Gå direkt till textinnehållet

Bertil Dejke, TUs förhandlingschef:”Företagen bromsas av upphovsrätten”

Diskussionerna med Tidningsutgivarna har låst sig. Läget är så allvarligt att en större konflikt på TU-området inte kan uteslutas. Journalisten har låtit Agneta Lindblom Hulthén och TUs Bertil Dejke svara på varför parterna inte kommer överens. Här är Bertil Dejkes svar:

Diskussionerna med Tidningsutgivarna har låst sig. Läget är så allvarligt att en större konflikt på TU-området inte kan uteslutas. Journalisten har låtit Agneta Lindblom Hulthén och TUs Bertil Dejke svara på varför parterna inte kommer överens. Här är Bertil Dejkes svar:

För det mesta när det gnisslat i förhandlingarna mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna har upphovsrätten funnits med i diskussionen. 1981 var det till och med strejk om den. Varför är den så svår att komma överens om?

– Påståendet är inte helt korrekt. Upphovsrätten har varit central sedan 1981 men när det blivit konflikt så har det handlat om andra frågor. Men det är en väldigt tydlig intressemotsättning. För Journalistförbundet är det en möjlighet att få fram mer pengar. För tidningarna handlar det om en möjlighet att utvecklas utan den här typen av hinder, att hela tiden behöva betala mer pengar. Det bromsar företagen.

Annons Annons

Vad handlar konflikten om den här gången?

– 1997 kom man överens om att tidningarna får publicera sin egen webbsajt på nätet, efter många års diskussioner då samma farhågor vädrades och Journalistförbundet hade samma position som nu. Vi visste redan då att det inte var tillräckligt. Det handlar mycket om olika typer av samarbete, utbyte av material, gemensamma bilagor, gemensamma arkiv. Dessutom har vi fått efterfrågan på journalistiskt material på nya ställen på nätet. Där vill våra företag vara med och konkurrera med eget namn och egna nyheter. Om man varje gång man ska göra något sådant måste sätta sig och förhandla med journalistklubben, så blir det en broms så det försenas eller inte blir av alls. Vi är medvetna om att vi måste betala, men vill gå efter den modell som vi gjorde 1997. Vi vill lyfta bort den vetorätt för journalistklubben som hänger ihop med det här.

Varför kan ni inte komma överens om löner och allmänna villkor nu, som Journalistförbundet vill, och ta upphovsrätten till en särskild arbetsgrupp?

– Vad Journalistförbundet vill med hela förhandlingen är att undvika en lösning på upphovsrätten, men nu har vi kört den så länge så vi kan inte bara släppa den. Dessutom ingår den i kollektivavtalsförhandlingen, det finns inget annat sätt att lösa den.

Är ni överens om löner, ob-system, tjänsteresor utomlands, extra pengar till multijournalister och andra frågor som inte rör upphovsrätten?

– De har diskuterats mycket. Nu är vi inne i en medling och där har lönevillkoren inte kommit in. Men de andra frågorna har diskuterats. Jag tror nog man kan säga att när det gäller frilansfrågan har vi inte velat diskutera den, men vi är i stort överens. Journalistförbundet har fört fram att man vill diskutera frilansarnas upphovsrätt. Vårt uppdrag har gällt ett kollektivavtal och frilansfrågor sköter företagen själva. Men vi har sagt internt att om vi kan lösa upphovsrätten för de anställda så ska vi sätta oss i en arbetsgrupp med Journalistförbundet och diskutera frilansarna. Det har vi sagt okej till. När det gäller utlandstjänstgöringen har vi sagt okej till OB och diskussionen när det gäller övertidsfrågor fortsätter, där är vi inte överens om lösningen. För OB-systemet har vi diskuterat olika lösningar, jag tycker vi varit ganska konstruktiva där. När de pratar om multijournalistik måste vi ha en definition av vad det är, där finns ingen enighet. Sista frågan är elvamånadersvikariaten. Där är vi inte överens men det finns olika förslag på lösningar.

Tidningsutgivarna har begärt att det lokala avtalet mellan TV4 och journalistklubben ska översättas till tidningsområdet. Vad skulle det innebära?

– Frågan är om det är ett lokalt avtal. Journalistförbundet har efter ingående diskussion i sin styrelse godkänt det. Men det skulle innebära att tidningsföretagen kunde konkurrera med TV4 på lika villkor. Om Expressen och TV4 samarbetar om ett stort idrottsevenemang kan de använda texter från båda hållen. Företagen skulle få agera friare, men med alla de hinder som diskuterats. Journalistförbundet har sagt okej till TV4, då ska det vara samma villkor för tidningar.

Varför vill Tidningsutgivarna ha ett sådant avtal?

– Det är de upphovsrättsvillkor vi tyckt är rimliga i det läge som är och som Journalistförbundet ansett möjliga på ett område.

Varför vill inte Journalistförbundet ha ett sådant avtal?

– Det är väl en fråga till dom. De har ju angett ett antal förhållanden som vi inte tycker är rimliga. De säger det är lokalt, men har själva skrivit på. De säger att det är en helhet, men vi är också beredda att diskutera andra frågor, i vissa fall exakt som TV4. Vi tycker att invändningarna är lite giltiga. Det måste handla om något annat.

Hur vill Tidningsutgivarna att ett avtal om upphovsrätten ska se ut?

– Vi vill ha möjligheten att använda materialet friare i den publicistiska utveckling som är aktuell nu som mediemarknaden ser ut. Sen vill vi att alla de här förbehållen ska finnas med. Det är ingen som har en tanke på att äventyra grunderna, man sågar inte av den gren man sitter på. Det nya steget i avtalet ska inte införas generellt för hela branschen. bara de företag som vill utnyttja det ska betala för det.

Hur vill Journalistförbundet att ett avtal om upphovsrätten ska se ut?

– Den bild som tonar fram är att de helst inte vill ha någon ändring. Det är att sticka huvudet i sanden och säga att det här problemet inte finns, fast företagen säger att det gör det. Några faror för den journalistiska integriteten eller så kan jag inte se.

Varför är det så viktigt att tidningsföretagen får bestämma hur materialet används i andra sammanhang än det ursprungliga?

– Det är det normala att en arbetsgivare förfogar över det som framställs i anställningen, och när det gäller upphovsrättsligt skyddat material får man ta hänsyn till den journalistiska integriteten. Den som är anställd får ju lön precis som alla andra och det är företaget som tar den ekonomiska risken.

Hur är stridsviljan bland era medlemmar?

– Vi hoppas ju innerligt att det inte blir någon konflikt, men ser heller ingen anledning att bara stryka ett streck över den här frågan. Den måste lösas och det är stor enighet om att det är viktigt.

Ni beskyller er motpart för att inte vilja hitta någon lösning? På vilket sätt har motparten obstruerat?

– Det är väl mer de som har pratat om att vi obstruerar, men de har inte velat lösa den här huvudfrågan om upphovsrätten.

Vad händer nu?

– Det var Journalistförbundet som slog igen dörren i söndags. Nu är det de som måste hitta något sätt att öppna den igen. Vi är hela tiden öppna för fortsatta diskussioner och medlarna arbetar också. Vårt sätt att få tryck i frågan är att vi inte är beredda att skriva på något avtal förrän den här frågan är löst. Nu avvaktar vi och ser vad Journalistförbundet gör.

borge.nilsson@textra.se

Fler avsnitt