Lokal journalistik på lika villkor
Gratistidningarnas förening anser att om presstödet ska finnas kvar bör det förändras. Detta av den enkla anledningen att även tidningar som läsarna inte behöver betala för skall få möjlighet att nyttja presstödet. Det skulle stärka mångfalden och lokaljournalistiken för fler grupper av ”mediesvaga” hem.
Tyvärr finns förslag i den senaste presstödsutredningen som riskerar att ytterligare snedvrida konkurrensen. Om kraven på upplaga sänks möjliggör det för prenumererade tidningar med bidrag att öka sin spridning, vilket skulle innebära en osund konkurrens som just mångfalden av lokaljournalistik skulle drabbas av.
Presstöd för att garantera en mångfald av nyheter och samhällsinformation är i grunden bra och bidrar till mångfalden på mediemarknaden. Detta statliga stöd kom till för snart 40 år sedan för att mindre tidningar, så kallade ”andratidningar”, inte skulle dö svältdöden i skuggan av den dominerande. Vilket var fallet på de flesta orter i Sverige.
Att allt fler hushåll i dag – inte minst ekonomiskt svaga och bland dem många invandrande svenskar – står utan denna information ska ses som ett hot mot demokratin. Här har gratistidningen fyllt en roll och vi har flera gånger tidigare visat att stödet till mångfald är missriktat och ett allvarligt hot mot den fria konkurrensen. Om det statliga stödet överhuvudtaget ska finnas kvar borde därför också fler gratisutdelade tidningar få del av det. Förslaget i den senaste presstödsutredningen riskerar att snedvrida denna konkurrens ytterligare genom att minska kraven på abonnerad upplaga. Enligt förslaget kan exempelvis en prenumererad tvådagarstidning, med fortsatt oförändrat presstöd, i praktiken utöka sin räckvidd till en nivå som ännu mer konkurrerar med gratistidningar i spridningsområdet.
I det nuvarande presstödet finns nivåer som ger olika stöd utifrån storleken på prenumererad upplaga och antalet utgivningar varje vecka. Att stödja en mångfald inom pressen är rimligt, men stödet bygger på en modell som skapades innan marknaden för tryckta tidningar kraftigt förändrades. Mycket har skett inom mediebranschen och det har i stor utsträckning påverkat tryckta papperstidningar, så kallad print. I takt med minskade upplagor för prenumererade tidningar har marknaden för gratistidningar vuxit kraftigt. De har utvecklats från så kallade annonsblad till viktiga nyhetsbärare av lokalt material. Detta är en positiv utveckling och kompenserar minskningen av lokal journalistik. Gratistidningen har alltid varit viktig ur ett demokratiperspektiv tack vare sin oslagbara spridning på näst intill 100 procent av hushållen i sitt spridningsområde, och denna roll har bara förstärkts allteftersom prenumererade tidningar tappar läsare år från år.
Därför anser vi att utgivningen av gratistidningar med lokalt material är väl så viktiga ur ett demokratiperspektiv som den prenumererade tidningen är.
Konkurrensen snedvrids ännu mer om presstödsutredningens senaste förslag blir aktuellt. För en så kallad fådagarstidning med en utgivningsdag i veckan gäller att 51 procent av den totala upplagan ska vara prenumererad. För en tidning med utgivning två dagar i veckan gäller att den betalda upplagan motsvarar 70 procent av den totala. Anledningen till att det inte krävs 100 procent betald upplaga är att det ska finnas möjlighet att ibland öka räckvidden för att marknadsföra tidningen. Om kraven för en tvådagarstidning i fortsättningen sänks från 70 till 51 procent så öppnar det för dessa tidningar att i princip gratisutdela en allt större upplaga, varje vecka, med oförändrat stöd. I princip blir det möjligt att ”starta” en gratistidning med presstöd om en mindre del av upplagan är betald. De gratistidningar som inte tar betalt omfattas fortfarande inte av stödet.
Vi är väl medvetna om att förändringen är tänkt att ge tidningar med presstöd ökad möjlighet att skaffa nya prenumeranter. Men eftersom förändringen också innebär en ytterligare snedvridning av konkurrensen på annonsmarknaden kommer det att slå hårt mot oss som finansieras enbart av annonsintäkter.
Landets gratistidningar växer sig allt starkare i takt med att intresset för att prenumerera minskar. Etablerade gratistidningar – som satsat mycket resurser för att bli allt mer viktiga nyhetsbärare till allt fler tidningslösa hushåll – riskerar alltså att konkurreras ut av ett feltänk i något som var andemeningen med att presstödet infördes.
Det är inte bara ett hot mot alla som jobbar med gratisdistribuerade tidningar, utan också ett sätt att motarbeta den demokratiska tanken att så många hushåll som möjligt ska nås av lokala nyheter och samhällsinformation. Om stödet i stället utökas till att omfatta alla de gratistidningar som i dag inte har rätt till det kan mångfalden och den lokala journalistiken stärkas.
Mathias Bång
ordförande Gratistidningarna
Dennis Oscarsson
Lokaltidningarna Sverige
Ulf Sibner
Magazinet, Växjö
Patrik Staflin
Nacka Värmdö Posten
Ralph Hammarström
Östra Sörmlandsposten
Magnus Bringhammar
Umeå Tidning
FOTNOT: Gratistidningarnas Förening är en intresseorganisation för tidningar som gratisdistribueras till hushåll och helt finansieras genom annonsintäkter.
