Bingolottokungen fälld i AD
RÄTTSLIGT Arbetsdomstolen gav TV-producenten Björn Fjelkegård rätt: ”Bingolottokungen” Gert Eklund hade felaktigt avskedat honom.
RÄTTSLIGT Arbetsdomstolen gav TV-producenten Björn Fjelkegård rätt: ”Bingolottokungen” Gert Eklund hade felaktigt avskedat honom. Men Eklund struntar i domen. Fjelkegård får inte jobbet åter.
Björn Fjelkegård, med ett förflutet på Sveriges Television och Sveriges Radio, anställdes 1992 vid GE Television, som ägs av Gert Eklund och som bland annat producerar Bingolotto åt TV4. Vid sidan av jobbet på GE Television drev Björn Fjelkegård, med arbetsgivarens samtycke, ett produktionsbolag (Nibab).
1993 slöt Fjelkegård ett avtal med Eklunds bolag om en specificerad programidé med arbetsnamnet ”Satsa”.
I kontraktet står uttryckligen: ”Om Kanal Göteborg/TV21 (Eklunds bolag/HL) inte är intresserat står det Nibab fritt att presentera programidén för annat bolag.”
Gert Eklund sa i januari 1994 nej till ”Satsa”.
Björn Fjelkegård erbjöd i stället programidén till TV4. När Gert Eklund fick veta det avskedade han Björn Fjelkegård med motiveringen att denne hade haft otillåtna kontakter med TV4. Han hade varit illojal, ansåg Eklund.
Fjelkegård vände sig till Journalistförbundet, som fört ärendet till AD. SJF ansåg att avskedandet var ogiltigt och yrkade på skadestånd till producenten.
AD ger Fjelkegård och SJF rätt. TV-producenten får 300 000 kronor i skadestånd och utebliven lön. Dessutom ska Eklunds bolag betala SJFs advokatarvode på 149 500 kronor.
Björn Fjelkegård infann sig i torsdags morse på sitt gamla jobb.
– Gert Eklund sa att jag inte var välkommen tillbaka till jobbet, säger Björn Fjelkegård.
Eklund har inte gått att nå för en kommentar. Men i ett pressmeddelande heter det:
”Att i denna situation tänka sig ett samarbete med Fjelkegård är omöjligt. Lagen om anställningsskydd (39§) ger arbetsgivaren rätt att inte följa ADs utslag. Med stöd av denna paragraf har vi beslutat att inte rätta oss efter AD:s dom och Björn Fjelkegårds anställning är upplöst. Vi är införstådda med skadeståndsskyldigheten enligt samma paragraf.”
SJFs och Fjelkegårds juridiska ombud, advokat Toivo Öhman, ser principiellt viktiga inslag i AD-domen.
– Lojalitetsbegreppet i ett anställningsförhållande avser den verksamhet som bedrivs i nuet, inte vad som gjorts förut eller vad som planeras i framtiden. I målet åberopades också att andra företag inom koncernen kunde ha använt Fjelkegårds programidé. Men det måste handla om den egna arbetgivarens verksamhet.
LAS ger arbetsgivaren möjligheten att köpa ut en anställd.
– Lagstiftaren insåg att det inte går att verkställa en sån här dom med våld. Därför infördes en regel om så kallade normerade skadestånd som företag får betala för att slippa återanställa en person.
Enligt Toivo Öhmans beräkningar kommer notan på skadestånd, ersättning för utebliven lön etc att springa upp till sammanlagt omkring 2,2 miljoner kronor.
