”Nyansera våldsbilden av psykisk ohälsa”

25 november, 2013

Runt 40 procent av alla nyhetsartiklar om psykiska sjukdomar handlar om våld, farlighet och kriminalitet. Medierna måste nyansera bilden av psykisk ohälsa i samband med våldsbrott, och Spelreglerna för press, radio och TV behöver uppdateras. Det skriver Rickard Bracken, projektledare för kampanjen Hjärnkoll och Anki Sandberg, samordnare för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Många nyhetsartiklar kopplar ihop psykisk ohälsa med våldsbrott. Nu senast i det tragiska dubbelmordet utanför Linköping. Enligt flera undersökningar handlar runt 40 procent av alla nyhetsartiklar om psykiska sjukdomar om farlighet, våld och kriminalitet.

Men denna bild är både oproportionerlig och diskriminerande, och försvårar både för individer med psykisk ohälsa liksom närstående.

I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa – antingen egen eller som närstående. Trots är det är så vanligt är många rädda och tar avstånd från människor med psykisk ohälsa. En förklaring till avståndstagandet ligger i mediedramaturgin kring våldsbrott.

Medierna är en viktig källa till information för alla medborgare och påverkar i stor utsträckning bilden av psykisk hälsa. Men dagens mediebild får negativa konsekvenser för självbild, tendensen att söka hjälp samt återhämtning för personer med psykisk sjukdom. Bilden spär också på rädslor och fientlighet från andra medborgare. Hjärnkolls befolkningsundersökningar visar att hela 36 procent tycker att det borde betonas att samhället ska skyddas från människor med psykisk sjukdom.

En färsk studie om rapporteringen i svenska medier kring Anders Behring Breivik, genomförd av Joel Rasmussen, fil. Dr. i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, visar att sju av tio nyhetsartiklar har psykologiska begrepp i rubriker och ingresser. Sex av tio artiklar som nämner både Breivik och psykisk ohälsa, nämner också en psykiatrisk diagnos.

Majoriteten, 88 procent, av dessa artiklar med en specifik diagnos beskriver också egenskaper och karaktärsdrag hos Breivik. I lika stor utsträckning nämns Breiviks brott, och utan att förklara att mycket få personer med psykiska sjukdomar begår våldsbrott. Rapporten visar också att medierna rapporterar om diagnoser innan sådana varit fastställda.

Annan forskning visar att medier rapporterar om misstänkta gärningsmäns olika psykiatriska diagnoser med hjälp av uppgifter från grannar, polismän eller journalister. Brukar- eller patientföreningar lyser med sin frånvaro. Medierna har ett viktigt ansvar, och det är hög tid för en förändring.

Frågan går att jämföra med förskjutningen i medierapporteringen kring kriminalitet och etnicitet. Numera undviker pressen allt oftare att nämna gärningsmäns etnicitet, om den är annan än svensk, bland annat för att inte skuldbelägga betydligt fler individer.

Vi menar att det är dags att uppdatera Spelreglerna för press, radio och TV. I dag beaktar reglerna inte diskriminering utifrån fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Det krävs även att enskilda medier tar ansvar för att öka kunskapen på redaktionerna, så att överdrivna samband mellan våld och psykisk sjukdom kan undvikas.

Det kan bland annat handla om att ge undervisning till redigerare att inte lyfta upp specifika psykiatriska diagnoser som det viktiga i rubriker, ingresser och bildtexter eller att iaktta försiktighet i korta artiklar. De senare tenderar ofta att utelämna viktig information samt cementera föreställningar om självklara samband mellan psykisk sjukdom och våldsbrott.

Våra befolkningsundersökningar pekar på att minst tre miljoner människor i Sverige tycker att personer med psykisk sjukdom är farliga på något sätt. Det skapar hinder för alla som lever med psykisk ohälsa, även alla som ännu inte sökt hjälp för sina psykiska problem.

Vi vill därför uppmana svenska medier att ta ett större ansvar för hur de beskriver psykisk ohälsa i samband med våldsbrott.

Rickard Bracken, projektledare, kampanjen Hjärnkoll
Anki Sandberg, samordnare, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Journalisten-podden

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies