Gå direkt till textinnehållet

Arbetsrättsexpert: Mejlet kan vara brott mot tystnadsplikten

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö menar att Anna Björkmans inlägg på Elit-listan skulle kunna räcka för att bedömas som brott mot tystnadsplikten. Dagens Nyheters facklubb har nu begärt ut underlag för ledningens påstående om att Björkman diskuterat kommande DN-publiceringar på Elit-listan.

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö menar att Anna Björkmans inlägg på Elit-listan skulle kunna räcka för att bedömas som brott mot tystnadsplikten.
Dagens Nyheters facklubb har nu begärt ut underlag för ledningens påstående om att Björkman diskuterat kommande DN-publiceringar på Elit-listan.

Anna Björkman stängdes av från sitt vikariat på Dagens Nyheters kulturredaktion efter tidningens publicering om Elit-listan i förra veckan.

– Jag är chockad över att DNs chefredaktör skriver att jag har diskuterat opublicerat material på Elit. Det är lögn, förtal, och jag fattar inte att de vågar ljuga om det eftersom de har tillgång till listans inlägg.

Anna Björkman säger att hennes liv förstörts av Mustafa Cans artikel, av Jan Wifstrands uttalanden och av att hon utsatts för en ”stalinistisk utrensning” av Maria Schottenius, kulturchef på DN.

Har du avslöjat något om DN Kultur på Elit?

– Nej, det enda jag har skrivit på Elit om det här är att det inte är jag som har läckt uppgifter till Mustafa Can.

Vad tycker du om Mustafa Cans journalistiska insats?

– Jag saknar ord för det. Han borde skämmas. Han har sållat ut mejl och hängt ut folk utan att de fått komma till tals, säger Anna Björkman.

DNs kulturchef Maria Schottenius säger att avstängningen inte handlar om medlemskap på en mejllista.

– Elit-reglerna slår fast att deltagarna är skyldiga att leverera skvaller. Att vår medarbetare presenterade sig som ”listans utsända på DN Kultur” gör att hennes lojalitet till listan var starkare än till tidningen, säger hon.

bryt

Journalisten har bett DNs chefredaktör Jan Wifstrand att visa exempel på mejl som styrker att Björkman diskuterat kommande publiceringar på Elit.

– Nej, det tänker jag inte göra. Att hon är avstängd är ett utgivarbeslut, och det behöver jag inte bevisa med rättsliga dokument.

Men kan du garantera att hon har diskuterat publiceringar på listan?

– Ja, hon har kommenterat kommande publiceringar på Elit, säger Jan Wifstrand.

Ingrid Eriksson, ordförande i DNs journalistklubb, säger att klubben tagit upp Anna Björkmans situation i fredags.

– Förklaringen till avstängningen är att hon diskuterat en framtida utgivning offentligt. Vi har begärt att få se underlag för detta, men redaktionsledningen har nekat.

– Däremot har jag fått se det listmejl som Anna Björkman skrivit och där skriver hon bara att hon inte är läckan. Det är svårt att uppfatta det som ett deltagande i diskussionen om en kommande publicering.

bryt

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö menar dock att det i detta fall kan handla om ett negativt avslöjande om DNs källa.

– Hon har inte rätt att säga någonting utåt om vem som har läckt. Gen­om att säga att hon själv inte är källan eliminerar hon en källa på tidningen, så jag finner det inte uteslutet att om en sådan här fråga hade hamnat i AD och gällt en fast anställd hade det kunnat vara grund för avsked.

Junesjö menar att den absoluta tystnadsplikten som gäller för medieanställda är rimlig.

– Som anställd på en tidning är man bunden av absolut tystnadsplikt, det spelar ingen roll om det är en middag eller en mejllista. Jag tror att det är bra att staketet runt tystnadsplikten är högt.

bryt

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger att så länge diskussionerna inte rör konkret innehåll bör medieföretag visa hänsyn till behovet av öppenhet.

– Arbetsgivarna måste också väga in att om de väljer att ha en stor del av medarbetarna på tidsbegränsade tjänster blir det svårt att räkna med samma lojalitet och långsiktighet.

Flera mediepersonligheter avfärdade raskt Dagens Nyheters Elit-artikel som ett uttryck för desperation hos de traditionella papperstidningar som förlorat sitt monopol som arena för den offentliga debatten. Andra framhöll att DN-artikeln belyser en verklig risk för att digitala nätverk skapar kotterier, osunda bindningar mellan journalister och makthavare, och att listornas tysthetslöften gör att uppgifter undanhålls offentligheten. Men bland redaktionsledningar som Journalisten kontaktat finns ingen som fördömer medarbetares medverkan på mejllistor:

– Men listor som går ut på att man ska ge och ta skvaller ska journalister inte låna ut sig till, säger Elisabeth Bäck, huvudredaktör på Vestmanlands Läns Tidning.

bryt

Sydsvenskans chefredaktör Peter Melin berättar att det förs en diskussion med tidningens olika avdelningar, för att få en policy för etik och reportrarnas roll i offentligheten:

– Vi har framför allt talat om hur vi ska hantera bloggande. Det viktiga är att man kan sköta sitt journalistiska jobb utan att skada trovärdigheten, men också att man inte framträder som debattör i ämnen som man sedan ska grans­ka som reporter. Som kulturjournalist kan man vara lite friare än nyhetsjournalister, säger Peter Melin.

– Sedan kan det finnas positiva aspekter på att vara med på listor där man kan få kunskap som man kan använda för offentlig publicering.

bryt

Rino Rotevatn, ordförande i Journ­alist­förbundets Yrkesetiska nämnd, ser det som olyckligt om journalister som skriver om nöje ingår i nätverk med dem de är satta att bevaka.

– E-postlistor är ett av tusen sätt att skaffa information, jag finns själv med på en (Bordun-listan, om säckpipa och vevlira, reds anm). Det viktiga är att inte osunda bindningar uppstår. Och man bör inte förbinda sig till tystnad slöften.

– Även om man är övertygad om att man själv är helt okorrumperad ska man som skribent vara medveten om att bara det att allmänheten får uppfattningen att man har nära umgänge med dem man ska granska kan skada journalistikens trovärdighet.

pf@journalisten.se

Fotnot: Artikelförfattaren mottar listmejl från två listor, med huvudsaklig inriktning på medier, IT och politik: Absolut och Tjugo100. Under researchen för denna artikel har bägge använts för bakgrundsinformation och orientering om ståndpunkter och argument.

Mejllistor passé som yrkesverktyg

Mejllistor kan fungera både som arbetsverktyg och yrkesforum. Men journalistlistorna i Sverige är få och handlar mest om att umgås.
– Mejllistor är en 90-talsföreteelse. Nu för tiden diskuteras branschfrågorna mer på öppna webbforum, säger Lisa Bjerre, redaktör för tidningen Internetworld.

Lisa Bjerre har själv använt mejllistor för tips och branschkunskap. Listorna ger även orientering om vilka frågor som engagerar och vilka stämningar som dominerar. Att mejlväxlingen inte ligger kvar ute på nätet kan göra att diskussionen blir friare.

– Man bör fundera på om man är med som privatperson eller som yrkesverksam, och vara försiktig med vad man skickar ut med sin arbetsgivare som avsändare. Det vore fel att inte utnyttja informationen om någon släpper en stor nyhet, även om listägaren kräver diskretion. Men jag skulle förstås få finna mig i att bli portad, säger Lisa Bjerre.

Enligt Mark Comerford, lektor på JMK, finns det mer effektiva alternativ än mejllistor i dag.

– Ett nytt viktigt redskap är så kallade RSS-feeders, program som automatiskt hämtar information från utvalda sajter. Med ett vanligt e-postprogram kan man till exempel prenumerera på vad justitieministern säger om superfängelser. Allt fler myndigheter, organisationer och politiker erbjuder gratis prenumerationer.

Mark Comerford håller heller inte med dem som jämför mejllistor med middagsbjudningar.

– Allt finns ju på pränt och kan sändas vidare. Därmed uppstår en lojalitet och deltagarna har hållhakar på varand­ra, förklarar Comerford, som själv var med på Elit-listan, men hoppade av efter att skvallret blivit för rått.

Några svenska listor där journalistik diskuteras:

listb: <b>Reporter. </b>Ägare: Föreningen Grävande journalister. Kontakt: officefgj.se. Om journalistikens hantverk, för FGJ-medlemmar.

listb: <b>Absolutlistan. </b>Ägare: Erik Hörnfeldt. Kontakt: erikhornfeldt.se. Tipsforum för medie- och IT-arbetare.

listb:<b>Snackbar.</b> Ägare: Frilans Riks. För frilansmedlemmar i Journalistförbundet. Kontakt: snackbarfrilansriks.org. Om frilansfrågor.

Fler avsnitt
Fler videos