Första steget mot ett nationellt grävcentrum
I torsdags hölls första mötet för att få till stånd ett centrum för undersökande journalistik i Sverige. ”Ett drömscenario om det finns en expertis som kan coacha oss när det tar stopp”, säger Linda Eriksson Storbacka, chefredaktör på Södra Dalarnes Tidning.
Stiftelsen Grävfonden arrangerade i torsdags ett första möte, i JMKs lokaler i Stockholm, för att sondera terrängen kring ett svenskt centrum för undersökande journalistik. Bland de närvarande fanns bland andra Anne Lagercrantz, ordförande i Utgivarna och SVTs vice vd, Uppdrag gransknings utgivare Axel Björklund och Aftonbladets biträdande redaktionschef Martin Schori.
– Det gick över förväntan. Vi känner oss stärkta av entusiasmen för detta. I veckan börjar vi ta fram en operativ plan. Vi behöver bland annat hitta en huvudman och förstås en finansiering, säger Kerstin Brunnberg, ordförande i Grävfonden.
Motsvarande centra finns i Danmark och Norge, och det är särskilt den norska finansieringsmodellen som verkar ha väckt mötets intresse, med en liten initial verksamhet som sedan kan växa i etapper i takt med att man får in mer medel.
– På Sojo i Norge började man med tre miljoner kronor och två personer. Vi tänker söka medel för att komma igång med att starta en mindre verksamhet som kan växa, men som kan visa vilken avgörande roll ett centrum för undersökande journalistik kan spela.
I Norge och Danmark är det universiteten som är huvudmän för centrumen, och en liknande modell för Sverige är trolig.
– Det handlar om ett fortbildningscentrum dit journalister ska kunna vända sig för rådgivning och stöd i de journalistiska projekt de håller på med, ett slags växelbruk, där journalisten samlar information och intervjuar källor i vardagen, och sedan tar hjälp av centrumet i vissa moment i arbetet. Det finns exempel på att det sättet att jobba har varit mycket framgångsrikt, säger Kerstin Brunnberg.
I Danmark och Norge har centrumen varit särskilt värdefulla för mindre redaktioner, eftersom de oftare saknar kapacitet att genomföra större grävprojekt.
Linda Eriksson Storbacka, chefredaktör på Södra Dalarnes Tidning, som var med i panelen på Grävfondens möte i torsdags är övertygad om att ett svenskt centrum för undersökande journalistik skulle leda till fler granskningar ute i landet.
– Jag är väldigt glad att jag fick en plats i den här debatten, som den enda representanten för mindre redaktioner. Det är inte Uppdrag granskning eller de stora rikstidningarna som verkligen behöver det här. Det här är någonting som man behöver bygga utifrån de lokala redaktionernas behov, säger Linda Eriksson Storbacka.
Vad är problemet?
– All journalistik är på något sätt undersökande. Vi ställer frågor och tar fram fakta för att berätta hur saker förhåller sig, och det gör vi varje dag. Men ibland stöter man på jobb som kräver mer och där människor kanske också gör sitt yttersta för att hålla saker hemliga. Då kan det behövas tid och kunskaper och ofta också beprövade tekniker för att sanningen ska komma fram. En eller flera av de där grejerna kan vara bristvaror, framförallt på små redaktioner. Då blir de här jobben jättestora utmaningar för oss.
På vilket sätt skulle ett centrum för undersökande journalistik kunna hjälpa till?
– Vi har en del stöd i Bonnier News. Vi har lyxen att ha ett grävnätverk som består av duktiga reportrar som kan tipsa och stötta. Men hos oss finns det också ett behov av direktcoachning, och det behovet delar jag med många av mina kollegor som leder mindre redaktioner runt om i landet. När man börjar lyfta på stenar så är det ett drömscenario om det finns en expertis som kan coacha oss när det tar stopp, för stopp tar det ofta.
Vilken expertis är det ni behöver?
– Vi har små redaktioner, vi badar inte i tid och vi kan också sakna kunskaper, det kan handla om att knacka kod, att behandla stora mängder data eller något så grundläggande som att faktiskt förstå och ta sig an lagstiftningen kring offentlighet och sekretess.
I mars vann Södra Dalarnes Tidning en Guldspade för sin granskning av bemanningskrisen i Hedemora kommuns omsorg. Linda Eriksson Storbacka menar att granskningen hade underlättats om de haft stöd av ett centrum för undersökande journalistik:
– I det jobbet hade vi inte särskilt många verktyg. Mest envishet, om det nu kan anses vara ett verktyg. Vi jobbade med det här i nio månader, under tre månader ganska intensivt, och då fick jag gå in som reporter och gräva tillsammans med halva redaktionen, medan övriga två medarbetare fick överprestera för att klara att försörja vår sajt och vår papperstidning med innehåll. Hade vi haft stöd och hjälp när vi försökte knäcka de omfattande försöken till mörkläggning hade processen kunnat gå mycket snabbare för oss.