Intern kritik på SR: Ompröva nedläggningen av kurdiska redaktionen

Ett missnöje bubblar bland medarbetare på Sveriges Radio kring att den kurdiska redaktionen ska läggas ned. Ett tjugotal personer har gått samman och skickat ett brev till vd Cilla Benkö, programdirektör Sofia Wadensjö Karén och chef för kanalansvariga och beställare Cajsa Lindberg, där de uppmanar ledningen att tänka om.

Initiativet till brevet togs av Ekot-reportern Revend Shexo, som tidigare jobbat på den kurdiska redaktionen. De övriga tjugotalet personer som undertecknat brevet har valt att vara anonyma för oss.

– Det är ganska tunga profiler. Det är korrespondenter, programledare, producenter och reportrar. De flesta från Ekot men också från andra delar av företaget, säger han.

Annons

Beslutet att lägga ned den kurdiska redaktionen är en del av det stora sparpaketet på Sveriges Radio. Bolagets kostnader ska minska med 225,5 miljoner kronor, 180 tjänster försvinner och flera redaktioner och program läggs ned. På den kurdiska redaktionen jobbar fyra heltidsanställda medarbetare och sändningar görs på två kurdiska dialekter.

– Efter nedläggningsbeskedet tog flera kollegor, som har samarbetat med redaktionen i olika former, kontakt med varandra. Vi tyckte att vi behövde, även från redaktionell personal, lyfta att den här nedläggningen kommer att bli en stor förlust för hela Sveriges Radio, säger Revend Shexo.

Flera externa debattörer har lyft kritik mot beslutet. Då med hänvisning till att SRs sändningar på kurdiska är viktiga för integrationen av kurder i Sverige och att SR är det enda public service-bolaget i världen som tillhandahåller nyheter på kurdiska.

Men den kritik som de anställda riktar mot beslutet handlar inte om det. Enligt Revend Shexo har den kurdiska språkgruppen varit en tillgång för många andra redaktioner på Sveriges Radio. I brevet lyfts värdet av de nätverk och kunskaper som reportrarna på den kurdiska redaktionen har, och som undertecknarna menar har gjort bevakningen av vissa frågor bättre på hela SR.

– Det kanske är svårt för utomstående som inte jobbar på SR att förstå i vilken grad den kurdiska redaktionen har bidragit till andra delar av verksamheten. Men vi som har jobbat där eller med dem har den insikten och vi kände att vi behövde dela med oss av den oron vi nu känner. Vi har svårt att se att vi kommer att ligga i framkant i en del ämnen om vi inte har kvar redaktionen, säger Revend Shexo.

Sveriges Radio har motiverat nedläggningen av redaktionen med att en översyn visat att det inte finns ett behov av nyheter på kurdiska i dagsläget. Enligt SR är den kurdiska gruppen välintegrerad och det väntas inte komma nya kurdiska flyktingar inom den närmaste tiden.

Enligt Revend Shexo motsäger inte det brevskrivarnas kritik.

– Vi vill lyfta att det är andra, väldigt stora, värden som försvinner när man lägger ned den kurdiska redaktionen. Under Natoprocessen har de i olika former tagit fram nyheter, deltagit i poddar och fördjupningsprogram. Under de stora kvinnoprotesterna i Iran bidrog redaktionen mycket kring det. Det finns inte någon fråga i Mellanöstern, utom Israel och Palestina, där den kurdiska redaktionen inte har varit involverad. Men även inrikespolitiska frågor bidrar de stort inom, med perspektiv som vi har svårt att se att vi skulle få med annars.

Revend Shexo kom själv in på Sveriges Radio genom den kurdiska redaktionen, där han började 2015. En aspekt som inte lyfts i brevet, men som han också ser som ett problem med nedläggningen är att det stänger en dörr in på arbetsmarknaden.

– Det har varit en viktig inkörsport för många journalister som annars hade haft svårt att komma in i yrket på andra redaktioner. Vi har flera exempel på SR med personer som gått vidare till andra delar av bolaget. Det är personer som har de perspektiv och kompetenser som är efterfrågade, och nu kanske man stänger dem ute.

I brevet finns inte något förslag på vad som bör ske med den kurdiska redaktionen, om det kan fungera att de anställda är kvar i bolaget men på andra redaktioner.

– Det är en personalpolitisk fråga som får vara mellan den kurdiska redaktionen och företaget. Men det jag får till mig från de som jobbar på kurdiska redaktionen är att flera av dem har haft möjlighet att jobba på andra delar av SR men att det är på kurdiska redaktionen som de har haft utrymme att vässa sina kompetenser inom de aktuella frågorna. De har också haft en plattform där de haft förtroende hos publiken, vilket också lett till flera tips som också lett till nyheter på svenska. Risken som de ser är att de tappar det förtroende som de idag har i den delen av befolkningen.

Ingen från företagsledningen har möjlighet att ställa upp på intervju under dagen. Men Claes Bertilson, presschef på Sveriges Radio, bekräftar i ett mejl till Journalisten att de mottagit brevet.

– Det är förståeligt att det kommer reaktioner när företaget måste ta svåra beslut. Företagsledningen har svarat på brevet och kommer att ha en dialog om innehållet med de som skrivit under, skriver han.

Finns det anledning att ompröva beslutet med hänsyn till det som framförs i brevet?
– Som vi har förklarat är beslutet att avsluta det kurdiska utbudet grundat i den språkanalys som gjorts och utifrån de resurser vi kommer att ha i framtiden så det finns inte anledning att ompröva, skriver Claes Bertilson.