Julian Assange upp i rätten igen
I dag har en domstolsförhandling inletts om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska få möjlighet att överklaga beslutet att han ska utlämnas till USA. Utanför domstolen hålls samtidigt stöddemonstrationer. Assange själv är för sjuk för att delta fysiskt vid förhandlingarna.
Tisdag och onsdag kommer den 52-årige Wikileaksgrundaren Julian Assange att försöka få den brittiska motsvarigheten till hovrätten, High Court, att öppna för en ny prövning av hans utlämning till USA. Skulle han utlämnas riskerar han att dömas för spioneri på 18 punkter för uppgifter som publicerats via Wikileaks, och kan dömas till 175 år i fängelse.
Julian Assanges fru Stella Assange har varnat för att en utlämning av honom skulle innebära hans död.
– Hans hälsa är dålig, både fysiskt och mentalt. Varje dag han sitter fängslad är hans liv i fara, och om han utlämnas kommer han att dö, sa hon till Reuters nyligen.
När förhandlingen inleddes under tisdagen var Julian Assange inte närvarande. Enligt hans advokater ska han vara för sjuk för att orka delta, skriver The Guardian.
Utanför domstolen har personer samlats för att visa Julian Assange sitt stöd. Bland de närvarande finns den tidigare Labourledaren Jeremy Corbyn.
Stella Assange uppger enligt Reuters att de avser att ta frågan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter om utlämningen inte stoppas.
2021 beslöt en domare att inte utlämna Assange till Storbritannien då det förelåg hög risk för självmord. Efter att USA utfärdat en serie utfästelser om att garantera hans säkerhet slog High Court fast att han kunde utlämnas 2022.
Julian Assange blev världskänd efter att hans organisation Wikileaks publicerade läckta filmer och dokument om övergrepp och krigsbrott under den amerikanska invasionen av Irak.
2010 anklagades han för våldtäkt under ett besök i Sverige, och han häktades i London för brottet. När han släpptes mot borgen 2012 tog han tillflykt till Ecuadors ambassad, enligt egen uppgift då han var rädd att bli utlämnad från Sverige till USA. Han bodde på ambassaden, efter att ha fått asyl av Ecuador, fram till 2019. När han tvingades lämna ambassaden, efter ett beslut från Ecuadors politiska ledning, greps han av brittisk polis som väntade utanför byggnaden.
Han har, utöver anklagelsen om våldtäkt, också anklagats för att ha gått den ryska regimens ärenden.
Men trots den kritik som finns mot honom har Julian Assanges utlämning blivit en fråga om pressfrihet. I en text i Aftonbladet skriver kulturredaktören Erik Rosén att det handlar om någonting större än Julian Assanges person.
”Anledningen till att USA begär honom utlämnad är att de vill straffa honom för hans journalistiska gärning. För att han bland annat publicerat material som bevisar amerikanska krigsbrott i Afghanistan och Irak. Och för avslöjanden om hur fångar behandlas i Guantánamofängelset. Åtal och straff för de publiceringar Assange gjort är därmed åtal och straff direkt riktade mot den fria journalistiken.”
Reportrar utan gränser, som kommer att bevaka rättegången på plats, kräver att han släpps.
”Den amerikanska regeringen har makt att få slut på denna rättsliga tragedi genom att lägga ner det 13 år gamla fallet mot Assange och upphöra med denna utdragna förföljelse. Ingen bör utsättas för en sådan behandling för att ha publicerat information i allmänhetens intresse. Det är dags att skydda journalistik, pressfrihet och allas vår rätt till information. Det är dags att Assange friges nu”, säger Rebecca Vincent, kampanjchef hos organisationen i ett pressmeddelande.
Även Journalistförbundet har riktat krav om att Julian Assange inte ska lämnas ut till USA:
”Uppgifter som kommit fram tack vare Julian Assange och Wikileaks är uppgifter av stort allmänintresse. I en demokrati ska visselblåsare skyddas, inte ställas inför rätta”, sa förbundsordförande Ulrika Hyllert 2022.
