Avesta Tidning blev lackmustestet för Bonnier – så gick det
Avesta Tidnings upplaga var i fritt fall när Bonnier tog över och valde att satsa på lokaljournalistik. Resultatet ett år senare: En nettoökning med 6,6 procent.
När Bonnier News Local och norska Amedia köpte Mittmedia började man återföra journalistiska resurser till de mindre redaktionerna i förhoppning om att vända upplageraset på de mindre titlarna. Först ut var Avesta Tidning. Antalet journalister på redaktionen utökades förra hösten från två till sex, en av dem var den nyutnämnde chefredaktören: Gabriel Ehrling Perers. Det var lackmustestet – lyckades man på AT skulle strategin kopieras.
Nu står det klart att satsningen på Avesta Tidning har lyckats. På ett år har antalet betalande prenumeranter ökat med 6,6 procent.
– Åren före nystarten befann sig upplagan i fritt fall med runt 15 procent tapp per år. Vi har sedan förra hösten sett förbättring månad efter månad, så det är inte någon uppenbar coronaeffekt, säger Gabriel Ehrling Perers.
På Bonnier News Local konstaterade man redan i våras att strategin var framgångsrik på AT och de andra titlarna som var först ut att implementera den nya strategin, och under hösten har flera titlar i Dalarna fått utökade redaktionella resurser: Södra Dalarnes Tidning, Mora Tidning, Nya Ludvika Tidning och Borlänge Tidning. Men först nu vågar Gabriel Ehrling Perers dra samma slutsats – strategin funkar.
– Bonnier har bemannat upp redaktionerna som gamla Mittmedia lövat av. Men allra mest intressant är egentligen att den totala organisationen i Dalarna inte utökades, utan vi har styrt om till mer lokal journalistik på bekostnad av regional. Att vi kommit närmare läsarna. Resurserna har minskat i Falun, men utan tapp i upplaga på Falu Kuriren. Med förändringen kunde vi göra Avesta Tidning till en riktig lokaltidning igen, och effekten av det är fler prenumeranter, säger Gabriel Ehrling Perers.
Tror du att upplagan kommer att fortsätta öka?
– Vi kommer så klart inte tillbaka till den tiden då Avesta Tidning hade 80 procent hushållstäckning. Samhället såg annorlunda ut då. Men vi vill visa att det går att göra en folkligt förankrad lokaltidning med en hushållstäckning på minst 30 procent. Det är en del av tjusningen med att verka just i Avesta. Att vi inte kan retirera mer utan måste hålla ställningarna. Vi måste vara ute i samhället, hitta berättelser och träffa folk. Vi har träffat många läsare det senaste året. Tidningen hade fått dåligt rykte och många var besvikna.
Hur menar du med folkligt förankrad?
– Det finns ingen naturlag som säger att Avesta med 23 000 invånare kan bära en tidning. Ska det vara möjligt måste den nå ut brett. Man kan inte göra en DN för en övre medelklass i Avesta. Lokaltidningen måste hitta invånarna i de ämnen som intresserar dem och som är lokala. Regionala nyheter och hockeynyheter om Leksand är viktiga, men det är inte för dem som man prenumererar på Avesta Tidning.
Den nya strategin är alltså lokala reportrar på plats och lokala nyheter i tidningen. Det är inget nytt koncept direkt. Säger inte den här framgången mer om hur dålig den förra affärsidén var, än hur bra den nya affärsidén är?
– Jag hade inte tagit det här jobbet om jag inte trott på strategin. Den förra affärsidén tog Avesta Tidning och de övriga tidningarna i Mittmedia i helt fel riktning. Det var rätt låt som vann, när Bonnier och Amedia tog över.
