Aftonbladet fejkade uppgifterna om straffen för Göteborgsbranden
DEBATT: Aftonbladet fejkade uppgifterna om strafflängden för pojkarna som startade diskoteksbranden i Göteborg. Dessutom skyller de sina felaktiga uppgifter på en av nämndemännen. Det hävdar Per Nygren på Göteborgs-Posten. Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin tillbakavisar kritiken och hänvisar till journalistens bandade intervju med nämndemannen.
Aftonbladet står åter med rumpan bar.
Torsdagen den 8 juni löd tidningens rubrik på första sidan: “Tio års fängelse för pojkarna som startade diskobranden i Göteborg”
Klockan 14.00 samma dag offentliggjordes domen.
Aftonbladet hade fel.
Anders Gerdin gick ut och sa, att tidningens källa ljugit för reportern.
“Vi har inte fått någon tillfredsställande förklaring till det. Källan har inte angett något motiv”, sa Anders Gerdin till Göteborgs-Posten.
Nu har Aftonbladets källa, en 27-årig nämndeman, åtalats.
Förhören med nämndemannen visar hur Aftonbladet lurar och pressar sin källa, själv fejkar uppgifterna om straffens längd och när de visar sig vara felaktiga skyller på och lämnar ut sin källa.
Alltså: Nämndemannen säger sig aldrig ha sagt något om straffens längd. Det är en uppgift som Aftonbladet själv hittat på.
“Jag sa att det enda du kan skriva är i princip att dom får långa
fängelsestraff”, säger nämndemannen (vilket i och för sig är straffbart).
Han hade blivit uppringd av flera journalister.
Ingen annan än Aftonbladets reporter hade frågat om straffens längd.
Det gjorde först inte heller Aftonbladets reporter. Men “han spekulerade”, säger nämndemannen.
“Ja, han spekulerade så här att, om jag skriver, om jag skriver att dom får fem år, är det rätt då? —- Ja detta sa han, jag har för mig att han började redan vid andra samtalet… så sa han att jag har fått indikationer på att dom ska få nånstans mellan fem och sju år. Kan jag skriva så? Såna spekulationer gjorde han. Och jag sa till han, att jag kan inte ge dig nåt specifikt, nån specifikt och så här, år så att säga, nån straffsats, för att
jag inte får lov att göra det…”
Tredje samtalet sa reportern att han fått veta att de skulle få 8 till 10 år, säger nämndemannen.
“Då blev jag konfunderad, för jag visste vid det tillfället att han inte kan ha pratat med dom andra nämndemännen, för dom här tio åren är ju liksom gripna, det är nån spekulation eller nånting. Jag vet ju att det inte var sant. Så jag sa till honom det att jag kan inte bekräfta nånting…”
“Jag sa till honom att jag kan inte yppa nånting om straffsatsen, sa jag, för jag får inte lov att säga nånting till dig. Och så ringde han igen. Vad tiden var då kommer jag inte ihåg. Men sista gången han ringde, har jag för mig, var vid 2-tiden på natten… då ringde han och sa att det är några timmar innan pressläggning här nu och vi vill ha nånting och tidningen hinner inte komma ut innan domen är offentlig, sa han till mig…”
Vid sista samtalet läste reportern upp artikeln med de felaktiga
uppgifterna.
“Jag sa till honom att du kan inte skriva så för du, du kan bara skriva att dom får långa fängelsestraff eller nånting sånt där…”
Nämndemannen åtalas för att han sagt att de åtalade skulle fällas.
Gerdin, som gick ut och mer eller mindre pekade ut sin källa, sitter kvar.
Den som själv vill pröva Gerdins och Aftonbladets trovärdighet mot nämndemannens bör läsa hela förhören i Göteborgs tingsrätts mål B 9860-00, avdelning 8.
reporter, Göteborgs-Posten
Anders Gerdin:
Nämndemannen erkände att han ljugit om straffsatsen
Per Nygren är en rutinerad nyhetsreporter på GP. Därför är det förvånande att han genom att bara lyssna på den ena parten konstaterar att “Aftonbladet står åter med rumpan bar”, “själv fejkar uppgiften om straffens längd” och “lämnar ut sin källa”.
Jag vet inte vem JK har förhört i sin utredning. Däremot vet jag exakt vad källan till våra uppgifter sa på natten innan publiceringen och dagen efter. Här är ett antal citat ur den bandade intervjun:
Reportern: ”Tre stycken tio år och så en fjärde lite kortare straff?”
Källan: ”“Ja precis”.
Något senare på bandet.
Reportern: ”“De enda uppgifter jag fått bekräftade av dig, tre stycken har fått tio år och den fjärde…”
Källan: ””…Något mindre.”
Reportern: ”“För så är det, eller hur?”
Källan: ”“Så är det.”
Senare läser reportern upp artikelns början.
“Enligt vad Aftonbladet erfar döms tre av dem till tio års fängelse..”
Stämmer det frågar reportern.
Källan:” ”Jajamen.”
Dagen efter pratar reportern med sin källa igen. Detta med anledning av att uppgifterna var felaktiga.
Reportern: ”“Varför sa du tio år till mig då?”
Källan: ”“Det sa jag, tja, jag skulle säga nånting i princip”.
Reportern: ”“Du ljög då?
Källan:” “Det gjorde jag väl i så fall. Ljög och ljög, ja sa väl. ja det gjorde jag väl i och för sig för det var ju inte sant”.
Per Nygren har valt att ta uppgifterna i förhören med en nämndeman för sanna. För den som till skillnad från Nygren vill skapa sig en korrekt bild av vad som hände kan ovanstående citat kanske vara till hjälp.
Chefredaktör, Aftonbladet
“Gerdins uppgifter räcker inte”
Jag kan förstås ha fel i fråga om vad nämndemannen sagt till Aftonbladet om den kommande domen för Göteborgsbranden. Det Anders Gerdin citerar ur de bandade samtalen med honom tyder dock inte på det.
Tvärt om.
Jag noterar att nämndemannen/källan (hallå där Anders! Nog vet du vem som åtalats!?) ingenstans i Gerdins citat nämner någon straffsats.
När nämndes straffsatsen första gången? Och av vem? Är det, så som nämndemannen uppger i polisförhören, att Aftonbladets
reporter spekulerade om straffet, nämnde olika alternativ och försökte få källan att bekräfta eller dementera?
För att bedöma om nämndemannens uttalanden är en bekräftelse av reporterns spekulationer är de av Gerdin återgivna citaten inte tillräckliga. Till exempel: Säger källan att de dömda fått “något mindre” straff än vad reportern uppger eller att bara en av dem fått “något mindre”? Alltså: Hur exakt formuleras frågorna och vad gäller egentligen svaren?
Om Aftonbladet har rätt om att källan ljugit är det lätt att bevisa genom att ställa banden till förfogande. Tills vidare finner jag nämndemannens berättelse, som till skillnad från Aftonbladets är logiskt sammanhängande och bär sannolikhetens prägel, mer trovärdig än Aftonbladets vars reporter kan ha varit så angelägen om att få en bekräftelse på sina spekulationer att
han blivit vilseledd av sina egna önskningar att vantolka vad källan verkligen sagt.
reporter Göteborgs-Posten
Svar:
Per Nygrens agerande blir bara mer och mer konstigt och närmar sig nu det brottsligas gräns. Det han begär är att Aftonbladet ska lämna ut internt, källskyddat material till honom eller till tidningen Journalisten. Om Per Nygren vill bedriva en privat förundersökning vid sidan av den som redan gjorts av polis och åklagare får han söka sitt material någon annan stans.
chefredaktör, Aftonbladet