Gå direkt till textinnehållet

Fredrik Stjernberg: Passivt TV4 oroar

Det mesta om den så kallade Schenström-affären har uppenbarligen redan sagts, men ett stort och för TV4 besvärande frågetecken, hänger onekligen kvar i luften: Varför dröjde TV4-reportern Anders Pihlblad fem dagar med att ge sin version av det famösa krogbesöket?

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Det mesta om den så kallade Schenström-affären har uppenbarligen redan sagts, men ett stort och för TV4 besvärande frågetecken, hänger onekligen kvar i luften: Varför dröjde TV4-reportern Anders Pihlblad fem dagar med att ge sin version av det famösa krogbesöket?

Var det för att inte riskera att dränka uppmärksamheten kring moderaternas kongress? Oroade han sig för den publicitet som hans version av pussarna och alkoholintaget, enligt all logik, skulle orsaka?

Journalistik är en festlig profession. När något av vikt inträffar så rusar alla (nåja) journalister åt samma håll. Så var också läget när Aftonbladet slog till med årets kanske smaskigaste paparazzi-bilder, av reportern Anders Pihlblad och statssekreterare Ulrica Schenström i en grynig pusspose. Dag ett var framförallt TV4 och reportern Pihlblad i skottgluggen. Pihlblad misstänktes för att ha en otillbörlig, intim relation med en person som beskrivits som statsminister Fredrik Reinfeldts högra hand.

Är det okej att jobba på det viset? Går det verkligen lita på hans objektivitet? Var de verkligen så packade som påstods i ABs artikel? Det här var bara några av de frågor som reportrar från andra medier ville ha svar på. Och helst ville de ha svaren redan tidigt den där jobbiga morgonen efter krogbesöket.

Logiken är ju sådan. Driften att smida medan järnet är varmt är självklar på varje redaktion med nyhetsambition. Så borde den även ha varit på TV4s nyhetsredaktion.

Men hos TV4, som hastigt och lustigt fann sig sittande med ännu en surdeg, blev dock reaktionen en annan: Vi väntar! Trots att till och med de egna medarbetarna, enligt medieuppgifter, ville ha svar direkt. Och trots att Nyheternas redaktion satt på den källa alla journalister älskar att kontrollera, nämligen någon av dem som faktiskt varit med när nyheten skapades.

En given fråga i sammanhanget är: Varför valde TV4 att vänta? All krishanteringserfarenhet säger att det är viktigt att försöka skaffa sig kommando över situationen – helst genom att presentera sanningen så snabbt som möjligt. Om inte annat för att krisen ska bli så kortlivad som det går. Att kliva ur klaveret låter ju visserligen ofta lika mycket som när man kliver i det, men gör man det snabbt hänger ljudvågorna inte kvar lika länge.

Det fanns med andra ord både journalistiska motiv och interna krishanteringsargument för TV4, som talar för att Anders Pihlblad borde ha berättat ”sanningen” redan dagen efter Aftonbladets avslöjande.

I stället väntar TV4 i hela sex dagar med att placera sin reporter i TV-soffan. Alltså sex dagar under vilken höstens hetaste politiska happening gick av stapeln, det vill säga den moderata partistämman i Gävle.

Först när stämman lagts till handlingarna – när det största regeringspartiet fått ha scenen ostörd – tar reporter Pihlblad bladet från munnen och ger sin version av kvällen: hur berusade de hade varit, hur mycket alkohol som hade förtärts, vad middagen gick ut på och så vidare.

Den fundering som slår mig som mediekonsument är lika självklar som enkel. Antingen är TV4s nyhetsredaktion urusel på att göra journalistiska bedömningar eller så tog kanalen beslutet att den inte ville riskera att stöta sig med det största regeringspartiet genom att förstöra den klang- och jubelfest som partistämman i Gävle var.

Oavsett vilket svar TV4 väljer så är det uppseendeväckande.

Och oroväckande.

Fler avsnitt