Ansträngd relation mellan Frilans Riks och förbundskansliet – ”Folk har börjat gråta”
Anställda på Journalistförbundets kansli upplever att kontakten med representanter för Frilans Riks har blivit ett arbetsmiljöproblem – som försvårar förbundets arbete med frilansfrågor.
Uppgifter om samarbetssvårigheter mellan Journalistförbundets kansli och styrelsen i Frilans Riks har cirkulerat i flera år, men det är först i samband med Journalistens rapportering om den interna konflikten i Frilans Riks styrelse och kritiken mot Frilans Riks från tidigare styrelseledamöter som personer med insyn velat berätta om problemen under löfte om anonymitet.
Såväl frilansfackligt förtroendevalda som kanslipersonal uppger för Journalisten att relationen mellan Journalistförbundets kansli och representanter för Frilans Riks har varit ansträngd under de senaste åren.
Några beskriver det som att det finns ”samarbetssvårigheter som har försvårat förbundets viktiga arbete för frilansjournalisters villkor”. Kontakten med Frilans Riks har blivit ett arbetsmiljöproblem på kansliet, uppger källor för Journalisten. Det har hållits möten för att komma till rätta med problemen.
Flera personer uppger att huvudproblemen är dels det bemötande som kanslipersonalen fått från Frilans Riks ordförande Gert Lundstedt, dels att Frilans Riks uppfattas bete sig ”irrationellt” i samarbetet med kansliet; bland annat vill man inte kännas vid gemensamt fattade och protokollförda beslut. Flera personer ska ha blivit utskällda och anklagade för fel de menar att de inte begått.
– Det upplevs som obehagligt. Folk har börjat gråta.
Journalisten har varit i kontakt med skyddsombud samt med den lokala Unionenklubben på Journalistförbundets kansli. De avböjer att kommentera.
Journalistförbundets kanslichef Eva-Maria Kollberg vill inte kommentera personalfrågor, men uppger att ledningen inte har fått någon uppgift från skyddsombuden om att kontakten mellan Frilans Riks och kansliet skulle utgöra ett arbetsmiljöproblem. Däremot känner hon till händelser, där medarbetare har känt sig ifrågasatta av Frilans Riks, det har dock hanterats internt med berörda parter.
– Vi pratar löpande med förtroendevalda i olika delar av organisationen – i klubbar, sektioner och förbundsstyrelsen – om gränsdragningar mellan förtroendevalda och tjänstemännen på kansliet. Om man skulle vilja ha ett arbete utfört av kansliet ska man inte vända sig till en enskild medarbetare utan till mig, eftersom jag kan se vad vi har resurser, och om det är ett arbete som vi redan utför, vilket ofta är fallet, säger Eva-Maria Kollberg.
Har det förekommit samarbetssvårigheter mellan kanslipersonal och representanter för Frilans Riks de senaste åren?
– Till och från har det uppstått missförstånd, som vi har rett ut. Det kan handla om att kansliet har utfört ett arbete som är annorlunda än vad Frilans Riks förväntat sig.
Frilans Riks gör ingen hemlighet av att relationen med kansliet historiskt inte alltid har varit bra – det står ju att läsa på deras egen hemsida. Skulle du säga att relationen idag är annorlunda jämfört med på 1980- eller 1990-talen?
– Jag vet inte hur det såg ut på 1980-talet, men Frilans Riks säger ju själva att det finns en misstro mot kansliet. Jag tror att båda parter kan behöva bli bättre på att kommunicera, eftersom det ofta handlar om missförstånd.
Journalisten har också bett Frilans Riks ordförande Gert Lundstedt om en intervju med anledning av uppgifterna samt kritiken som riktats mot honom, och har efter uppmaning skickat frågor per mejl. Svaren på Journalistens frågor kommer per mejl som är undertecknat av sex av ledamöterna i Frilans Riks styrelse. I mejlet står:
”Våra möten med kansliet är inte alltid friktionsfria, men det ingår i arbetet att ha olika åsikter.
Journalistförbundets kansli har aldrig till Frilans Riks styrelse framfört att det finns samarbetssvårigheter mellan kansliet och Frilans Riks. Något som heller inte tagits upp i förbundsstyrelsen där Frilans Riks har representanter.
Det har heller inte från kansliet riktats kritik mot Frilans Riks ordförandes bemötande av kanslipersonal.
Journalisten menar att det inte är någon hemlighet att Frilans Riks hyser misstro mot kansliet, men utan att konkretisera vad denna misstro består i. Vi delar hursomhelst inte Journalistens beskrivning.
Från styrelsen i Frilans Riks: Leonarda Arcidiacono, Marja Beckman, Hasse Hedström, Gunilla Kracht, Gert Lundstedt, Henrik Simonsen.”
Den historiska relationen mellan Journalistförbundet och dess frilansklubb har ofta varit ansträngd, vilket går att läsa om på Frilans Riks hemsida. 1982 var Frilansklubben (som den hette då) i kris och fick ”inga pengar från förbundet” och 1985 hoppade fyra i klubbstyrelsen av: ”Det beror på det dåliga samarbetet med förbundet”.
Även interna konflikter inom Frilans Riks lyfts fram. 1994 uppstod ett bråk om arvoden med två tidigare ordföranden i Frilans Riks, rörande Frilanshandboken som började planeras fyra år tidigare: ”Frilanshandboken spårar ur.”
Under hösten 2003 hoppade två ledamöter av Frilans Riks styrelse av, både kassören och webbredaktören. Personliga spänningar och samarbetssvårigheter, rapporterade Journalisten.
Följande år meddelade dåvarande ordförande Fredrik Nejman att han skulle avgå i protest mot omfördelningen av de regionala frilanssektionernas medlemsavgifter. Mälardalens frilansklubb (som då hette Stockholms frilansklubb) beslutade på sitt årsmöte att begära utträde ur Frilans Riks om man inte fick behålla mer av avgifterna. Konflikten löstes genom intervention från förbundsstyrelsen.
