Barnläkare misstror anonyma SvD-källor

Överläkare Göran Bodegård är mycket kritisk till flera artiklar som Svenska Dagbladet publicerat om apatiska flyktingbarn:
– Det är journalistik som underblåser främlingsfientlighet och sprider rykten och som varken går att bemöta eller kontrollera.

Göran Bodegård är barnpsykiater och känd för sitt arbete med och forskning om de apatiska flyktingbarnen. Han har reagerat starkt på de artiklar som Svenska Dagbladet publicerade i november och december 2005. Artiklarna baserades på anonyma källor. Där framfördes uppgifter om att de apatiska barnens tillstånd inte var äkta och att flyktingbarn medvetet vanvårdades av sina föräldrar, för att sjukdomen skulle underlätta uppehållstillstånd.

bryt

Annons

Den 24 november skrev Svenska Dagbladets reporter Christina Wahl­dén i en artikel att det på ryskspråkiga hemsidor på nätet går att köpa särskilda resepaket för asylsökande, som en hjälp att komma in i Sverige och förhoppningsvis få stanna här.

– Efter den artikeln utsattes jag för anonyma hot, säger Göran Bodegård. Än värre är att det här underblåser främlingsfientliga stämningar och leder till att patienter misstros. Att publicera anonyma rykten, som inte går att belägga, är extra olämpligt när debatten är så infekterad.

Tror du att de så kallade asylresorna äger rum?

– Jag kan mycket väl tänka mig att det finns svarta svanar i den här flocken. Jag har själv aldrig mött flyktingbarn som kommit hit på sådant sätt, och då blir obekräftade uppgifter av det här slaget ganska ointressanta men inte ofarliga.

Göran Bodegård har i tre mejl till Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K Samuelsson krävt att få ta del av de fakta som uppgifterna om resebyråer och företag baseras på. Bodegård kan visa upp kopior på sin skickade e-post, men när Journalisten ringer Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K Samuelsson säger hon sig inte ha sett eller mottagit några sådana mejl:

– Vi har tagit upp en svår fråga på ett så objektivt och journalistiskt bra sätt som vi mäktat med. Däremot lämnar vi inte ut grundmaterialet till våra artiklar, förklarar hon.

bryt

I Christina Wahldéns artikel hänvisas till en anonym, svensk affärsman, som berättar om resebyråerna som säljer asylresor och informerar om hur det svenska asylsystemet kan missbrukas.

Christina Wahldén håller med om att anonyma källor egentligen inte är bra:

– Det är ingen idealisk hantering. Men vi har varit i kontakt med flera välutbildade och trovärdiga människor som varit oerhört rädda för att gå ut med namn, och bedömt att vi ändå borde publicera uppgifterna.

Men varför har ni inte namngivit de aktuella resebyråerna och företagen?

– Bland annat för att verksamheten inte formuleras helt öppet på hemsidorna, säger Christina Wahldén, som också hänvisar till att redaktionens datorer har svårt att hantera kyrilliska bokstäver.

– Allra helst borde vi förstås ha besökt företagen, men det har vi inte haft resurser till. En del av grundmaterialet arbetar vi fortfarande med och därför vill vi inte lämna ut det.

PAUL FRIGYES

pf@journalisten.se