Hoten mot den svenska modellen
Den svenska modellen för arbetsmarknaden utmanas av företag som Tesla och Klarna. Klarna vände efter strejkvarsel och tecknade kollektivavtal med Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia.
På Tesla pågår strejken fortfarande vid denna tidnings pressläggning. IF Metall inledde med strejk på verkstäderna och Tesla svarade med ta in strejkbrytare. Sedan började sympatiåtgärderna: Transport blockerade hamnarna, Fastighets varslade om blockad av städningen, Elektrikerförbundet underhållet av laddstationerna, Seko leveranserna av brev och paket och Målarna lackeringen. Även Hamnarbetarförbundet och ST, som inte är LO-fack, har varslat om strejk och Journalistförbundet och Akademikerförbundet SSR har gjort stöduttalanden. Detta är i sig en manifestation av styrkan i en solidarisk fackföreningsrörelse, och den svenska modellen där 9 av 10 arbetstagare omfattas av ett kollektivavtal är unik i ett internationellt perspektiv.
Unikt för Sverige är också Tryckfrihetsförordningen som är världens äldsta lag för tryck- och yttrandefrihet, och det ensamansvar som är en viktig del av denna grundlag. Det innebär att utgivaren ansvarar för allt som publiceras och att den enskilda journalisten är skyddad från stämningar och repressalier från de som granskas. Även här är den svenska modellen utmanad på flera sätt. Genom Slapp-stämningar där rika affärsmän stämmer journalister i utländska domstolar. Genom ”mediegranskning” där enskilda reportrar hängs ut när det borde vara den ansvarige utgivaren som ställs till svars, vilket bland andra Näringslivets Medieinstitut och bloggaren Rebecca Weidmo Uvell ägnat sig åt. Och nu också genom utstuderade trakasserier som orosanmälningar till socialtjänsten och förtalsstämningar i civilmål, som vi rapporterar om i fördjupningen i detta nummer.
Svenska Pen:s ordförande Kerstin Almegård beskriver det som att olika krafter nu använder vårt öppna samhälle för att avskaffa det och nämner den så kallade Förtalsombudsmannen som använder civilmål för att stämma journalister som granskar extremhögern för inlägg de gjort i sociala medier. Namnet i sig är talande för den problematik hon beskriver. Ombudsman är ett svenskt ord som flugit över jorden och blivit internationellt. Ett ord som signalerar trygghet och en funktion som ska tillvarata ett legitimt intresse, men som så mycket annat har perverterats av nya aktörer med helt andra syften.
Även om Sveriges internationella rykte har solkats den senaste tiden har vi fortfarande mycket att vara stolta över. Kollektivavtalen och ombudsmännen, Tryckfrihetsförordningen och ensamansvaret är svenska företeelser som har imponerat på omvärlden. De har inte givits oss, de finns tack vare den kamp fackföreningar och yttrandefrihetskämpar fört i generationer. Nu är de utmanade på vår hemmaplan och vi måste hjälpas åt att försvara dem.
Stick
Journalistik som det röda pillret
Den ryska journalisten Jelena Kostiutjenko beskriver hur Anna Politkovskajas texter raserade hennes värld när hon var tonåring. Hon gick runt som i feber, och kände sig som en invalid. Hon var arg på journalistiken som ”tagit ifrån mig min gemensamma sanning”, men valde ändå att bli journalist. Det påminner om hur Neo, huvudpersonen i filmen Matrix, får välja piller. Det blå för att leva ett bekvämt liv i en falsk värld. Det röda för ett farligt liv i den verkliga världen. Jelena Kostiutjenko valde liksom Neo det röda pillret och hennes vittnesmål säger något om kraften i journalistiken.
Dödlig månad för journalister
En månad efter Hamas terrorattack och Israels invasion av Gaza hade över 40 journalister dödats, vilket gör det till den dödligaste månaden för journalister sedan CPJ började mäta 1992. Av dessa var 36 palestinska journalister som dödades i Gaza, skriver Reportrar utan gränser. Dessutom ökar trakasserierna mot journalister inne i Israel, rapporterar IFJ och den israeliska dagstidningen Haaretz.
