Gå direkt till textinnehållet

SVT: Styckmordsfilmen ska visas

Arbetet med SVTs dramadokumentär om styckmordet har pågått sedan år 2000 och filmen har varit färdig i snart ett år. Nu fastslår programdirektör Leif Jakobsson att den ska visas. Men han vill inte säga när.

Arbetet med SVTs dramadokumentär om styckmordet har pågått sedan år 2000 och filmen har varit färdig i snart ett år. Nu fastslår programdirektör Leif Jakobsson att den ska visas. Men han vill inte säga när.

Sedan i maj 2004 har Sveriges Televisions dramadokumentär ”Styckmordet – berättelsen om en rättsskandal” varit klippt och klar för att visas i TV. Såväl SVTs juridiska avdelning som programsekretariatet har granskat och godkänt filmen. Trots det har Leif Jakobsson inte gett sitt godkännande att sända den. I dag, drygt ett år senare, finns fortfarande inget visningsdatum.

De som arbetat med filmen upplever att de inte får några besked. Maria Nordenberg, projektledare som varit med från start, är en av dem.

– Jag har ingen förståelse för hur SVT hanterar det här. Vi har gjort filmen i samarbete med våra jurister och fått okej att sända. Vad är problemet?

bryt

Dramadokumentären har kostat 5,4 miljoner kronor att producera. Filmen bygger på den uppmärksammade styckmordsrättegången 1988 där två läkare stod åtalade för att ha mördat och styckat en prostituerad kvinna. Sedan dess har skuldfrågan debatterats flitigt och givit upphov till en rad artiklar, böcker, debattinlägg och reportagefilmer.

SVTs projekt inleddes med att dramatikern Ingrid Höglund, som följde rättegången mot de två åtalade läkarna, ville fördjupa sig i fallet. Hösten 2000, när hon hade samlat tillräckligt med material, presenterade hon sin filmidé för SVTs dåvarande programdirektör Mikael Olsson och dramachefen Daniel Alfredson – som båda gav klartecken att hon kunde sätta igång.

– Men de var inte intresserade av ren fiktion, så som jag hade tänkt. De ville ha manus för en dramadokumentär, säger Ingrid Höglund.

Mikael Olsson som då var ny som chef på SVT minns mötet.

– Vi tyckte att det var en jävligt spännande grej. Men jag blev skraj och sa: Se nu för i helvete upp, det här är minerad mark.

Dramachefen Daniel Alfredson säger till Journalisten att han inte kommer ihåg alla turer. Och att filmen skulle bli en ”sådan het potatis” trodde han aldrig.

– Det är uppenbart att det här är en kontroversiell grej. Men filmen är ju inget avslöjande reportage direkt. Jag vet att vi diskuterade att filmen inte fick visas utan en uppföljande diskussion, säger Daniel Alfredson.

bryt

Ingrid Höglund sökte råd hos dåvarande TV-journalisten Göran Elwin, som hjälpte till med kontakter och som deltog i de första mötena. Året därpå, 2001, levererade Ingrid Höglund ett synopsis. Därefter skrev hon ett grovmanus, och i augusti samma år godkände SVT slutmanuset.

Ungefär samtidigt började filminspelningen. Uppdraget att regissera de dramatiserade scenerna gick till Anders Engström. Med på inspelningen fanns manusförfattaren Ing-rid Höglund. När halva filmen var klar kopplades Anders Engström bort och i samma veva upphörde även kontakten mellan SVT och Ingrid Höglund.

bryt

2003 kontaktades regissören Kristian Petri, som tände på idén. Till sin partner föreslog han SVTs egen nyhetsjournalist Claes J B Löfgren, som gärna ville vara med. Maria Nordenberg förklarar valet av regissörer:

– Vi behövde någon som kunde knyta ihop delarna och någon som var journalistiskt bevandrad. Önskemålet var att personerna kunde jobba ihop.

Men SVTs val av regissörer imponerar inte på Mikael Olsson:

– Jag hade aldrig backat upp konstellationen Petri och Löfgren. Den här dramadokumentären kräver skickliga reportrar med stor erfarenhet från granskande reportage. Det har inte de här killarna.

I fjol, 2004, blev så den färdiga filmen godkänd. Men Leif Jakobsson tvekade inför visningen och skickade filmen till SVT-medarbetaren Lars Borgnäs för granskning. Denne skrev ett långt mejl till Jakobsson. Där står bland annat att filmen innehåller flera faktafel, att berättarrösten är tendentiös och att den innehåller personangrepp på personer som inte kan försvara sig. Borgnäs avslutar mejlet: ”Sammantaget anser jag att det vore djupt olyckligt för SVT om filmen visas i detta skick.”

bryt

Ingrid Höglund är besviken över att hon inte har hållits underrättad om vad som ska hända. Hon har vid flera tillfällen sökt kontakt med Daniel Alfredson och SVTs VD Christina Jutterström för att få reda på hur det går med filmen, men ingen svarar.

– Det finns ett avtal med SVT där det står att jag ska få se det slutgiltiga resultatet innan sändning, för att bedöma om jag vill ha mitt namn kvar i filmens eftertext. Och det har jag inte gjort än.

Kristian Petri och Claes J B Löfgren skrev i mars i år en debattartikel i Dagens Nyheter i hopp om att avkräva ett besked från Leif Jakobsson, som enligt dem konsekvent vägrar svara på mejl.

bryt

Efter många försök får Journalisten tag på Leif Jakobsson, som säger att filmen kommer att visas – men han vill inte gå in på när.

– Vi är inne i en process för att nå fram till en publicering. Målsättningen är att visa allt som vi producerar, säger Leif Jakobsson.

När då?

– Filmen är inte tidsbunden. Den handlar i allra högsta grad om hur rättsystemet sköts. Det är en alltid lika aktuell fråga.

Så i princip kan du sända filmen om tio år?

– Ja, i princip.

kh@journalisten.se

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret