SVT-besparingarna: Växjö vägrar ge upp
Ett SVT i miniatyr, som på småländskt vis snålat och slimmat produktionen till det yttersta, men lyckats behålla en unik kreativitet och entreprenörsanda. Så ser de anställda på SVT Växjö på sig själva. Och de tänker ta strid för att få behålla produktionen av allmän-TV, trots SVT-ledningens förslag om att dra ner verksamheten.
Ett SVT i miniatyr, som på småländskt vis snålat och slimmat produktionen till det yttersta, men lyckats behålla en unik kreativitet och entreprenörsanda. Så ser de anställda på SVT Växjö på sig själva. Och de tänker ta strid för att få behålla produktionen av allmän-TV, trots SVT-ledningens förslag om att dra ner verksamheten.
Den 8 oktober hade tidningarna svarta rubriker om att Sveriges Television skulle lägga ner programproduktionen i Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö.
”Ett yxhugg mot Sverige”, skrev Aftonbladet.
I den småländska editionen hette det:
”EXTRA
SVT flyttar till Stockholm
Växjö-TV släcks ner”
Då var det dystert på SVT i Växjö.
bryt
Drygt en månad senare är stämningen mera blandad.
Martin Lundberg, fotograf som mest hållit på med programproduktion, står i köket och värmer upp lunchen, pasta med köttfärssås.
– Det är allvar den här gången, säger han. Jag sitter löst som en av de sist anställda. Det kommer att varslas mycket i företaget.
Han tar det ändå ganska lugnt.
– Det är naturligt att SVT anpassar sig till marknaden, säger han. 2008, när det analoga nätet släcks, kommer det att finnas flera nya digitala kanaler att konkurrera med.
Martin Lundberg är från Växjö, men är sugen på att flytta härifrån.
– Det är värre för dem som är i 40-50-årsåldern. För dem blir det ett dråpslag. Jag har inga barn och ingen villa. För mig är det ingen katastrof. Jag är 24 år och det finns andra saker för mig att göra i livet, kanske plugga.
bryt
Mer optimistisk är Niklas Sjögren, journalistklubbens sektionsordförande i Växjö. Efter att Christina Jutterström besökt arbetsplatsen ser han ljusare på framtiden än han gjorde direkt efter det att sparplanerna blev kända.
– Enligt Jutterström är det upp till varje enhet hur man vill organisera sig. Det ser mörkt ut för studion, men i övrigt kan man diskutera vilken verksamhet som ska finnas på varje ort. Om vår enhetschef Carina Brorson vill kan vi behålla barn- och ungdomsproduktionen.
Niklas Sjögren vill dock reservera sig för vad SVTs styrelse kan komma fram till vid sitt möte den 17 november (efter Journalistens pressläggning).
Varför måste Växjö ha programproduktion?
– Vi tycker att det ligger i ett public service-företags själ att ha produktion i hela landet. Växjö-TV är också en rekryteringsbas för folk i den här regionen.
Niklas Sjögren är frågande till om man verkligen sparar några pengar på att dra ner i Växjö.
– Det är svårt att göra billigare TV än vi gör här. Man kan säkert göra som vi gör här någon annanstans, men varför då flytta?
Han är kritisk mot hur ledningen presenterat sitt paket.
– Först kommer ett förslag att spara pengar, men man visar inte kalkylen – så vad är poängen?
– Här har arbetats upp en kompetens att göra program för ungdomar och barn. Om den kompetens som finns ska tas till vara måste den behållas här, annars sprids den. En del kanske lämnar SVT.
Niklas Sjögren framhåller att kraven på att göra billig TV i Växjö har tvingat fram tekniska lösningar som spridits till företaget i stort. Med den tekniken kan hela företaget göra billigare program.
– Här har vi redan slimmat. Administrationen har bantats. Flera här har multikompetens. Vi har redan gjort det man efterfrågar.
Niklas Sjögren tycker att kritiken mot att redaktioner på landsorten hämtar in gäster och programledare utifrån är svårsmält – särskilt om den kommer från företagsledningen.
– Ett krav när man lägger ut program är att de inte får ha allt för lokal förankring. Barn- och ungdomsprogrammen ska inte vara småländska. Det hämtas hit en del gäster, men artister och gäster måste hämtas från hela landet var man än gör program.
bryt
Niklas Sjögren anser att arbetsplatsen är optimalt stor om man vill skapa en kreativ miljö. Alla känner alla och det är lätt att reda ut konflikter.
– Det är lättare här än på en stor arbetsplats att pröva nya saker. Samtidigt är arbetsplatsen tillräckligt stor för att föda idéer och locka hit folk. Arbetsmoral och klimat är bra.
Det har också varit fruktbart att då och då byta personal mellan nyhets- och programredaktionerna.
– Om man lägger ner programverksamheten blir det en förstelnad arbetsplats, även för dem som blir kvar. Utbytet av idéer minskar och det blir mindre attraktivt att söka sig hit om inte förbindelsen mellan nyhets- och programverksamhet finns kvar.
bryt
Växjö TV står tillsammans med Fiktion i Stockholm för huvuddelen av egenproduktionen för Barnkanalen.
Lotta Beving har jobbat på Växjö-TV i tre år i olika projekt. Just nu är hon inslags- och sändningsproducent för Mobilen, som Barnkanalen sänder direkt 16.45 från olika städer i Sverige från Kiruna till Ystad. I Mobilen pratar man om olika ämnen, från död och hopp till familj och resor, tillsammans med fem barn från varje stad, stadsgängen.
Lotta Bevings jobb är inte hotat i det här skedet. Mobilen får fortsätta även i vår. Men hon tycker det vore tråkigt om inte en väl fungerande verksamhet fick fortsätta.
– Det är en speciell känsla i huset. Det är ett kreativt lusthus, ett spelrum för folk med öppna sinnen, fantasier och egna idéer. Alla vill göra sitt bästa för att idéerna ska bli genomförbara.
I Barnkanalen sänds också Twebby, där Sara Bäckmo är programledare och redaktör.
Till Twebby kan barn i hela landet ringa och tycka till om olika saker.
Barnen som ringer till Twebby får låna sina röster till tecknade figurer i TV. Det har lett till oförutsedda följder, som att en mamma hört av sig och tackat för att hennes barn, som annars är tillbakadragen och blyg, fått leva upp och ta plats i Twebby.
– Twebby är också ett sätt att avdramatisera detta att vara med i TV, säger Sara Bäckmo.
Programmet tar upp aktuella teman.
– I våras fick vi mycket samtal om Kommunalstrejken. Ett barn tyckte att alla som strejkade skulle ha 7 000 kronor mer i månaden och det skulle bland annat betalas av rika direktörer.
bryt
Sara Bäckmo talar om en allmän oro i hela huset. Hon menar att det skulle innebära en stor förlust för Växjö-TV om barn- och ungdomsprofilen försvann.
– Det sker kreativa möten hela tiden, i lunchrummet och i korridorerna. Jag upplever att vi har ett annat klimat än i Stockholm och Göteborg. Här i huset behöver man inte ha vassa armbågar.
Petter Hedelin, som turas om i jobbet med Sara Bäckmo, liknar Växjö-TV vid ett litet SVT som fungerar bra.
– Det är klart att Växjö kommer att beröras av nedskärningar. Men jag känner ett stort stöd från Malmö.
Lunchrummet rymmer en swimmingpool med så kallt vatten att ingen vill bada i den. Men den är bra för luftfuktigheten. Här möter vi platschefen Per-Åke Krook.
Han konstaterar att det är nödvändigt att SVT sparar för att växla över mer pengar till programproduktion.
– Vi måste fullfölja vårt uppdrag att få en nettovinst i pengar. Enligt förslaget ska det finnas en studio i varje enhet. Ger det bra pengar så är det en bra lösning rent ekonomiskt. Men i dag är jag inte säker på att man kan räkna hem vinsten. Vi får se vad verkställande ledningen kommit fram till då VD stämt av med styrelsen.
Han anser det emellertid klart att studion försvinner. Däremot är han osäker på hur det blir med programverksamheten.
– Varje region ska ha nyheter plus något annat. Det kan finnas ett egenvärde i att andra orter än de stora kan producera andra program än nyheter. Det finns kompetens i Växjö, innanför TV-huset och utanför, för att göra barn-, ungdoms- och kulturprogram.
bryt
Per-Åke Krook kan teoretiskt tänka sig att man flyttar enskilda programtitlar och genrer och bygger upp kompetensen någon annanstans.
– Men de produktionssätt och arbetsmetoder som vi arbetat fram skulle kunna ha ett värde för hela företaget. Kompetensen ökar inte bara för att man sätter in ny teknik. Vi har hittat ett sätt att utveckla metoder i reportagebaserade program.
Det speciella för SVT Växjö är, enligt Per-Åke Krook, den experimentella lusten.
– Här finns en Gnosjöanda, en entreprenörsmentalitet. Vi har byggt upp en multikompetens under lång tid. Jag vill påstå att vi ligger långt framme i den processen. Vi var till exempel först utanför Stockholm med reporterfotografer i allmänproduktion.
Per-Erik Krooks uppfattning är att det är lättare att utveckla gränsöverskridande arbetsmetoder på en liten ort, även om man på större orter har specialisterna och spetskompetensen.
– Den lilla scenen behövs för att den stora scenen ska fungera. På den lilla scenen kan man ha ett tillåtande klimat. Om bara stora scenen finns blir det svårare att hitta talanger som kan utvecklas.
Nu gäller ju en del av kritiken mot er att ni ofta hämtar era medarbetare från exempelvis Stockholm…
– Det är klart att har man en stor produktion, på 500 timmar, måste man ibland hämta experter utanför Småland. Alla programledare kommer inte från Växjö, men inte heller från Stockholm, snarare då från Kalmar eller Göteborg. Merparten av programledarna är från södra Sverige och har gått medieskolor här nere.
Per-Åke Krook tycker att man också borde titta på de större orterna och hur de arbetar där. Även där kanske det kan finnas smartare sätt att jobba, att använda resurserna flexiblare.
Vilket scenario ser du framför dig?
– Att viss programverksamhet fortsätter. Men det är ingen här som tror att vi ska fortsätta att vara lika många som vi är i dag.
Per-Åke Krook gissar att man kommer att hamna på någonstans mellan 35 och 50 anställda. De som riskerar att få gå är främst de som jobbat med programproduktion: ledning, administration, fotografer, redigerare, producenter och projektledare.
– Jag delar uppfattningen att SVT måste få ordning på ekonomin och spara och att företaget behöver slimmas. Frågan är hur det ska göras. Kanske finns det vägar som ger samma ekonomiska effekt, det vill säga tillväxt i programbudgeten. Man måste räkna på hur man kan behålla volymen med mindre bemanning.
Carina Brorman, enhetschef för SVT Syd, vill inte förekomma vad SVTs styrelse kan tänkas besluta.
– Det jag tror är att det inte kommer att bli exakt likadana lösningar på alla orter. Det finns olika förutsättningar på olika håll.
bryt
VD Christina Jutterström var en av undertecknarna av en artikel på DN Debatt (14 oktober 2003) där representanter för SVTs styrelse och ledning förklarar vad sparplanerna går ut på. I artikeln heter det bland annat att företaget självklart ska ta till vara specialkompetensen på produktionsorterna och att Växjös centrum för SVTs ungdomsutbud i nya medier inte ska försvinna.
Carina Brorman vill inte tolka budskapet i artikeln.
– Vi har haft mycket bra samtal och diskussioner och en bra process inom ledningen och jag vill att den ska fortsätta.
Hur skulle du vilja att programproduktionen organiserades om du som enhetschef fick bestämma?
– Jag skulle vilja värna och bevara den kreativitet som finns i Växjö, men den måste då vara kopplad till en produktion.
Är det möjligt att produktionen av barn- och ungdomsprogrammen tas över av ett nytt produktionsbolag i Växjö?
– Det finns öppningar för alla möjliga lösningar.
I Växjö har man testat nya arbetssätt och nya tekniska metoder. Kan man fortsätta med det?
– Jag vill absolut värna former för att fortsätta med experiment och samarbete, även med utomstående, exempelvis Växjö universitet.
Stora studion är teknikbelamrad, med monitorer och sladdar och med spotlights i taket.
Studion har varit effektivt utnyttjad. Tidigare delade ungdomsprogrammen Grynet och Spinn på utrymmet. Grynet administreras nu i Stockholm och spelas in ute i landet, men redigeras och ljudbearbetas i Växjö.
Meningen är att själva studion med utrustning och allt ska bort.
– Vi har själva visat att det går lätt att flytta digital teknik och då tar de in den, säger bildproducenten Anders Hansén. Frågan är vilka som vill ha gammal digital teknik.
bryt
Det är ett faktum att det är dyrt att hålla i gång en studio med all teknik och den bemanning som krävs.
– Om vi bara sände nyheter skulle vi klara oss med bara en tiondel så mycket sladd. Det är väl definierat vad som krävs för att göra nyheter. Nyheterna klarar sig med ett 30-tal anställda. Totalt finns i dag runt 100 anställda i huset.
Klockan två på eftermiddagen har Spinn studiorepetition inför fredagskvällens sändning. Programmet tar upp aktualiteter för unga och varvar prat med musikvideor Till våren läggs det ner, men det var planerat före det senaste sparpaketet.
Producenten Anders Laag blev fast anställd samma dag som beskedet kom att programverksamheten skulle läggas ner.
– Jag tror det löser sig, säger han. Studion försvinner definitivt, men man måste göra barn- och ungdomsprogram någonstans.
Programledaren Henrik Burman agerar framför Mohammad Moghimis kamera.
Henrik Burman presenterar veckans topplista och leder en tävling där publiken utifrån maskade skivomslag får gissa artist och låt.
– Kan ni dessutom sjunga låten får ni tre poäng, säger Henrik Burman till låtsaspubliken som tävlar från kontrollrummet.
Henrik Burman avannonserar:
– Vi är tillbaka på onsdag. Då tar vi upp UFOn.
hl@journalisten.se
