kanske inte det.

Hur då starkt politiska?

– Det här är ju en del av de åtgärder som vidtagits i samband med terroristbekämpning.

Men de ger långtgående inskränkningar i det grundlagsfästa meddelarskyddet.

– När jag hör vad du säger här så inser jag att det kanske hade varit skäl att gå in på de här frågorna.

Bryter de nya lagarna mot grundlagen?

– Jag vet inte om jag kan svara på det. Vi fann ju ingenting som i alla fall klart visade att de kan bryta mot grundlagen när det gäller den personliga integriteten. Där koncentrerade vi oss mer på Europakonventionen där det finns mer praxis.

Men kan de bryta mot grundlagen när det gäller meddelarskyddet?

– Jag kan inte säga något om det för det kräver en ganska ingående granskning.

bryt

De båda lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli i år. Ändå är det osäkert om det blir något beslut.

Vänstern och miljöpartiet vill utnyttja rätten att bordlägga lagarna i ett år. Centerns partiledare Maud Olofsson sa i helgen i Ekots lördagsintervju att partiet vill bordlägga buggningen om inte förslaget ändras på viktiga punkter.

Enligt regeringsformen ska ett lagförslag som upphäver vissa grundlagsfästa medborgerliga rättigheter vila i tolv månader, om minst tio av riksdagens ledamöter begär det. Riksdagen kan köra över minoriteten och ta beslut i alla fall. Men om en sjättedel av riksdagen inte är med på det, så kommer ärendet till konstitutionsutskottet som fattar beslut om bordläggning.

bryt

För att baxa det dit krävs 59 röster. Vänstern, miljöpartiet och centern har 67 röster och kan stoppa lagarna om de enas. Bordläggning kan begäras när justitieutskottet är klar med frågan den 18 maj. Riksdagsdebatten ska ske den 31 maj.

Fotnot: Mer om justitieminister Thomas Bodströms nya lagar kan du läsa i nr 10 av pappersutgåvan av Journalisten. Här kan du teckna din prenumeration: http://journalisten.se/journalisten.aspx?Article_id=1403

Fler avsnitt
Fler videos