Svenskarnas medieförtroende stort i internationell jämförelse

Reuters Digital News Report för 2026 visar att svenska medier åtnjuter stort förtroende från publiken, jämfört med de flesta andra länder.

52 procent av svenskarna litar på nyhetsförmedlingen, jämfört med 37 procent i snitt globalt. Det placerar Sverige på en sjätteplats av 48 länder, efter Kenya, Nigeria, Finland, Danmark och Norge. I USA litar bara 25 procent av befolkningen på nyhetsmedierna.

Svenskarna är samtidigt måna om att nyheter ska presenteras på ett opartiskt sätt, utan inblandning av åsikter. 63 procent vill att nyheter ska återges utan ståndpunkter, medan elva procent vill ha sina nyheter från källor som delar deras åsikt och tio procent vill ha nyheter från källor som utmanar deras åsikter. Enbart tyskarna är mer måna (64 procent) än vad svenskarna är om att få nyheter presenterade på ett neutralt sätt.

Störst förtroende har svenskarna för SR och SVT (78 procent litar på vardera), följt av den lokala tidningen (73 procent) och DN och DI (båda på 70 procent).

Betalningsviljan för onlinenyheter är störst i Norge, där 40 procent betalar för nyheter online. På andraplats kommer Sverige med 32 procent. Norge och Sverige beskrivs i rapporten som ytterligheter – internationellt betalar bara 16 procent för nyheter online.

Även bland unga svenskar är betalningsviljan hög: 29 procent i åldern 18–24 år uppger att de betalar för nyheter online.

Föga förvånande är nyhetssajter den viktigaste källan för svenska nyhetskonsumenter (72 procent får nyheter från nyhetssajter en normal vecka), följt av tv (61 procent), sociala medier (47 procent), radio (34 procent), print (20 procent) och poddar (11 procent). Sju procent av svenskarna får nyheter från AI-chatbottar. I en internationell jämförelse ligger Sverige högt i nyhetskonsumtion från de flesta medieformat utom sociala medier och AI.

Svenskarna har i internationell jämförelse stort förtroende för public service och en majoritet anser att public service nyhetsförmedling har positiva effekter för samhället. Förtroendet för public service är större i bara fyra länder: Norge, Portugal, Finland och Danmark.

Individer som definierar sig som höger politiskt är mer negativa till public service i alla länder i studien utom ett: Italien, där vänstern är mer negativ till Rai än vad högern är – vilket förklaras av den politiska styrningen.

Svenskarnas attityd till public service är dock polariserad. De som är positiva är mycket positiva, och de som är negativa är mycket negativa till public service. Även i Tyskland, Storbritannien, USA och Australien är polariseringen stark kring public service.