Gå direkt till textinnehållet

Varg Gyllander: ”Det finns journalister som inte ens försöker göra rätt”

Pepparsprejad, gripen, bortförd – och kameran tagen i beslag. Den senaste tidens polisingrepp mot journalister väcker frågan: Hur ska man som journalist bete sig för att inte hamna på fel sida om kravallstaketet? Journalisten bad rikspolischefens rutinerade pressekreterare Varg Gyllander ge sina bästa råd.

Sedan våren 2022 har minst åtta journalister hindrats i sitt arbete på grund av polisens agerande. I två fall har JO kritiserat polisen, i ett fall hävdes ett beslag av Svea hovrätt, och i ett fall har JK inlett en förundersökning om polisens handlande. Såväl Reportrar utan gränser som Journalistförbundet menar att det är en oroande utveckling och att förtroendet för polisen skadats.

Samtidigt finns det kritiska röster inom journalistkåren mot hur enskilda journalister agerar i samband med demonstrationer. Det uppger Varg Gyllander, pressekreterare hos rikspolischefen:

– Jag har pratat med journalister som är upprörda över hur vissa av deras kollegor beter sig, att de inte ens ”försöker göra rätt” i samband med en manifestation.

Så hur borde de journalisterna agera för att slippa bli gripna eller pepparsprejade?
– Jag kan bara komma med allmänna råd, i all välmening. Följer man de råden borde det minska risken för att det ska uppstå missförstånd. Men det finns inget särskilt formellt regelverk för journalister, det är i huvudsak samma regler för dem som för alla andra som är på plats under till exempel en demonstration.

Här är Varg Gyllanders bästa råd:

  • ”Begå inga brott. Somliga verkar tro att det är andra regler som gäller för journalister, och så är det inte. Begår du ett brott ska polis ingripa.”
  • ”Lyd polismans uppmaning. Blir du tillsagd att lämna platsen eller gå till anvisad plats, gör det.”
  • ”Identifiera dig. Visa att du är journalist. Det finns inga formella krav på pressleg, det finns andra sätt att visa att du är där i rollen som journalist.”
  • ”Bär gärna ett pressmärkt plagg så att det går att se direkt att du är journalist, till exempel en pressväst, armbindel eller mössa. Men vi är medvetna om att det ibland kan vara säkerhetsmässigt kontraproduktivt att synliggöra dig som journalist. I vissa situationer kan det medföra att du får motta hot. Då är det bättre att avstå, med risken att polisen får svårare att identifiera dig som journalist.”
  • ”Gör inget som medför att du uppfattas som en del av manifestationen. Det händer att journalister vill kunna rapportera ’inifrån’ en demonstration och därför agerar på samma sätt som demonstranterna, men då får man faktiskt leva med att polisen behandlar en som en av demonstranterna.”
  • ”Ge dig till känna i förväg. Är det en planerad manifestation, sök upp ledning på plats och berätta att du är journalist.”

Under Journalistförbundets seminarium i Almedalen om polisens agerande mot journalister uppmanade SVTs vice vd Anne Lagercrantz polisen att upphöra med att beslagta kameror, mot bakgrund av källskyddet. Det senaste året har också JO vid två tillfällen kritiserat polisen för beslag av journalisters kameror.

– Det finns tillfällen då det är relevant att beslagta en kamera, men det måste ske under rättssäkra former och i samråd med åklagare. Eftersom JO kritiserat polisens agerande vid dessa två tillfällen borde man ha agerat annorlunda. Förstås. Polisen ska inte heller begå brott, säger Varg Gyllander.
 

Fakta

Polisingripanden som väckt kritik

  • Den 14 april 2022 greps en SVT-reporter av sju beväpnade poliser när han tog klippbilder vid polisstationen i Rinkeby. Kameran togs i beslag och polisen gick igenom bilderna. JO har kritiserat polisen för ingripandet.
  • Den 3 juni 2022 fördes journalisterna Noa Söderberg och Jonas Gratzer bort av polis när de bevakade en klimataktion i Stockholm. Journalistförbundet har JK-anmält händelsen och en förundersökning har inletts.
  • Den 22 augusti 2022 greps Markus Jordö av polis vid en klimataktion i Stockholm när han filmade för en SVT-dokumentär. Han fick sin utrustning beslagtagen och hölls av polis i nio timmar.
  • Den 30 november 2022 gick nazister till angrepp mot journalister som bevakade en manifestation i Kungsträdgården. Polis på plats ingrep inte för att skydda journalisterna, utan sade: ”Det här får ni lösa själva.”
  • Den 12 december 2022 tvingade en lokalpolisområdeschef i Västerås en SVT-reporter att radera bilder av polishuset, trots att det ännu inte var olagligt att fotografera skyddsobjekt i syfte att publicera. JO har kritiserat polisen för ingripandet.
  • Den 7 februari 2023 greps TV4s Kalla faktas fotograf i Attunda tingsrätt av polis och tvingades lämna ifrån sig kamerans minneskort. Polisen menade att fotografen filmat in i rättssalen. På minneskortet fanns också journalistiskt dokumentärmaterial. Hovrätten hävde i mars polisens beslag med motiveringen att det bröt mot censurlagstiftningen.
  • Den 3 augusti 2023 brottades journalisten Ahmed Alzayyan från den arabiskspråkiga Alkompis ned och pepparsprejades av polisen när han bevakade upploppen i Järva.
Fler videos
Fler avsnitt