TU vill ta bort rätten till lön under Fojokurs
Tidningsutgivarna vill stryka avtalsparagrafen om att journalister får gå kurser på Fojo med bibehållen lön. – Regeln är omodern, säger Stefan Koskinen, direktör på TU.I dag har journalister en avtalsreglerad rätt att fortbilda sig på Fojo, utan att löneavdrag görs. Ingen begränsning finns vad gäller ämnesval.
Tidningsutgivarna vill stryka avtalsparagrafen om att journalister får gå kurser på Fojo med bibehållen lön.
– Regeln är omodern, säger Stefan Koskinen, direktör på TU.
I dag har journalister en avtalsreglerad rätt att fortbilda sig på Fojo, utan att löneavdrag görs. Ingen begränsning finns vad gäller ämnesval.
Men i årets avtalsförhandlingar vill TU få bort paragrafen i avtalet.
– Nuvarande regel är apart på arbetsmarknaden. Journalisterna vill ha sista ordet när det gäller ämnesvalet och samtidigt ha kvar lönen, säger Stefan Koskinen.
Han hänvisar till att det i dag finns andra möjligheter för dem som vill utveckla egna intressen.
– Studieledighetslagen ger alla rätt till kompetensutveckling, men då får man själv stå för kostnaderna.
Stefan Koskinen sitter i Fojos styrelse. Han sitter även i styrelsen för Medieutbildarna, det dotterbolag som TU på egen hand driver efter det att Pressinstitutet lades ner.
Är Fojo en konkurrent till Medieutbildarna?
– Nej. I så fall var Pressinstitutet, som vi drev tillsammans med Journalistförbundet, också det. Medieutbildarna riktar sig mera mot chefer. Jag är inte säker på att TU ska driva Medieutbildarna i framtiden. Styrelsen vill skala av de diversifierade verksamheter TU har och satsa på kärnverksamheten.
Journalistförbundet vägrar gå med på de förändringar som TU vill få igenom i årets avtalsförhandlingar.
– De vill rasera det lilla inflytande som journalisterna har över sin egen kompetensutveckling. Det är anmärkningsvärt att TU bara för att visa att de har makten är beredda att säga nej till de pengar staten betalar för vidareutveckling av personalen. Och detta i en kunskapsbransch, säger förbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationerna på medieområdet har tidigare samarbetat bra om kompetensutveckling, påpekar Lindblom Hulthén. Det som sker nu är ett brott mot den traditionen.
Katarina Ek, biträdande chef på Fojo, hade föredragit att diskussionen förts direkt med Fojo eller att frågan tagits upp i Fojos styrelse där både TU och förbundet har representanter.
– Det känns konstigt att vår verksamhet är föremål för förhandlingar mellan TU och Journalistförbundet i stället för att frågorna drivs i vår styrelse. Nu har vi inget inflytande över diskussionen.
Katarina Ek liknar Fojos uppdrag vid ett public service-uppdrag. Det innebär att man ska förse branschen med kunskaper som efterfrågas – men också ge den det som inte efterfrågas.
På central nivå är läget låst. Men lokalt, i praktiken, brukar det lösa sig. Ett exempel på det är Gefle Dagblad, där journalistklubben och ledningen enats om hur det ska gå till.
Frågan kom upp efter att arbetsgivaren först nekat en medlem att gå en kurs som hon antagits till. Motiveringen var att kursens ämne inte ingick i hennes bevakningsområde.
I förhandling med klubben hävdade ledningen först sin rätt att säga nej till kurser som den inte ansåg var relevanta.
– Till slut enades vi om en samrådsplikt. Det innebär att den som antagits till en kurs i god tid informerar arbetsgivaren om det och om varför personen vill gå kursen, säger Erik Wikström, ordförande i journalistklubben på Gefle Dagblad.
hl@journalisten.se