Bengt Braun:Helägt TV4 hotarinte mångfalden
TV4 skulle mycket väl kunna vara helägt av Bonniers, utan att det skulle hota mångfalden, konstaterar Bonnier ABs VD Bengt Braun i sin första kommentar till koncernens köp av ytterligare fem procent av aktierna i TV4. – Det är inte farligare än att någon annan heläger TV3 eller Kanal 5.
TV4 skulle mycket väl kunna vara helägt av Bonniers, utan att det skulle hota mångfalden, konstaterar Bonnier ABs VD Bengt Braun i sin första kommentar till koncernens köp av ytterligare fem procent av aktierna i TV4.
– Det är inte farligare än att någon annan heläger TV3 eller Kanal 5.
I torsdags valdes Bonnier ABs VD Bengt Braun till ny ordförande i Tidningsutgivarna, vid organisationens årsmöte i Göteborg. Ett något oväntat val, av flera skäl. Dels för att Bonniers av tradition haft en ganska tillbakadragen roll i TU – varken Braun eller Bonniers informationsdirektör Erik Månsson kan erinra sig när en Bonniers-direktör senast ledde organisationen – dels därför att Braun som person, sin maktposition till trots, sällan varit särskilt framträdande som opinionsbildare. Även om han är ordförande i det internationella tidningsägarorganet World Association of Newspapers är han knappast den som gör djärva utspel i mediefrågor eller deltar i en bredare mediedebatt.
Inga vassa verksamhetsberättelser
Hans förord till koncernens verksamhetsberättelser har heller aldrig varit så retoriskt raffinerade som motsvarigheterna för exempelvis TV4 och MTG. Där deras ledningar med illa dold skadeglädje skjuter in sig på konkurrenter och politiker nöjer sig Braun med att glädjas över att koncernen sålt många tyska Harry Potter-böcker, Affärsdata-abonnemang eller Creedence-skivor. Eller vad som nu gått bäst för året. Publicistiska och mediepolitiska brandtal får andra leverera.
När Journalisten träffar den nye TU-ordföranden visar han heller ingen tydlig vilja att axla rollen som TUs språkrör i den offentliga debatten. På en direkt fråga om han kommer att synas mer på debattsidorna kommer svaret snabbt: ”det tror jag inte”.
Bengt Braun är också försiktig med att peka ut huvudfrågorna för den nya styrelsen. Först ska han resa runt till kretsarna och fånga upp medlemmarnas åsikter, inför första styrelsemötet i september. Enda signalen han ger om vad som står på agendan är att han tillsatt två arbetsgrupper, ledda av Göteborgs-Postens VD Tomas Brunegård och Östersunds-Postens chefredaktör Bosse Svensson (även om Braun slirar på tungan och råkar kalla hans tidning för Öresunds-Posten). Den ena ska se över TUs organisation och service, den andra ska granska organisationens publicistiska roll.
– Den journalistiska kvaliteten och vår långa publicistiska tradition är våra två grundstenar. De går utöver frågor om kvartalsvinster.
Bengt Braun håller, med andra ord, inte med Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén om att tidningsföretagen fått en alltför ”ekonomistisk” inriktning, där den journalistiska kvaliteten fått stå tillbaka för höjda vinstkrav.
– Har man ett evighetsperspektiv på utgivningen – och det tycker jag att man måste ha – så måste man också ha eller sträva efter en ordnad ekonomi. Och under 90-talet lyckades branschen förbättra sin ekonomi totalt sett, med dyrbara, plågsamma omställningar, inklusive personalneddragningar och kraftfulla teknikinvesteringar. Men jag tycker inte att det varit till förfång för publicistiken. Tvärtom.
Inte ens om det blir ökad syndikering och multijournalistik och allt mindre unikt material i medierna?
– All syndikering behöver ju inte vara av ondo. Rationaliseringen i dagspressen görs ju heller inte bara för att sänka kostnaderna, utan också för att höja kvaliteten på det man gör.
När det gäller den nuvarande ekonomiska situationen för dagspressen pratar Bengt Braun ogärna om en strukturell kris. Istället hävdar han att problemen är så gott som helt konjunkturrelaterade.
– Den ekonomiska nedgång vi har nu tror jag till allra största delen är konjunkturell. Att det samtidigt sker strukturförändringar, avseende vilka kanaler annonsörerna går ut i och att mixen förändras, är inget nytt. Sådant har alltid förekommit.
Däremot tror han inte att en annonsuppgång är nära förestående.
– Jag tror att det kommer att ta tid innan situationen förbättras. Därför är det extra viktigt att fortsätta arbetet med att modernisera och utveckla våra företag.
Dagspressföretagens försämrade ekonomiska resultat slår igenom även i TUs ekonomi, som blivit alltmer ansträngd.
– Jag är inte insatt i detaljerna, men min bild är att ekonomin än så länge är stark. Men det är klart att företagen ser över sina bidrag till organisationen och det kommer säkert att komma fram önskemål på att avgifterna till TU ska kunna sänkas, säger Braun.
Andra frågor som organisationsarbetsgruppen ska utreda är i vilken utsträckning TU ska söka samarbete med de övriga stora mediearbetsgivarorganisationerna – och huruvida TU borde gå med i Svenskt Näringsliv.
Bengt Braun själv vill inte ta ställning i den frågan, i nuläget.
– Det finns uppenbara argument för och emot. Svenskt näringsliv har stora ekonomiska resurser. Det skulle kunna vara ett argument för. Argumentet mot är att det kan bli trovärdighetsproblematik, när våra redaktioner ska granska Svenskt Näringsliv.
Just trovärdighetsproblematiken var uppe tidigare i vår, i samband med att Journalisten granskade öppenheten i medieföretagen. Bör medieföretag vara öppnare än andra, just för att vara trovärdiga?
– Jag tycker nog att man kan vänta sig en större öppenhet av medieföretagen. Jag tycker att attityden ska vara öppen.
Men vår granskning av till exempel mediechefernas löne- och pensionsavtal gav på det området ett ganska nedslående resultat – inte minst för Bonnier-koncernen. Det fanns en stor ovilja att redovisa.
– Jag säger inte att vi är ett föredöme. Jag vet att det fanns synpunkter här internt på vad som skulle redovisas. Men min grundinställning är att vi bör vara öppna. Sedan finns det ju gränser för vad man lämnar ut om enstaka individer.
Men om vi håller oss till ledningarnas löneavtal: bör medlemsföretagen i TU redovisa dessa öppet?
– Det beror på vad du menar med ledning.
VD, styrelseordförande, chefredaktör och koncernledningar.
– Redaktionschef? Nyhetschef? Var drar man gränsen?
Där jag just drog den. Men det var många som inte ville redovisa ens det.
– Nej, jag vet. Och det är ingen bra ordning, det är det inte. Så som jag minns er artikel tycker jag att det i flera fall var inskränkt att inte svara på era frågor. När det gäller VD och chefredaktör tycker jag att det ska vara självklart med en öppen redovisning.
En annan viktig, aktuell fråga är upphovsrätten. Hur ser du på upphovsrättsfrågorna inom TU?
– Det nåddes ju en uppgörelse nyligen, men diskussionerna tyder ju på att man inte riktigt är i mål, om hur det ska se ut. Så jag tror att den frågan kommer att komma tillbaka för diskussion.
Kan det bli en ny konfliktfråga tror du?
– Jag hoppas att man kan lösa frågor innan det går till konflikt.
Utöver framtidsfrågorna inom TU har Bengt Braun gott om heta potatisar på sitt eget bord, som VD för Bonnier AB. Koncernens resultat föll i fjol med en dryg miljard – varav en fjärdedel i Expressen. Totalt tappade Bonniers dagstidningar annonsintäkter i fjol för drygt 400 miljoner; ett tapp som fortsatt även i år.
Dagens Nyheter ska i juni lägga fram ytterligare ett omfattande sparpaket. Hur allvarlig är DNs kris?
– Nedgången för annonserna är djupare än vad branschen och vi väntat, men det finns ett stort antal åtgärder som redan beslutats för Dagens Nyheter och fler kommer att presenteras. Så jag är inte orolig.
Varför går Aftonbladet och Svenska Dagbladet just nu bättre än DN och Expressen?
– Jag är inte säker på att det är en riktig beskrivning.
Aftonbladet redovisade för första kvartalet i år en vinst på 37 miljoner och Svenskan minskade sin förlust från 28 till 15 miljoner, jämfört med första kvartalet i fjol. Jämfört med samma period försämrades DNs resultat med 83 miljoner.
– Jag tror inte man kan föra den diskussionen genom att jämföra kvartalssiffror. Man bör nog ha lite andra perspektiv.
Så ”evighetsperspektivet” på utgivningen gäller fortfarande för både DN och Expressen?
– Ja, det gör det. Jag ser väldigt klara, positiva tecken för Expressen. För första gången på alltför många år känns det riktigt bra.
Vad skulle kunna få Bonniers att sälja eller lägga ner Expressen?
– Jag ser inget som skulle kunna få oss att göra det.
På lite längre sikt: vad är Bonniers tillväxtområden? Vilka är områdena som i framtiden kan ta en del av den roll som bokklubbarna och dagstidningarna spelat?
– Vårt perspektiv är att det finns bra tillväxtmöjligheter inom alla våra nuvarande verksamheter, både i Sverige och utomlands. Det har kommit av att vi satsat medvetet på nya områden och i nya länder. Så vi har inga behov av att ersätta de tillväxtområdena du nämner med några andra. Däremot är det ett nytt område som haft den starkaste organiska tillväxten på senare tid och det är affärsinformation. Det står i dag för en allt större del av vår omsättning.
Är dörren fortfarande stängd för satsningar på infrastruktur och distribution?
– Ja. Jag är jätteglad att vi inte gått in i några infrastrukturella projekt, som folk hetsade oss att göra för några år sedan. Jag är glad att vi inte gått in i några 3G-konsortier och så vidare. Vi stod emot det.
I vilken utsträckning för ni i dag diskussioner med olika operatörer om ert innehåll?
– I stor utsträckning. Vi diskuterar samarbeten med väldigt många. Men att vi ska investera i kablage och distributionskapacitet är inte aktuellt. Det finns i dag ett otroligt överutbud av kapacitet för att leverera video-on-demand. Det är ingen bristvara.
Kommer Bonnier att stärka sin närvaro på den internationella TV-marknaden ytterligare?
– Det är inget man kan utesluta. I de länder vi är aktiva, Sverige, Finland och Litauen, är vi med i den ledande kommersiella stationen. Både TV4, MTV3 och LNK är klart ledande i sina respektive länder och det är vår avsikt att bidra till att bygga upp deras verksamhet på det sätt vi gjort hittills.
Danska TV2 ska privatiseras, beslutade den danska regeringen förra veckan. Hur intressant är det för Bonniers?
– Det är inget jag kan uttala mig om.
Sverige är ett av få länder som inte har en lagstiftning mot ägarkoncentration i medierna. I Storbritannien, exempelvis, tillåts inte Murdochs B Sky B lägga bud på konkursdrabbade ITV Digitals sändningstillstånd (”Talibanerna skulle kunna köpa det, men inte vi”, muttrade bolagets VD nyligen).
Kulturminister Marita Ulvskogs försök att åstadkomma en liknande lagstiftning stupade slutligen i november och i en intervju i Journalisten 12/02 konstaterade hon att ”den kommersiella mediemakten har vunnit”, i frågan om mångfald och ägarkoncentration.
Känner du dig som en vinnare?
– Jag ser det inte på det sättet. Det antyder att någon annan skulle vara förlorare och jag vet inte vem det skulle vara. Jag tycker att utvecklingen på medieområdet har resulterat i många vinnare. I första hand läsarna, tittarna och lyssnarna. Mångfalden har, sett på lite sikt, ökat dramatiskt, inom alla områden. Man kan naturligtvis hävda att det inte är okomplicerat att de stora medieföretagen blir allt större och allt mer internationella. Den risken finns och tål att debatteras, men att det skulle finnas några exempel i vårt närområde på att den redaktionella mångfalden och integriteten skulle vara hotad, det ser jag absolut inte.
I TV4s sändningstillstånd i dag står att ägarförhållanden och inflytande i TV4 inte ”i sin helhet får förändras så att ägarkoncentrationen inom medierna ökar”. Vilka reaktioner från politiskt håll tror du skulle komma om Bonnier, direkt eller via Alma Media, skulle utöka sitt ägande i TV4 ytterligare?
– Jag vill inte spekulera i det.
Varför köpte Bonnier ytterligare en miljon TV4-aktier, av MTG?
– De ville sälja och vi gjorde bedömningen att det var en god affär. Det förändrar inte maktsammansättningen på något sätt, utan är bara en affärsmässig bedömning.
MTG har ytterligare 3 020 013 aktier, som helt uppenbart är till salu. När köper Bonnier eller Alma Media dem?
– Det är en diskussion som jag inte tänker föra i tidningen Journalisten.
Vad får ni konkret för den investering på 200 miljoner som ni nu gjort?
– Vi får fortsatt god utdelning. Det har varit en generös utdelningspolicy i TV4 och det tror jag kommer att fortsätta. TV4 är den plattform vi valt för att arbeta med TV-mediet i Sverige. Det är en välskött verksamhet, med både kvalitetsambitioner och kommersiella ambitioner, som har varit och kommer att vara mycket framgångsrikt.
Kan du se en framtid där TV4 är ett helägt bolag inom Bonniers?
– I princip ser jag inget problem i att exempelvis MTV3 är helägt av Alma i Finland och det gör uppenbarligen varken de finländska politikerna eller näringslivet eller kulturetablissemanget heller. Det finns en stark konkurrens på TV-området i Finland och den blir inte sämre av att bolaget helägs. Och det är inte farligare än om Bonniers skulle heläga TV4 eller att någon annan heläger TV3 eller Kanal 5.
Kommer ni att fortsätta flytta fram positionerna i Alma Media på det sätt ni gjort på senare år?
– Vi har inga sådana planer just nu. Vi sitter nöjda som vi gör.
Hur ser du på den kris som drabbat tyska Kirch och franska Vivendi? Hur stor är risken att även de skandinaviska medieföretagen drabbas?
– Det finns en risk att företagen på mediesidan blir sårbara om de skaffar sig för stor skuldbörda, om de inte kan parera genom att dra ner på kostnaderna. Det gör att man får vara försiktig.
Bengt Braun tittar på bisittaren Erik Månsson, som menande tittar på klockan.
En sista fråga, bara. Dagens Nyheter har just dragit in sin finansiering av gästprofessuren i journalistik vid JMK i Stockholm. Skulle Bonniers kunna tänka sig att gå in och ta över den professuren?
– Det är inte aktuellt att göra det. Man måste då och då ompröva de saker man gör, för att se om man använder pengarna på bästa sätt. I detta fall har ett av alla våra bolag valt att ändra i sättet att använda sina pengar och då kan inte Bonniers rycka ut och täcka upp varje gång det sker.
Där gäller inte ”evighetsprincipen”, med andra ord.
– Nej, det gör den inte. Det mesta här i livet är ju inte evigt. Även intervjuer.
mj@sjf.se
