”Ledarsidorna har lämnat lokalsamhället”
Debatt Det senaste decenniet har andelen lokalt skrivna ledarartiklar minskat med 42 procent. De lokala opinionsjournalisterna trängs undan när texterna köps in från en extern nyhetsbyrå. Nu är endast en tredjedel av ledartexterna skrivna av lokala skribenter.
Om undersökningen
Mätperioden är första halvåret 2015 och första halvåret 2025, det vill säga till och med vecka 26 för vardera år. Variablerna som jämförts är artikelns skribent, nyhetsämne, geografiskt område och ursprunget till ledartexten (exempelvis händelse, politiskt beslut eller lokalt politiskt beslut)
Tidningarna som granskades i undersökningen:
1 Södermanlands Nyheter 2 Bohusläningen 3 Strömstads tidning 4 TTELA 5 Hallandsposten 6 Hallands Nyheter (centerpartistisk) 7 Motala & Vadstena tidning 8 Kristianstadsbladet 9 Ystads Allehanda 10 Trelleborgs Allehanda 11 Norra Skåne 12 Blekinge Läns Tidning 13 Gotlänningen 14 Eskilstunakuriren 15 Katrineholmskuriren 16 Strengnäs tidning 17 Norran 18 Västerbottens-Kuriren 19 Arboga Tidning 20 Bärgslagsbladet 21 Fagerstaposten 22 Sala Allehanda 23 Avesta Tidning 24 Borlänge Tidning 25 Falköpings Tidning 26 Skaraborgs Läns Tidning 27 Västgötabladet 28 Falukuriren 29 Gefle Dagblad 30 Hudiksvalls Tidning 31 Jönköpings-Posten 32 Ljusdalsposten 33Ljusnan 34 Länstidningen (Södertälje) 35 Mora Tidning 36 Nerikes Allehanda 37 Norrtelje Tidning 38 Nya Ludvika Tidning 39 Skånska Dagbladet 40 Smålands Dagblad 41 Smålandstidningen 42 Vetlandaposten 43 Tranås tidning 44 Smålänningen 45 Sundsvalls Tidning 46 Söderhamns-kuriren (politiskt obunden) 47 Södra Dalarnes Tidning 48 Tidningen Ångermanland 49 Vestmanlands Läns Tidning 50 Värnamo Nyheter 51 Örnsköldsviks Allehanda 52 Östersunds-Posten 53 Upsala Nya tidning
Under våren 2025 debatterades ledarsidornas vara eller icke-vara i samband med att flera lokaltidningar skar ned på kultursidorna. Expressens kulturchef Victor Malm menade att både kultur- och ledarsidan är viktiga delar av en tidnings själ medan Emanuel Karlsten skrev i Göteborgs-Posten att ledarsidorna var en förlegad idé och att de borde läggas ned.
Men förra årets debatt missade två viktiga saker: en stor spelare och det lokala perspektivet. En granskning vi gjorde under hösten visar en dramatisk centralisering av den politiska opinionsjournalistiken där ledartexter köps in från en extern nyhetsbyrå. När byråtexter ersätter de egna texterna minskar möjligheten för lokalbevakning även på ledarsidorna och lägger ett mörker över svensk opinionsjournalistik.
Att fylla halvtomma ledarsidor i lokaltidningarna med inköpt opinionsmaterial kan framstå som en rimlig lösning när sparkraven skärps och intäkterna sinar. Men det som till en början var ett komplement har blivit ett beroende för de svenska lokaltidningar som vi har granskat. Vi har i vår undersökning jämfört ledarsidorna första halvåret 2015 med första halvåret 2025. Under det senaste decenniet har andelen lokalt skrivna ledarartiklar minskat med 42 procent. Texter som tidigare skrevs av redaktionens egna journalister produceras i dag av en handfull skribenter på Liberala nyhetsbyrån i Stockholm. Det är effektivt. Men det är inte lokalt.
Det säger sig självt, om en ledarartikel ska kunna publiceras i flera tidningar runt om i landet kan den omöjligen ha en lokal vinkel. Istället läggs fokus på nationella eller globala händelser. En gynnsam strategi för nyhetsbyrån som i dagsläget har avtal med 40 procent av alla svenska lokaltidningar. Men det säger också något om tidningarnas prioriteringar, som lämnar ifrån sig opinionsmakten och förlorar sin unika karaktär. I vår granskning var det snarare regel än undantag att samma ledartext återkom oförändrad i fler än åtta olika tidningar under samma vecka. Som mest publicerades en och samma artikel på fler än 20 olika ledarsidor.
När lokala ledarsidor fylls med byråtexter försvinner inte bara närvaron, det kan även innebära färre arbetstillfällen. Lokala opinionsjournalister trängs undan. Granskningen visar att endast en tredjedel av ledartexterna i landets lokaltidningar under första halvåret av 2025 skrevs av lokala skribenter. En sorglig statistik då det framgick att dessa betydligt oftare skrev ledartexter om frågor som berörde deras egna lokalsamhälle.
Om vi vill ha en opinionsjournalistik som speglar hela landet borde det väl snarare uppmuntras att anställa fler lokala ledarskribenter, som har förankring i och kunskap om sina områden?
Det finns dock de som menar att ledarsidorna spelat ut sin roll. Att få faktiskt läser dem. Att det är en “arvsynd” från när tidningarna var öppet politiska och drev linje. Och visst, i dagens sociala medielandskap, där vem som helst kan basunera ut vad de tycker och tänker och där alla andra – villigt eller motvilligt – förväntas ta del av det, kan det tyckas rationellt att skära ner på just ledarsidorna.
Men det är att missa poängen. En ledarsida är inte bara ännu en åsiktsplattform. Det är en röst på hemmaplan med ansvarig utgivare, förankrad i ortens frågor och som känner kommunen, regionen och makthavarna den granskar. När den ersätts av inköpt material från en redaktion i Stockholm förloras den lokala kontakten. Det tål att upprepas – opinionsmakten centraliseras. Det som presenteras som effektivisering är i praktiken att tysta den lokala rösten.
Problemet är inte att ledarsidorna fortfarande finns. Problemet är när de inte längre är lokala med lokala skribenter. Det går dessutom emot forskningen, som säger att läsarna efterfrågar just lokal närvaro och ett unikt innehåll*. Sådan kontakt har visat sig stärka både trovärdighet och legitimitet. Så när Sveriges mediekoncerner tecknar avtal med externa nyhetsbyråer för att producera ledartexter till landets lokaltidningar är det inte bara ett redaktionellt misstag; det är ett hot mot både läsarnas engagemang och förtroendet för lokala medier.
Hanna Bornander
Journaliststudent vid JMG
Otto Swedmark
Journaliststudent vid JMG
Erica Tominc
Journaliststudent vid JMG
Läs replik från Liberala Nyhetsbyråns chefredaktör Malin Lernfelt: ”Ledarsidor som bara skriver om det hyperlokala sviker läsarna”
Läs replik från Svenska Nyhetsbyråns chefredaktör Per Selstam: ”Perspektiven är viktigare än var man sitter”
* Fotnot: Källor till att läsarna efterfrågar just lokal närvaro:
Hellekant Rowe, Erica., & Karlsson, Michael. (2017). Lokalredaktionens betydelse.
Så påverkas den lokala bevakningen när journalisterna jobbar på distans.
I Lars, Truedson (Red.), Mediestudiers årsbok – tillståndet för journalistiken 2016/2017 (s. 114–126).
Institutet för Mediestudier. Som i sin tur refererar till källorna:
Richards, Ian. (2013). Beyond city limits: Regional journalism and social capital. Journalism, 14(5), 627–642.
https://doi.org/10.1177/1464884912453280
Hess, Kristy., & Waller, Lisa. (2017). Local journalism in a digital world (First published). Palgrave Macmillan. https://api.pageplace.de/preview/DT0400.9781137504784_A28917980/preview9781137504784_A28917980.pdf
Firmstone, Julia., & Coleman, Stephen. (2015). Public engagement in local government: the voice and influence of citizens in online communicative spaces.
Information, Communication & Society, 18(6), 680–695. https://doi.org/10.1080/1369118X.2014.986180


















Tidningar med lokala kultursidor = åtminstone en och flitig ledarskribent som ändå sällan eller aldrig skriver om lokala frågor?