Gå direkt till textinnehållet

Utvecklingschefen på Tredje Statsmakten: ”Allt svårare få tag i duktiga ljudberättare”

Ljudboomen har fått produktionsbolagen att växa. Bristen på duktiga ljudberättare är den svåraste nöten att knäcka.

När slår rådande poddboom i taket? Det är det ingen som vet. På det snabbväxande produktionsbolaget Tredje Statsmakten är man säker på att vi knappt ens sett början av framgångsvågen.

–  Ljudmediet är fortfarande under expansion, vi är bara i starten, säger Martin Wicklin, en av delägarna och programledare för Söndagsintervjun i P1.

Att lyssnandet fortsätter uppåt visar också siffror från analysföretaget Mediavision som rapporterar att hälften av 15-74-­­åringarna lyssnar på något podcastinnehåll en genomsnittlig vecka.

Tredje Statsmakten

Vad: Produktionsbolag som startade i ett litet kontor på Holländargatan i Stockholm 2006 där ett duschrum gjordes om till studio. De tre grundarna är Lars Truedson, Martin Wicklin och Petter Ljunggren. Det första programmet som producerades, Medierna i P1, började sändas 2007 och går än idag. Bolaget har idag 25-talet anställda. Omsättningen har mer än tredubblats på fyra år till knappt 22 miljoner kronor (2021).

Gör: Program som P3 Krim, Tanke­smedjan i P3, I lagens namn för SR. Samt en rad produktioner till bolag som Spotify, Schibsted och Podme som Utanför murarna, Säkerhetssalen och Dömd ung.

Guldruschen har också fått flera traditionella mediehus att satsa tungt på ljud. Bonnier News tecknade i år avtal med poddplattformen Podspace och samlar alla sina poddar där och har planer på att utöka sin poddverksamhet. Ett annat exempel är Schibsted som gick in som majoritetsägare i podcastplattformen Podme för ett drygt år sedan, antalet betalande prenumeranter har nu tredubblats till 200 000, vilket gör Podme till koncernens snabbast växande prenumerationsprodukt hittills.

– Vi förväntar oss att se en fortsatt stark tillväxt de närmsta åren, säger Tor Jacobsen, chef för användarbetalning inom Schibsted News Media och styrelseordförande i Podme.

För Tredje statsmakten har en satsning på ljudproduktioner som helt görs efter journalistiska principer varit framgångsreceptet, när de gått från tre delägare till 25-talet anställda.

Redan från start bestämde de sig för att ”inte göra reklam eller semireklam”, som Martin Wicklin uttrycker sig. Idag särskiljer det dem från de flesta andra produktionsbolag.

– I början har det kostat oss, vi hade kunnat tjäna jävligt mycket på att gå den vägen, men det kommer vi att få igen nu, säger Martin Wicklin.

Hos dem görs numera en fjärdedel av produktionerna till andra beställare än Sveriges Radio där företag som Spotify, Podme, Naudio och Aftonbladet alla har tillkommit i kundstocken. Inom ett par år räknar utvecklingschefen Anna Johannessen med att det handlar om ungefär varannan produktion.

– Den svåra nöten att knäcka är var vi ska hitta rätt kompetens. Tidigare har vi behövt medarbetare som kan göra program från ax till limpa, nu jobbar vi mer med researchers och reportrar som jobbar tillsammans med klippare eller ljudläggare, säger hon.

När det gäller dokumentärer är det bästa sättet fortfarande är att göra allting själv, samla in materialet och klippa det på egen hand.

– Den typen av personer, duktiga ljudberättare, har blivit allt svårare att få tag i.

Produktionsbolaget Filt, som ligger bakom flera välkända format för Sveriges Radio och har kunder som Podme och Spotify, beskriver rekryteringen av nya medarbetare som sin största utmaning för att kunna fortsätta att växa.

– Det är svårt att få tag på kunniga producenter och reportrar. Vi använder en mix av tillsvidareanställda och frilansar men andelen tillsvidareanställda har ökat då vi anställt flera stycken det senaste året, som ett sätt att behålla dem. Vi lär också upp journalister från andra medie­former hur man producerar dokumentärpodd som ett sätt att hitta nya producenter, säger Anders Elfström, vd och grundare på Filt.

Duktiga ljudberättare har blivit allt svårare att få tag i.

Att tidningshusen lider brist på kvalificerade journalister har Journalisten berättat om i flera artiklar under året. Inte minst blossade en kritikstorm upp i våras sedan Bonnier News kommunikationschef berättat att de vill ordna branschmöten med utbildningssektorn, myndigheter och organisationer för att komma till rätta med problemen.

Flera läsare hörde av sig och menade att arbetsgivarna har sig själva att skylla. ”Jag tror inte att de förstår det själva. Det finns en hel generation av unga, förbittrade journalister som har vänt branschen ryggen”, menade en.

”Vi är less på att hoppa runt och lasas ut! Vi vill ha ett fast jobb, är det så svårt att förstå? Jag orkar inte med den här stressiga, osäkra branschen mer.”

På Tredje Statsmakten minns grundaren och vd Lars Truedson hur det under monopolåren aldrig var något problem att hitta medarbetare, när folk lasades ut från SR så anställde man de duktiga.

– Det fanns inte någon jättekonkurrens om duktiga ljudberättare, som det gör idag. Den återhållande faktorn för oss det senaste året har varit att få tag i rätt personer, säger han.

Lars Truedson tror inte att SRs otrygga anställningar är det som främst har skapat situationen. Det efterfrågas helt enkelt mycket mer ljudjournalistik idag på grund av pengarna som poddboomen har lockat till sig.

– Sen kan utlasningar möjligen ha gjort att personer som kunnat vara ljudberättare i stället gått till tv eller tidningar, men det tror jag inte är en jättestor effekt, det är en ökad efterfrågan som verkligen har ändrat saker, säger han.

Villkoren då? Produktionsbolagen, i alla fall inom tv-branschen, är ökända för låga löner, otrygga anställningar och i vissa fall även en sunkig kultur. Om dåliga villkor har påverkat tillgången till journalister för tidningshusen så kan det finnas ett samband också här?

Lars Truedson håller inte med, han tror inte heller att det är så enkelt som att betala mer för att lösa nyrekryteringen.

– Nidbilden av loggande praktikanter i källaren, där kontrakten förnyas var fjärde månad, är inte en del av vår verklighet, det handlar om tv-branschen. Vi har ganska långa anställningskontrakt, åtminstone gäller det oss som jobbar mot public service. Jag tror inte heller våra löner avviker speciellt mycket jämfört med SRs, och är det så tror jag inte att de avviker nedåt, säger Lars Truedson.

En duktig journalist får jobb idag

Lars Truedson pekar hellre på en drift han sett länge inom kåren, nämligen att prata skit om våra egna arbetsförutsättningar. Vilket gör att folk inte fattar att det här är världens roligaste yrke.

– En duktig journalist får jobb idag, man kanske måste flytta ett tag men det går, säger han.

Johan Cedersjö har varit programledare för Medierna i P1 sedan 2016 och kom in på företaget som praktikant några år innan det. Det här var en tid när Tredje Statsmakten inte betalade ut några praktikantlöner, inte heller fanns det kollektivavtal.

Trots att hans lärare på Mittuniversitetet avrådde honom från att söka sig hit på grund av villkoren stod Johan Cedersjö på sig.

– Jag var lite mer journalistromantiker på den tiden, och älskade Medierna som också var det program som gjorde att jag ville bli journalist. När jag fick chansen att jobba här så tog jag den, och kollade inte alls på lönen, säger Johan Cedersjö.

Sedan dess har företaget gjort en professionaliseringsresa, menar han.

– Idag har vi kollektivavtal och lönerna är skäliga. Här har man försökt linjera med SRs löner, sen tycker jag att lönerna på public service är för dåliga. Jämför man med journalister på kommersiella medier så ligger vi långt efter.

Om man ska titta i spåkulan så siar Anna Johannessen, som alltså jobbar en hel del med att utveckla nya koncept, att nästa stora ljudtrend blir just det journalistiska berättandet. Som exempel lyfter hon succén Wind of change, en podd som reder ut huruvida det tyska bandet Scorpions powerballad-klassiker från 1990 är ett CIA-projekt som skapades för att få slut på det kalla kriget.

– Den typen av poddar har inte riktigt brejkat i Sverige än men det finns många spännande exempel från USA där journalistiska berättelser med fantastiska vändningar har blivit jättestora, säger Anna Johannessen.

Samtidigt är det ingen som vet hur poddmarknaden kommer att se ut i framtiden.

– Kommer det finnas en, tre eller fyra tjänster som erbjuder ett blandat utbud av poddar som man betalar för? Den maktkampen tror jag en aktör kommer att vinna, säger Lars Truedson.

Fler avsnitt
Fler videos