Akelius använde artiklar på sin hemsida

Det är varken svårt eller dyrt för ett företag att pryda sin hemsida med positiva artiklar. Akelius ringde runt och bad om lov. De flesta sa ja. Och om reportern vill ha betalt för utnyttjandet är det fritt att länka till tidningens hemsida.

I slutet av mars hade skattegurun Roger Akelius samlat nio positiva artiklar om sitt företag Akelius Insurance på dess egen hemsida.

Sju av nio var inklippta med byline och allt i samma ram där besökarna kan köpa hans kapitalförsäkringar.

Alla har blivit tillfrågade i förväg.

– Några sa nej men de flesta var väldigt positiva, säger Roger Akelius.

Reklamvärdet är störst när artikeln publiceras i tidningen:

– Det gäller även balanserade faktaartiklar, viss kritik kan till och med öka reklameffekten. På vår sajt ser jag artiklarna mer som en service, säger Akelius.

Några redaktioner blir förvånade när Journalisten ringer, trots att de blivit tillfrågade.

Hans Bolander, ny chefredaktör på Privata Affärer:

– Som jag minns det frågade de om de fick lägga ut lite av texten, ungefär som biocitat. Absolut inte hela, säger Bolander.

Efter mejlväxling med Akelius får han beskedet att ett missförstånd skett och att texten ska tas bort.

– Nu var det här en milt kritisk text, men jag skulle definitivt inte vilja ha en artikel som säger ”Akelius är bäst” publicerad på det sättet. Det sänker absolut vår trovärdighet, säger Hans Bolander.

Okej att länka men inte att lägga in på sajten

Från Svenska Dagbladet finns en Näringslivsartikel av Fredrik Braconier och ett porträtt av en frälsningssoldat som fått bidrag av Akelius, skrivet av Karin Thunberg.

– Jag vet inte vilken policy tidningen har, men sa att det inte gjorde mig något och att nog ingen här skulle bråka, säger Frederik Braconier.

Han ser inga tveksamheter med att en omskriven får lägga ut texten om sig själv på sin egen sida:

– I och med att jag intervjuat honom vore det konstigt om han inte fick visa vad han sagt på sin hemsida.

Karin Thunberg skickade frågan vidare inom redaktionen där tillstånd förmodligen gavs. Men Roger Andersson, redaktionschef för SvD Nya Medier, vill inte att tidningens texter ska ligga kvar – i alla fall inte inlagda i ramen.

– Det här är ingenting som vi vill bli förknippade med. Vi vill inte ha några artiklar på Akelius sajt, säger han.

Varje reporter har upphovsrätt på sin text och kan säga nej till all utomstående publicering. Men länkar som flyttar läsaren till tidningens hemsida är omöjliga att stoppa.

DI ville ha betalt

De enda texter på Akelius hemsida som visas genom förflyttande länkar kommer från Dagens Industri.

– De ringde och frågade om de fick använda min text och då sa jag att de får betala en viss summa pengar. Då fick jag intrycket att det inte var intressant, så jag är förvånad över att de har länkat ändå, säger reportern Henrik Westman.

Christer Mårdbrant, chefredaktör för DI Nya medier, säger att tidningen tidigare försökt få länkar borttagna men numera är generös med länkar.

– Däremot får de inte ta upp våra artiklar i sin egen frame. Det är en himmelsvid skillnad, säger han.

Arnold Jeppsson, klubbordförande på Dagens Industri, tycker att reportern borde få ge sitt tillstånd även vid tillåtet länkande till tidningens hemsida.

– Jag blir allt mer kritisk till det. Det blir allt vanligare och det är inte alls säkert att reportern vill ligga på någon annans sida på det sättet, säger Jeppsson.

På Affärsvärlden förklarar tf chefredaktör Pär Isaksson att tidningen sålt ett digitalt särtryck till Akelius.

Fondex och Ekonomi24 har sagt ja mot att de får en länk på sidan.

Nyhetschef Andreas Cervenka på Ekomoni24 tycker inte att det är något problem att artikeln blir reklam för Akelius produkter.

– I och med att det är exakt samma text som vi redan har publicerat så ser jag inga principiella problem med det, säger han.

BÖRGE NILSSON/Textra

borge.nilsson@textra.se