P3 Dokumentär görs av lågavlönade

2012 fick frilansarna på P3 Dokumentär nog och gick samman, gjorde uträkningar på arvoden och kostnader och satte sig i förhandling med ansvariga chefer på P3. De lyckades med något ingen annan klarat: de fick upp sina ar­voden, rejält. Ersättningarna steg med över 50 procent, från 50 000 kronor på F-skatt per dokumentär till mellan 75 000 och 85 ­000 kronor.

– Det gamla arvodet var oskäligt. Det nya var lågt, men någorlunda skäligt kan man väl säga. Det var bättre i alla fall, berättar Emma Janke, som var en av frilansarna som var med och drev fram arvodeshöjningen.

Fortfarande i dag hänvisar Frilans Riks till aktionen på P3 Dokumentär som det bästa svenska exemplet på hur frilansar kan gå samman och få upp sina ar­voden. I en rapport beställd av Journalistförbundet i november framhålls det som ett positivt exempel.

Annons

Men arvodeshöjningen från 2012 har till stor del utraderats visar Journalistens granskning. I dag tjänar frilansarna som gör P3 Dokumentär sämst på Sveriges Radio. Så här gick det till när SR dumpade arvodena.

Hösten 2014 gjorde Sveriges Radio sig av med producenttjänsten inne i Radiohuset. Den exekutiva produktionen av P3 Dokumentär lades i stället ut på entreprenad till tre produktionsbolag. I princip kan man säga att P3 gick från att anlita frilansar direkt, till att anlita produktionsbolag som i sin tur fick anlita frilansar. En stor del av det publicistiska ansvaret för dokumentärerna flyttades över på de externa produktionsbolagen.

– Jag blev väldigt förvånad eftersom P3 trodde sig veta vilken roll den exekutiva producenten hade utan att fråga mig. Det är ett tungt publicistiskt jobb som de i stället lade över på externa bolag, säger den tidigare exekutiva producenten Amanda Rydman.

Alla produktionskostnader hamnade på de externa bolagen, men SR sköt inte till pengarna för producentuppdraget som man tidigare haft inne på SR. Det bekräftar flera personer för Journalisten. Följden blev att produktionsbolagen tvingades skära i frilansarvodena för att finansiera en ansvarig producent.

Arvodena rasade och ligger nu på cirka 65 000 kronor på F-skatt. Några frilansar har fått ännu mind­re betalt. Enligt Sveriges Radio ska det ta sex veckor att göra en P3 Dokumentär. Flera av frilansarna som Journalisten intervjuat anonymt berättar att det tar åtta till tio veckor att göra ett program med de kvalitetskrav P3 ställer, och ibland mer. Sex veckor är alldeles för lite tid.

Det kan vara svårt att förstå för den som inte är egenföretagare hur lite pengar 65 000 kronor är på F-skatt. Av dessa pengar ska egenavgifter om 28,9 procent betalas, resekostnader, materialkostnader, utrustning, lokalhyra för kontor, studiotid, försäkringar och tjänstepension. Ska frilansen ha sin lagstadgade semester måste pengar läggas undan för det. Dessutom har frilansen overheadtid för att sköta firman, ta fram research för idéer de kan sälja in, och ha kontakt med uppdragsgivare. Standard i Sverige är att overheadtiden för ett konsultbolag ligger på 25-50 procent, och i mediebranschen närmare 50 procent.

Om man räknar med att en P3 Dokumentär tar sex veckor att färdigställa, att frilansen aldrig har sjukdagar och att overheadtiden är noll kommer arvodet att motsvara en månadslön på 19 400 kronor för en anställd journalist. Det visar Journalistens beräkningar.

Men eftersom dokumentärerna tar mer än sex veckor att färdigställa och frilansen har overheadkostnader, är ersättningen i verkligheten betydligt lägre. För en frilans som Journalisten intervjuat motsvarade ersättningen under 10 000 kronor i månadslön för en anställd journalist. I handen fick frilansen några tusenlappar i månaden.

Det innebär att frilansarna som gör P3 Dokumentär tjänar sämre än alla journalister som är anställda på Sveriges Radio, och att ersättningen ligger lägre än minimilönen som stadgas i kollektivavtalet för anställda. För en nyutexaminerad journalist är lägstalönen 24 111 kronor i månaden; utan examen 21 923 kronor i månaden. De som gör P3 Dokumentär är inte nya i branschen.

– Jag tycker synd om frilansarna. Det har blivit en ännu mer pissig frilansmarknad. Jag förstår att det är flera som har tackat nej till att fortsätta att jobba med P3 Dokumentär, säger Amanda Rydman.

Ett av de tre produktionsbolag som åtagit sig att göra dokumentärer är Ljudbang, där Emma Janke i dag är anställd och dokumentäransvarig. Hon har alltså gått från att frilansa direkt för P3 till att själv anlita frilansar för P3s räkning.

– Sveriges Radio betalar inte för att vi både ska täcka producentkostnaden och betala frilansarna enligt den tidigare nivån. Verkligheten är att våra andra produktioner har finansierat delar av P3 Dokumentär. Nu i november har vi haft en ny förhandling med SR. Det har lett till att vi kommer att få något mer pengar för P3 Dokumentär under 2016.

Kommer det att innebära att frilansarvodena höjs 2016?
– Tyvärr inte. Höjningen täcker knappt kostnaderna för producenten som är ansvarig i bolaget, säger Emma Janke.

Du har själv kämpat för att höja arvodena för journalisterna som gör P3 Dokumentär, nu medverkar du till att de sänks. Hur försvarar du det?
– Det känns tråkigt att inte kunna betala frilansarna bättre, men ansvaret ligger faktiskt hos Sveriges Radio. Det är de som håller i pengarna. Alternativet för oss hade varit att tacka nej.

Journalisten har varit i kontakt med de två andra produktionsbolagen som också producerar P3 Dokumentär. De bekräftar bilden.

– Vi kommenterar inga siffror men jobbar på att höja arvodet och har en kontinuerlig diskussion med SR om detta, säger Anton Berg på produktionsbolaget A-One.

Fredrik Johnsson, ”Mr P3 Dokumentär” som han ibland kallas av kolleger, startade P3 Dokumentär tillsammans med Kristofer Hansson för elva år sedan.

– För mig är P3 Dokumentär personligt eftersom jag var med och drog igång det, säger Fredrik Johnsson. Kraven har höjts i produktionen. Det vänds och vrids på varje detalj. Det beror dels på att det har blivit populärt, dels på att podcastmediet har inneburit att inslaget kommer att ligga kvar i flödet länge. Det ställer särskilda krav på bland annat namnpubliceringar. De höga kraven verkar inte påverka arvodesnivån, säger Fredrik Johnsson.

Han anser också att det stora värdet för SR av att alla program finns tillgängliga för alltid på webb och i poddflöde, samt att svårigheten att hitta nya relevanta ämnen och historier borde leda till högre arvoden.

– Från början sparade man ju tid då man tog sig an de riktigt stora händelserna som man viss­te att det fanns mycket material kring. I dag kan det ta lång tid av research innan man vet om ett ämne ens är görbart. Det finns väldigt små marginaler i produktionen för oförutsedda händelser.

För honom är de låga arvodena ett sorgeämne.

– Jag tycker att det är fel, kort sagt, säger Fredrik Johnsson.

Läs P3-chefens svar här på Journalisten.

Läs även Journalistens artikel om arvodena på P1 Dokumentär.