Tidsbegränsade anställningar ger sämre produktivitet

11 september, 2020

Medarbetarnas hälsa och välmående påverkas av arbetets organisering, det slår Myndigheten för arbetsmiljökunskap fast i en ny studie. Studien pekar även på att tidsbegränsade anställningar ofta ger negativa effekter för individen, men också för produktiviteten och effektiviteten.

Professor Karolina Parding och filosofie doktor Fredrik Sjögren, båda vid Luleå tekniska universitet, har sammanställt forskning inom området för Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

De kan nu peka på flera organisatoriska faktorer som är betydelsefulla för anställdas hälsa, men även effektiviteten och produktiviteten.

Bland annat konstaterar författarna att det finns en ansenlig mängd forskning om organisering av arbete. Men mycket av den handlar om faktorer som orsakar ohälsa, i stället för att hitta det som främjar hälsa och välmående.

I kunskapssammanställningen lyfts bland annat ett antal generella råd kring vad arbetsgivare behöver väga in när det gäller organisering av arbete, för att bättre främja hälsa och välmående, samt effektivitet och produktivitet.

De arbetsgivare som vill nå framgång inom området bör organisera arbetet så att de anställda får inflytande och över sin arbetssituation.

Man bör även organisera för tillit, för att nå hög arbetstillfredsställelse.

”Tillit skapas bland annat genom att ge inflytande och se till att det finns möjlighet att skapa varaktighet i sociala relationer där socialt stöd uppstår och odlas”, skriver de.

Viktigt är också att organisera arbetet så att kontinuerligt lärande, kompetensutveckling och andra karriärutvecklingsaktiviteter ges utrymme i det dagliga arbetet.

De nämner särskilt att organisera arbetet genom tidsbegränsade anställningar ofta ger negativa effekter för individen.

”Dessa anställningsformer är generellt sett sämre för individers hälsa och välmående men också för verksamheters kontinuitet och produktivitet. Se därför över om verksamheten verkligen gynnas, såväl individ som organisation, av tidsbegränsade anställningar inklusive bemanningsanställda”, skriver de.

Om arbetet organiseras med bemanningsanställd personal, bör man se till att organisera sig så att bemanningsanställda inkluderas socialt så mycket som möjligt, samt att de bemanningsanställda får tillgång till kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.

Författarna menar även att det finns ett tydligt behov av mer forskning om hur arbetet behöver vara organiserat för att vara hälsofrämjande.

Men även hur arbetsgivare rent praktiskt kan jobba för att nå dit.

– Jag tror också att forskning som kopplar ihop organisering av arbete och hälsa och välmående, med siffror, alltså att vi mäter effekter av satsningar på arbetsorganisationer som utgår från hälsa och välmående när de organiserar och leder arbetet, med effektivitet är jätteviktigt. Vi vet att ’money talks’, säger Karolina Parding.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies