Arbetsmiljö och lön viktigaste frågorna
Journalistens klubbordförandeenkät inför förbundskongressen i april visar att arbetsmiljö, lön och arvoden är de viktigaste frågorna för de lokala förtroendevalda runt om i landet. Enkäten visar också att det finns ett stort missnöje med den nya löneprocessen i kollektivavtalet.
Journalistens enkät som skickats till förbundets klubb- och sektionsordförande visar att det finns många viljor i förbundet. Bland svaren på frågan vilken som är den viktigaste frågan inför Journalistkongressen i Bålsta den 10-12 april finns: tryggare jobb och bättre villkor för bemanningsanställda, arbetstidsförkortningar, skyddet av fackligt förtroendevalda, att mota fejknyheter, ökad mångfald, fortbildning, samt att rädda mediebranschen från ekonomisk undergång. Men den fråga som flest klubbordförande nämner i sina svar är arbetsmiljön. Totalt företräder dessa ordförande 1 900 medlemmar i Journalistförbundet.
I svaren framgår att flera anser att den viktigaste lösningen på dålig psykosocial arbetsmiljö är arbetstidsförkortning för att ge bättre återhämtning och minska risken för utbrändhet.
Den näst viktigaste frågan för de fackligt förtroendevalda som besvarat enkäten är högre löner och arvoden.
Journalistens enkät innehöll också en fråga om hur man tycker att löneprocessen i kollektivavtalet fungerar på arbetsplatsklubbar. Hela 60 procent av de svarande anser att löneprocessen fungerar dåligt, medan bara 32 procent tycker att den fungerar bra. Av svaren att döma finns det kritik mot att fackets möjlighet att påverka minskat. Flera klubbordförande uppger att de känner sig maktlösa, eftersom arbetsgivaren numera ensidigt kan avsluta förhandlingarna.
Så här skriver fackligt förtroendevalda på fyra olika svenska medieföretag om löneprocessen:
”Den gör att löneförhandlingarna går fortare. Det vinner förstås arbetsgivarsidan på. Facket har alltså förlorat inflytande och lönerna sätts mer godtyckligt med arbetsgivarens tydliga mål att öka lönespridningen.”
”Det absolut värsta är att fackets roll i princip raderats. Det känns oerhört frustrerande att inte kunna kämpa för rättvisa löner och företräda medlemmarna på ett vettigt sätt. Därtill anser jag att löneprocessen är rättsosäker.”
”Löneprocessen funkar inte. Det finns ingen lyhördhet, inget givande och tagande. Arbetsgivaren kör igenom sitt förslag till 100 procent.”
”Lokalt får vi ett sifferlöst avtal i knäet och ska försöka se till att alla får rimliga lönelyft, helst reallönelyft. Företaget kan ha en helt annan agenda och vi saknar i praktiken maktmedel. Kan bara vädja till deras förnuft.”
I enkäten ställdes också frågan om hur man ser på förbundsstyrelsens förslag att ändra stadgarna så att contentproducenter skulle kunna bli medlemmar i Journalistförbundet. 58 procent av de svarande ställer sig skeptiska eller negativa till förslaget, 24 procent är positiva och 18 procent har inte bestämt sig. I frisvaren uppger dock tre av fyra att de känner sig kluvna i frågan. Om den kluvenheten är representativ även för kongressombuden betyder det att debatten på kongressen kommer att bli helt avgörande.
Fakta
Om enkäten:
Journalistens enkät besvarades under perioden 26 februari till 12 mars 2018 av 46 förtroendevalda ordförande i Journalistförbundets klubbar och sektioner. Svarsfrekvensen var 23 procent. De klubbordförande som svarat på enkäten företräder sammanlagt 5 300 av Journalistförbundets medlemmar, motsvarande 35 procent av samtliga medlemmar, och 40 procent av alla yrkesaktiva. Bortfallsanalysen visar att förtroendevalda inom landsortspress är underrepresenterade i enkätsvaren.
