Gå direkt till textinnehållet
Thomas Mattsson
Foto: Tor Johnsson

”Inrätta en Mediernas brottsjour”

Utgivarnas Thomas Mattsson föreslår en gemensam stödfunktion för mindre redaktioner och frilansar som utsätts för hot och trakasserier.

Susanna Skarrie Foto: Martina Holmberg

När Hem & Hyras utgivare Susanna Skarrie i veckan tog emot priset Årets Mediaamazon passade hon på att berätta om vilka svårigheter tidningen haft med att få hjälp av polisen när medarbetare utsatts för hot.

– Jag var ganska allvarligt utsatt för några år sedan. Då var det påfallande att polisen inte brydde sig, när jag var i kontakt med dem, säger Susanna Skarrie.

Hem & Hyra är en liten redaktion utan säkerhetsavdelning som kan hjälpa till med polisanmälan och råd i en akut situation.

Annons Annons

–  Tyvärr har vi haft ett antal fall även efter det då jag varit i kontakt med polisen och försökt förstå vart jag ska vända mig och vad jag ska säga för att vårt fall ska beaktas, säger Susanna Skarrie.

Inga av Hem & Hyras polisanmälningar har gått till åtal.

– Det är lika jobbigt att hantera även när man fått lite mer rutin. Det har blivit tuffare på senare år. Vårt bevakningsområde har blivit mer utsatt för kriminalitet, vi kommer oftare i kontakt med kriminella.

Bilden av att polisens agerande vid hot och trakasserier mot journalister brister, bekräftas i undersökningar. I ett forskningsprojekt där 3 000 svenska journalister deltog svarade 51 procent som utsatts för näthat under de föregående tre åren att rättsväsendets förmåga att tillgodose deras intressen som brottsoffer är dålig. Samma forskningsprojekt visar att många journalister avstår från att anmäla eftersom det riskerar att förvärra situationen.

Utgivarnas vice vd Thomas Mattsson tog intryck av Susanna Skarries berättelse, och känner igen bilden väl, det fortsätter vara svårt för tidskrifter, mindre dagstidningar och frilansar att få gehör hos polisen när journalister hotas, konstaterar han.

– Stora mediebolag med egna säkerhetsavdelningar har erfarenhet av polisanmälningar och egna kontakter med polisens hat- och demokratibrottsenheter, men för mindre redaktioner är det svårare att nå fram och få gehör. Detta har också polisledningen bekräftat i återkommande möten med Utgivarna.

Thomas Mattsson menar nu att mediebranschen kan behöva tänka om. Han föreslår en gemensam branschfunktion med expertis kring hur man formulerar en polisanmälan och med upparbetade relationer med rätt polisutredare.

– Den här frågan ska jag väcka inom Utgivarna.

En annan idé han lyfter är att ett låta ett anlitat säkerhetsbolag eller en anställd på någon branschorganisation ha jour för att kunna bistå frilansar och mindre redaktioner med råd och anmälningar. En sorts ”mediernas brottsjour” som skulle kunna finansieras med både egenavgifter och branschen.

– ”Mediernas brottsjour”, eller vad man nu kallar den, kanske också skulle ha till uppdrag att hålla kontakt med de större mediebolagen för att sammanställa statistik över anmälda brott mot journalister? Idag saknas ju en brottskod för detta i polisens system, så tyvärr vet vi inte omfattningen av detta problem, konstaterar Thomas Mattsson.

Susanna Skarrie på Hem & Hyra välkomnar förslaget.

– Jag är väldigt positiv till det, det behövs. Vilka vägar ska man gå, hur ska man uttrycka sig i anmälan? Man står väldigt handfallen, säger hon.

Hot mot journalister och rättsvårdande myndigheters förmåga att utreda dem är en fråga som  Journalistförbundet länge drivit på i, och både den förra och nuvarande regeringen har lyft hot och hat mot journalister som ett demokratiproblem. För ett år sedan infördes en straffskärpningsgrund för brott mot journalister.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt