Hyllert om avtalet och Las-frågan: ”Bedrövligt att vi ens ska behöva ha det som ett krav”

I onsdags accepterade Journalistförbundet och Medieföretagen medlarnas bud i konflikten om public service-avtalet och därmed avblåstes SVT-strejken som annars hade brutit ut i Stockholm klockan 05 i morse.

Det nya avtalet innebär löneökningar om 3,0 procent i år och 2,5 procent nästa år, men den stora nyheten är förstås arbetstidsförkortningen motsvarande en ledig dag per år från och med 2026. Journalistförbundet ser den extra lediga dagen som ett genombrott – och har signalerat att man ser det som ett första steg; i framtida avtalsrörelser kommer förbundet med stor sannolikhet kräva att systemet byggs ut med fler lediga dagar.

– Grunden är att alla på arbetsplatsen ska få en ledig dag under ett kalenderår. Även vikarier är lediga, om den lediga dagen infaller under ens kontraktsperiod, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Tanken är att alla ska vara lediga samma dag?

– Lokala parter kan träffa en överenskommelse om förläggningen, och det tror vi kommer att hända på public service där det finns tre starka klubbar. Förläggningen är tänkt att gälla för samtliga medarbetare inom en berörd arbetsgrupp, om det är möjligt. Måste du jobba den dagen får du en ledig dag vid ett annat tillfälle.

När den extra lediga dagen ska infalla 2026 bestäms av arbetsgivaren senast den 31 december, och fattas inget beslut blir klämdagen efter Kristi himmelsfärdsdag ledig för samtliga medarbetare. Ledigheten kan delas upp i två halvdagar som då måste läggas i anslutning till annan ledighet.

Vad händer om arbetsgivaren bestämmer att förlägga den lediga dagen på midsommarafton?

– Det får man inte. Midsommarafton, julafton och nyårsafton är undantagna i avtalet.

Alla fackförbund som under årets avtalsrörelse har fått igenom en dags arbetstidsförkortning har betalat för den, dels med 0,5 procent ur lönepotten, dels med en eftergift till arbetsgivarorganisationen.

I några fall har eftergiften rört lättnader i förhandlingsplikten enligt Medbestämmandelagen, en ”MBL light”, på företag med färre än 50 anställda och utan klubb. Det var dock inte intressant för arbetsgivaren på public service-avtalet eftersom samtliga tre företag har klubbar samt fler än 50 anställda.

I public service-avtalet ökas i stället antalet kvälls- och nattpass som arbetsgivaren kan lägga ut under en fyraveckorsperiod, från 14 till 16. Förändringen innebär till exempel att den som sänder på morgonen i P4 och börjar klockan 05 kan göra det högst 16 gånger under en fyraveckorsperiod, i stället för högst 14 gånger. De nya reglerna kommer att få träff på vissa grupper, inte på andra, enligt Journalistförbundets bedömning.

Var det en lätt sak att ge bort?

– Det var inte vad vi ville kompromissa med, men det var det bud vi fick i medlingen. Vi såg inte att vi skulle få till något bättre avtal om vi hade gått ut i strejk, och det var det som avgjorde att vi sa ja till budet. Det viktiga för oss var att elvapassregeln inte ändrades.

Elvapassregeln i public service-avtalet innebär att den som har fler än elva kvälls- och nattpass under en fyraveckorsperiod får en arbetstidsförkortning på två timmar, så att veckoarbetstiden blir 34,5 timmar per vecka.

– Hade medlarna föreslagit att den regeln skulle tas bort eller förändras, vilket Medieföretagen krävde, då hade vi varit i strejk nu. Vi hade aldrig gått med på att betala en arbetstidsförkortning för alla med en arbetstidsförlängning för några – det blir orimligt. Det hade varit en konfliktfråga för oss.

Att det nu finns ett löneavtal på ett av Journalistförbundets fem avtalsområden torde innebära att förhandlingarna om de fyra andra avtalen förenklas. Lönehöjningar och avsättningar brukar vara identiska för alla fem avtalen.

Samtidigt saknas ett av Journalistförbundets viktigaste krav i public service-avtalet: en skrivning som ska få stopp på de systematiska utlasningarna, den så kallade Las-karusellen.

Har ni försuttit chansen att driva Las-frågan på de andra avtalsområdena nu?

– Nej, absolut inte. Vi har kvar alla krav som vi har överlämnat till motparten när det gäller de övriga avtalen. Visstidsfrågan är enorm i mediebranschen. Vi släpper den inte. Det finns en energi i den här frågan och en stor frustration över de systematiska utlasningarna på redaktionerna. Det är en prioriterad fråga, som också har vuxit efter att Bonnier lade ned sitt bemanningsföretag Marieberg Media vid årsskiftet.

Är det en konfliktfråga?

– Det har det varit länge och Journalistförbundet har tidigare varslat om strejk i visstidsfrågan. Samtidigt är det ju egentligen orimligt att vi ska behöva förstärka skrivningarna i kollektivavtalet när det här är någonting som arbetsgivarna självmant ska följa. Man ska inte kringgå Lagen om anställningsskydd. Jag tycker att det är bedrövligt att vi ens ska behöva ha det som ett krav. Det ska vara en självklarhet.

Förhandlingarna om dagspressavtalet fortsätter på måndag.