Joakim Medin räddades av den kurdiska gästfriheten
Den 15 februari greps den svenske frilansjournalisten Joakim Medin med sin kurdiske tolk vid en nyupprättad gränskontroll som kontrolleras av Bashar al-Assads regim i den annars kurdkontrollerade staden Qamishli.
Den officiella orsaken till Joakims gripande var att han saknade visum. Men det var ett svepskäl för att tysta journalister. Joakims vän greps trots att han är syrisk medborgare.
Ett par dagar efter att Joakim Medin frihetsberövats flögs han och tolken till Damaskus och den ökända syriska säkerhetstjänstens lokaler för förhör. Syriska säkerhetstjänsten krävde att Medin skulle underteckna ett färdigt engelskspråkigt dokument om att han var spion för staten Israel. Hade Medin undertecknat det dokumentet hade jag inte kunnat arrangera någon pressträff för honom på Arlanda.
Efter att han bestämt vägrat underteckna dokumenten placerades han i en isoleringscell och bestals på 400 dollar som han aldrig fått tillbaka. Medins planer på att rapportera om syriska Kurdistans väg ut ur medieskugga hade inte gått så väl.
Joakim Medins gripande nådde mig via en vän i Syrien. Vännen försäkrade att de kurdiska ledarna skulle rädda honom. Eftersom Joakims familj inte var informerad och han befann sig på kurdisk mark, i det syriska Kurdistan, behöll jag nyheten för mig själv.
Gripandet av Joakim Medin kom som en stor överraskning för den kurdiska politiska eliten i Syrien: aldrig tidigare hade en västerländsk journalist gripits av den syriska regimen i de kurdiska områdena.
Torsdagen den 19 februari ringde samma källa och berättade att förhandlingarna mellan den kurdiska delegationen och den syriska regimen löpte väl. Den syriska regimen hade lovat frige Joakim Medin.
Nästa dag informerade någon Expressen om att Joakim Medin var ”försvunnen i IS-område”. Någon timme efter Expressens avslöjande berättade de kurdiska ledarna för mig att Joakim och hans tolk flugits till Damaskus, men att ingen behövde oroa sig. Syriska regimen hade lovat att överlämna Joakim Medin till kurderna klockan åtta på morgonen syrisk tid.
Efter telefonsamtalet var jag ändå orolig, men jag meddelade medierna att ”Joakim ska vara kontaktbar i morgon”. Allt för att inte störa förhandlingarna mellan kurderna och Bashar al-Assad och därmed rädda Joakims liv.
Det som oroade mig mest var att Joakim hade förflyttats till Damaskus. Visst förstod jag att regimen ville testa kurdernas styrka i inbördeskriget, men det retade mig enormt att den syriska staten hade förvandlat Joakim Medin, som rest till Syrien för att arbeta journalistiskt, till en bricka i ett politiskt högt spel.
Det saknades inte ytterligare anledningar till oro: Under de senaste tre åren har ett sjuttiotal utländska journalister kidnappats i Syrien. Då räknar jag även in Magnus Falkehed och Niclas Hammarström.
Jag vet att flera syriska, högt uppsatta säkerhetstjänstfolk och uniformerade militärer säljer västerlänningar som de griper till IS för miljonbelopp. Till exempel greps amerikanske frilansjournalisten James Foley av syriska soldater men såldes till IS. Senare halshöggs Foley av IS.
Att IS inte hade en enda västerländsk gisslan vid Joakim Medins gripande bekymrade mig.
Det är livsfarligt att verka som journalist i Syrien. Över hundra journalister har dött sedan inbördeskriget i landet startade i mars 2011. Bara i fjol miste 15 journalister sina liv i Syrien. Vi är många som minns den modiga, duktiga och kända världsreportern Marie Colvin som arbetade för The Sunday Times och som mördades i Homs för tre år sedan under en granatbeskjutning.
När klockan blev åtta på lördagen (21 februari) höll inte den syriska staten sitt löfte. De gav en ny tid för frigivningen av Joakim Medin. Syriska statens besked skapade oro och irritation hos de kurdiska ledarna, inte minst hos de väpnade styrkorna. För att skynda på Joakims frigivning frihetsberövade man ett antal syriska soldater (exakt antal har jag ej kunnat bekräfta), omringade flygplatsen och den syriska polisstationen i staden Qamishli där Joakim greps. Den kurdiska aktionen parallellt med förhandlingarna med den syriska regimen gav resultat. Sent på natten meddelade representanter för den kurdiska administrationen såväl i Syrien som i Sverige att Medin och hans tolk hade frigivits i utbyte mot de frihetsberövade syriska soldaterna. Joakim Medin som anklagats för att vara ”israelisk spion”, landade som hjälte på den flygplats i Qamishli, som ingått i förhandlingarna.
Varför frigavs Joakim Medin i Damaskus? Och varför var han så viktig för kurderna?
Bakom frigivningen finns främst ett kurdiskt ord på fyra bokstäver, som har 4 000 år på nacken: Bext (uttalas som becht på svenska). Svenska språket har ingen motsvarighet till detta ord, men dess innebörd är att ”hålla löfte om skydd, skydda sin gäst till vilket pris som helst även om värden måste offra sitt liv, att inte svika någon man har öppnat sin dörr för”. Den som sviker i bext skämmer ut sig själv, sin familj, sin släkt och döms till utanförskap, isolering och evig tystnad. Den som har sökt ”bext” dör en gång, men de som har lovat ge ”bext” dör två gånger. Detta ord och den kurdiska gästfriheten kan ha räddat Joakim Medins liv. ”Vi hade lovat Joakim bext. Därför var det självklart för oss att rädda Joakim oavsett pris”, sade till exempel PYDs Europarepresentant Zahid Kobani när Joakim Medin var på väg till Sverige.
Det fanns även säkerhetspolitiska orsaker. Kurdernas hot om att ta över flygplatsen i Qamishli och Islamiska statens närmande mot en syrisk militärbas i närheten av den kurdkontrollerade staden Hasaka, påskyndade Joakims räddning. Förlusten av flygplatsen och basen skulle definitivt försvåra al-Assads krig mot IS och andra väpnade terrorgrupper. Med andra ord var tidpunkten för Joakims gripande någorlunda ”rätt”.
Men framför allt var det den kurdiska gästfriheten som räddade Uppsala-journalisten Joakim Medin.
Kurdo Baksi
Fakta om medier i Syrien:
Sedan Syrien grundades 1946 är ingen form av oberoende journalistik tillåten. Det styrande Baath-partiet äger samtliga TV-kanaler och tidningar som ägnar all kraft åt att hylla den syriske presidenten och regeringen. Journalistikens villkor har stora likheter med de som råder i Nordkorea och Eritrea.
Sedan inbördeskriget som startade i mars 2011 har fler än hundra journalister dött i Syrien. De flesta av dödsoffren är syriska journalister. Bara ifjol miste 15 journalister sina liv i Syrien.
I november 2013 kidnappades fotografen Niclas Hammarström och reportern Magnus Falkehed av okända män i Syrien. De släpptes 46 dagar senare.
Den svenska frilansjournalisten Joakim Medin greps av den syriska regimen den 15 februari i år och släpptes en vecka senare.
Kurder i Syrien:
I Syrien bor nästan fyra miljoner kurder. De nekas alla sina politiska, kulturella och medborgerliga rättigheter sedan Syrien blev republik 1946. 1962 berövades hundratusentals kurder medborgarskap och ID-handlingar trots att de bott där i tre generationer, det vill säga de flyttade till Syrien före landets grundande.
Enligt förordning nummer 49 i den syriska grundlagen kan kurder till exempel inte ärva eller på annat sätt överlåta sin mark till en kurd. Damaskus har i årtionden tillämpat en så kallad arabiseringspolitik som går ut på att tvinga kurder att lämna sina områden och tvångsflytta arabiska syrier till de kurdiska områdena.
Sedan inbördeskriget bröt ut i Syrien har landets kurder vägrat välja sida i inbördeskriget mellan dikatorn Bashar al-Assads regim och den splittrade oppositionen. Relationen mellan diktatorn al- Assad och kurderna kan definieras som ”neutral” medan IS och andra jihadister vill massmörda eller tvångsdeportera alla Syriens kurder och minoriteter.
När jihadistiska grupper alltmer närmade sig Kurdistan tog kurdiska PYD (Demokratiska Unionspartiet) kontroll över de kurdiska regionerna. I november 2013 utropades tre självstyrande kantoner tillsammans med araber, syrianer, armenier och andra minoriteter i syriska Kurdistan, i Jazira (nordliga halvan av guvernörskapet Hassakeh), i Kobane (en kurdisk enklav nordost om Aleppo) och i Afrin (nordväst om Aleppo).
I september belägrade IS kurdiska Kobane. Drygt 200 000 kurder flydde staden. Efter flygbombningar och stöd av Pehsmerga drev de stridande YPG-styrkorna IS ur staden. Nästan alla byar som tillhör Kobane har också befriats.