”När sanningen blir en förolämpning”
KRÖNIKA Här kan du dömas till sex månaders fängelse för förolämpning mot tjänsteman, riskera att få dina källor utlämnade till polis och dömas för terrorbrott för att ha deltagit i en klimataktion. Välkommen till framtidens Sverige!
Den svenske journalisten Joakim Medin har dömts i turkisk domstol för förolämpning mot president Erdogan och väntar på dom för ytterligare åtalspunkter. Turkiet hamnar på plats 159 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, som släpps varje år inför pressfrihetens dag den 3 maj. Landet är inte ensamt om att backa på listan. I år noterar organisationen en ny bottennivå där USA hamnar rekordlångt ner på plats 57.
Inte heller Sverige är immunt mot den rörelse mot fler autokratier i världen som V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet rapporterar om.
Flera lagar som begränsar press- och yttrandefriheten har redan införts i Sverige, som de nya brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Och fler väntar.
Inskränkningar i öppenhet och yttrandefrihet ordineras nu som medicin för varje problem i samhället. Varje enskilt förslag kan verka behjärtansvärt.
Nej, det var förstås inte meningen att yttrandefrihetsförordningen skulle användas av företag som erbjuder tjänster som Lexbase, för att tjäna pengar* på att publicera samtliga domar om människor, utan för att ansvariga utgivare ska fatta genomtänkta och ansvarsfulla beslut om vad som ska publiceras för att det har allmänintresse.
Men att, som en statlig utredning nu föreslår, göra ett gigantiskt hål i lagarna, som i praktiken upphäver deras status som grundlagar, är en farlig väg att gå. Om inte databaserna som vänder sig till allmänheten vill ansluta sig till det medieetiska systemet, som skapats just för att hålla klåfingriga lagstiftare borta, borde det finnas andra vägar att förmå dem skapa ett eget etiskt system i stället för att genom lagstiftning slå undan benen för det fria ordet och via domstolsbeslut sätta käppar i hjulet för redaktionella granskningar. Ett sådant etiskt system skulle till exempel kunna reglera att det inte går att ta reda på att någon är dömd utanför betalväggen eftersom en sådan publicering inte ger någon kontext.
Nej, det är förstås inte meningen att gängkriminella och pedofiler ska undgå upptäckt. Men att låta EU övervaka varje meddelande du skickar genom EU-förslaget Chat Control, eller tvinga krypterade appar, som Signal, att öppna bakdörrar för att lämna information till polisen, vilket regeringen föreslår, gör det omöjligt för journalister att skydda sina källor.
Nej, det är förstås inte roligt för den som drabbas av att klimataktivister stoppar bil- och flygtrafik. Men att klimataktioner ska klassas som terrorbrott, som SD föreslår, öppnar för möjligheten att klassa även andra demonstrationer som makten anser stör ordningen som terrorism.
Och nej, det är förstås inte meningen att offentligt anställda tjänstemän ska tvingas stå ut med hot när de gör sitt jobb. Men att föreslå ett nytt brott för förolämpning mot tjänsteman, i stället för att använda den lagstiftning som redan finns, är inte bara ett hån mot alla journalister som försökt få polisen att ta hotfulla kommentarer på allvar utan också en inskränkning i yttrandefriheten som riskerar att slå tillbaka på just journalister. Det är i sin myndighetsutövning tjänstemännen föreslås skyddas och det är också där det finns risk att staten använder sin förlängda arm för att komma åt även den som ger röst åt den som kritiserar makten.
I autokratiernas värld finns ingen annan sanning än hyllningstal och i USA bestämmer nu Vita huset vilka journalister som får närvara på president Trumps pressträffar. Anslagen till Voice of America och public service dras in och läckor till journalister ska kunna spåras.
En repressiv stat som själv vill beskriva verkligheten uppfattar sanningen i sig som en förolämpning och journalister som ett hot mot den ordning den vill upprätthålla. Som journalister får vi inte nöja oss med att bli megafoner för dem som vill inskränka möjligheten att berätta sanningen, hur obekväm den än är.
Det är vårt jobb att ställa de besvärliga följdfrågorna. Det är också vår skyldighet att söka upp andra röster, som kan ge förslag på hur problem kan lösas utan automatiska rop på inskränkningar i yttrandefriheten.
* Vertuo Holding AB, som äger Verifiera som i sin tur äger Legal Newsdesk AB, och som ligger bakom Lexbase, delade ut 22,5 miljoner kronor till ägarna 2024. Den största vinsten gjordes i Verifiera, som 2024 omsatte 46 miljoner kronor och gjorde en vinst på nära 26 miljoner kronor som omfördelades till Vertuo Holding AB genom koncernbidrag.
