Gå direkt till textinnehållet

Det finns nyheter – och nyheter i Stockholm

I mitten av mars gick Ekot ut med nyheten att Region Skåne beslutat att papperslösa flyktingar ska få gratis akutsjukvård. ”Det skriver Dagens Nyheter”. För oss var det ingen nyhet.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Att beslutet fattats redan fyra dagar ­tidigare, och att skånskan.se hade skrivit om det redan tio dagar tidigare nämnde däremot inte Ekot.

Något svar på vårt mejl till Ekots redaktion om varför nyheten blev intressant först när DN skrev om den har vi ännu inte fått, så nu ställer vi den egentliga frågan:

För vem skriver tidningarna? För vem sänder radio och TV nyheter?

Det finns bara ett självklart svar på den frågan: för läsare/lyssnare/tittare. Men under den senaste tiden har vi på skånskan.se börjat tvivla. Det mönster vi ser allt tydligare är att det finns ett djupt rotat klassystem i branschen.

Vid flera tillfällen har vi rapporterat om händelser, beslut och nyheter som vår tidning varit ensamma om. Vi har varit först, och det vet alla medlemmar i Journalistförbundet vad det innebär.

Men det är när nyheterna lyfts av större redaktioner som de räknas. Det är då andra hakar på, telegram skrivs och debattörer vaknar.

Vi tar ett exempel till, och betonar att vi inte är ute efter att peka ut någon enskild kollega eller redaktion:

Den 26 mars skrev Svenska Dagbladet om presstödet. Ett av många besked i denna härva, som TT följde upp. Men inte med ett enda ord nämndes det att det förutom Svenska Dagbladet finns ytterligare en tidning som får storstadsstöd. En tidning som är betydligt mer beroende av pengarna än den norsk­ägda jätten och som dessutom flera gånger haft nyheter i presstödsfrågan. Nyheter som bemötts med tystnad. Något svar på varför TTs text så totalt utelämnar en av två drabbade, har vi inte fått.

Det är nästan så att man måste dra slutsatsen att det finns kolleger i huvudstaden som inte vet att vi och andra mindre redaktioner finns. Eller lever verkligen myten om att det är skillnad på stockholmsjournalistik och annan journalistik?

Kanske är det så att den journalist som tagit sig till ”drömjobbet” kämpat så hårt att han eller hon ­motiverar det höga priset med att se ner på oss and­ra. Kanske är det så att den som vistas tillräckligt länge i Mediestockholm faktiskt glömmer att det finns en värld utanför?

I så fall är det riktigt skrämmande. För vad innebär det för de stora mediernas läsare, lyssnare och tittare? Har ni glömt att bara en liten del av dem bor där ni bor?

En sak är säker. Stockholmarna behöver inte fler lokaltidningar. Med tanke på dagens mediekoncentration, och vad som ser ut att hända med presstödet, blir det tvärt om allt viktigare att fler röster än de som utgår från huvudstaden gör sig hörda.

 

Eva Emmelin
webbredaktör skånskan.se
Sanna Trygg
webbredaktör skånskan.se
Fredrik Thunberg
webbredaktör skånskan.se
Johan Dalén
förstasidesredaktör skånskan.se
Maria Zandihn
nöjesredaktör skånskan.se
Ralph Bretzer
sportredaktör skånskan.se
Jonas Andersson
sportredaktör skånskan.se

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler