Veteranen som leder krimvågen

Nedanför Södersjukhuset i det stora glashuset där Nordic Entertainment Group huserar pågår den här torsdagseftermiddagen en dragning inför kvällens livesändning av Efterlyst. De unga polisstudenterna som ska svara i tipstelefonerna sitter på rad längst fram medan redaktören Linus Lindahl från produktionsbolaget Alaska går igenom kvällens förinspelade inslag.

Längre bak i lokalen samlas de mer rutinerade poliserna, som exempelvis Petra Adler, 28 år i yrket, som numera jobbar halvtid med Efterlyst. Det är hon som samlar upp alla telefonsamtal och mejl som kommer in till programmet under veckorna. Information som har hjälpt polisen att lösa mängder av grova brott genom åren. Polisens egna siffror visar att det togs upp 88 ärenden i programmet under 2018 varav 30 klarades upp. I över 60 procent av fallen ledde också tips som kom in till Efterlyst polisutredningen vidare.

Ansvariga på TV3 anser att kanalen har gått i fronten för krim- och dokutrenden i Sverige i mer än 30 år. Det började redan på Jan Stenbecks tid. Hasse Aro gjorde krimdokumentärer i kanalen redan på 90-talet. Än så länge ser de inte någon avmattning av svenskarnas törstande efter dokumentärer och krim, berättar Camilla Rydbacken, innehållschef på Viafree. Under våren 2019 ökar programbeställarna i stället takten och köper in över 40 timmar kriminalmagasin, dokumentärer och programmet Trolljägarna.

Efterlyst sände sitt första program 1990 och är idag Sveriges äldsta kommersiella tv-program. De första åren med programmet minns programledaren Hasse Aro som aningen tröga. Krim ansågs av många vara fuljournalistik och förknippades med de för tidseran typiska tidskriftsmagasin som kombinerade nakna kvinnor med långa journalistiska krimberättelser.

Efterlyst ville förändra det och såg en marknad. Man bestämde att Hasse Aro alltid skulle ha kostym och slips i rutan och allt skulle spelas in i en lyxig studio; det var avgörande att det såg seriöst ut. Dåvarande polischefen Björn Eriksson nappade på idén och såg till att myndigheten hoppade på tåget. Men motståndet var till en början ganska kompakt bland landets utredande poliser. Det fanns en inbyggd motsättning mellan journalister och poliser och det var först efter att Efterlyst hade hjälpt till att klara upp ett mord på Lugnets industriområde i Stockholm 1992, som polisen på bred front förstod att programmet kunde vara till hjälp.

Sedan dess har de flesta stora kriminalgåtor i landet passerat via Efterlyst. Militärligan, Lasermannen, Hagamannen, Quickfall, Helenemordet i Hörby och så vidare. När Hasse Aro tänker tillbaka på en lång karriär med programmet (själv gjorde han en kort utflykt till TV4 men kom tillbaka nyligen) är han mest stolt över två inslag. Det ena handlade om en misshandel av en homosexuell man på Norrmalmstorg i Stockholm i början av 2000-talet. Mobilkamerorna hade blivit vanligare och det var en av de första gångerna som allmänheten hade filmat ett brott i realtid, en film som programmet fick tag på. Det andra fallet handlade om en man som fallit ned på tunnelbanespåret, varav en gärningsman hoppade efter och rånade honom. Förövaren lämnade sedan offret liggande i chock och tåget körde över honom. Mirakulöst nog klarade mannen livhanken även om han fick amputera flera tår. Efterlyst kunde visa bilder från SLs relativt nya övervakningssystem, något som ledde till att gärningsmannen åkte fast.

Kritiken mot Efterlyst har genom åren sett ungefär likadan ut berättar Hasse Aro. Den kanske vanligaste frågan han får när han går på stan är: Varför visar ni inte ansiktet?

– När en person redan åkt fast finns det inget värde i att visa dem igen. Den andra frågan som ofta dyker upp är: Varför visar ni ansikten? När vi gör det handlar det om att en person är utpekad av polisen och det finns bilder på dem, säger Hasse Aro innan han smiter iväg för att förbereda sig för sändning.

Alice Törne, reporter på produktionsbolaget Alaska, har dröjt sig kvar i en soffa utanför studion. I den här kvällens program, som tar upp bankomatsvindlerier av äldre, misstänkt människorov och en Blocket-bedragare med över 100 anmälningar mot sig, står hon för de flesta av inslagen. Hon började som produktionsassistent och gick vidare till reporter. Nu jobbar hon sin andra säsong.

– Jag gillar att man får jobba med verkliga fall och får hjälpa polisen på riktigt, man gör skillnad. Man hittar ett case och sedan får man jobba vidare med hela processen, säger Alice Törne.

Hennes jobb är att försöka hitta någon som har blivit utsatt för ett brott eller någon anhörig. Sedan går hon vidare och pratar med polisens utredare. Hon är sin egen inslagsproducent, skriver manus och sitter med när klipparen gör klart inslaget. Det fall som berört henne mest är en smitningsolycka från förra säsongens program. Det handlade om en gammal man som cyklade flera mil om dagen. Han blev påkörd och avled, förövaren smet från platsen. Hon träffade dottern till den avlidne och fast det inte kom in så många tips på just den händelsen har den etsat sig fast i hennes minne.

– Det är mötet med de anhöriga som gör att man kommer nära, säger Alice Törne.

För att de anhöriga inte ska känna att hon tränger sig på i en svår situation brukar Alice Törne prata mycket med dem på telefon innan de ses och då helst också försöka prata om andra saker. Hon vill lära känna dem lite och att de får en chans att lära känna henne.

– När vi väl träffas och jag ska spela in är det viktigt att de vet vad jag ska göra, att man har skapat en tillit, och att de förstår att de inte kommer att framstå på något dåligt sätt, säger hon.

Inne i studion rundar teamet av sitt sista inslag för den här veckan och i köksdelen utanför dukar cateringtjänsten upp de traditionsenliga kokostopparna till kaffet, som Leif GW Persson fick kanalen att införa under sin tid med Efterlyst. Man kan väl anta att landets nu aktiva kriminella, som inte fastnat på bild den här veckan, kan andas ut hemma i sofforna. Eftersom Nordic Entertainment Group inte ser något stopp för tittarnas fascination av doku och krim kan man anta att såväl TV3 som huvudkonkurrenterna SVT, TV4 och Discovery kommer att fortsätta producera journalistiskt innehåll i genren.

Trots lyxig studio och Hasse Aro i kostym så har Efterlyst marginell påverkan på kanalens förtroendesiffror. De årliga mätningarna i Förtroendebarometern visar att TV3 sliter med förtroendet från svenskarna jämfört med sina konkurrenter. I årets mätningar ligger SR i topp bland medierna före SVT, med förtroendesiffror på 65 respektive 61 procent av de som svarat. 31 procent säger sig ha förtroende för TV4, medan bara 9 procent har det för TV3. Intressant är också att man numera mäter förtroendet för techjättarna Google och Facebook, varav den senare landar på låga 7 procent efter alla skandaler med användarinformation som sålts vidare.

– Tittar man på kurvorna över tid så följer vi ungefär samma trend som våra konkurrenter, med det undantaget att förtroendet för oss ökar bland unga mediekonsumenter, vilket förmodligen speglar att vi haft ett ganska ungt innehåll de senaste åren. Det återstår att se om förtroendet ökar generellt nu när vi har så många faktaprogram i kanalen. Sedan kan vi ju glädja oss åt att vi har högre förtroende än till exempel Facebook som måste vara hela världens mest använda mediekanal idag, säger Camilla Rydbacken.