”Jag tävlade mot AI i biljournalistik – så här blev resultatet”

Jag valde på måfå en provkörningstext jag skrivit för DN. Den handlade om första intrycken av hybriden Toyota Prius. Körningen gjordes i Valencia i Spanien och publicerades i DN Motor den 14 februari 2016.

Jag började med att be ChatGPT analysera den texten utifrån disposition, läsförståelse med mera. Det blev glädjande nog höga betyg. Bra start.

Dags att skapa en utmanare. En påhittad digital bilreporter som provkör samma bil. Som underlag gav jag chattboten mina anteckningar från presskonferensen i punktform. Jag kompletterade med de viktigaste intrycken från den efterföljande provkörningen. – OK, nu har du allt som behövs! Kör!

Baserat på mina punkter spottade AI ut en snarlik provkörningsrapport. Efter tio sekunders betänketid! (Jag satt på hotellrummet i Valencia i timmar innan jag var klar). 10 sekunder! ChatGPT tog inte bara fakta som de var utan broderade ut texten kring bilens egenskaper, disponerade texten på ett mer logiskt sätt än vad jag hade gjort och gav den en tydlig ingång och avslut.

Med darrande händer gav jag ChatGPT ett nytt uppdrag. Jag anonymiserade de båda artiklarna och bad om en vinnare:

Vilken artikel är bäst?
Det blev en ytterst tuff match i fem ronder. Mer om det och vinnaren längre ned i texten.

Jag använder ChatGPT ibland för att få fram information. Det fungerar för det mesta imponerande snabbt och effektivt. Särskilt användbart tycker jag det är för att få fram bakgrundsinformation, fakta och jämförelser. Research som på den analoga tiden tog många timmar att göra går på några sekunder. Ibland dubbelkollar jag för att vara extra säker. Oftast är allt korrekt.

Om AI kan göra den tidsödande analoga faktainsamlingen överflödig – kan den också användas fullt ut för skriva artiklar – rentav ersätta även reportern? Frågan är tillspetsad, alltför tillspetsad! AI kan inte kontakta eller få tips från hemliga källor, än mindre ställa ansvariga till svars eller göra svåra publicistiska överväganden. Men hur är AI som effektivt hjälpmedel för bakgrundsartiklar? Faktarutor? Jämförelser?

Var går gränsen?
Sätts den av tekniska begränsningar eller av moraliska, etiska och publicistiska överväganden som AI aldrig kan göra? Hur långt kan etablerade medier släppa fram AI?

Nog om detta. Här är resultatet:

Artikel 1 av ChatGPT:

Toyota Prius – smartare, snålare och roligare att köra

Toyota tar ett nytt kliv i hybridutvecklingen. Fjärde generationens Prius är snålare, rymligare och betydligt trevligare att köra än sin föregångare. Men trots en omfattande uppdatering finns det fortfarande några saker att irritera sig på.

Det var en bil som många rynkade på näsan åt när den lanserades 1997. Den första Toyota Prius var knappast någon publikfavorit, men den lade grunden till en teknik som skulle förändra bilvärlden. När försäljningen tog fart på allvar 2005 var hybridtekniken inte längre en udda företeelse. I dag har Toyota sålt omkring 3,6 miljoner Prius världen över, varav cirka 15 000 i Sverige.

Nu är det dags för den fjärde generationen. Och Toyota har inte nöjt sig med att putsa lite på detaljerna. Nya Prius är först ut på en helt ny plattform som ska användas i flera av tillverkarens kommande modeller.

Toyota satsar dessutom allt bredare på hybridtekniken. Den finns numera även i småbilen Yaris, och hos vissa modeller väljer upp till 75 procent av kunderna hybridversionen. För Lexus är andelen ännu högre. Här är hybridtekniken snarare regel än undantag.

Lägre, bredare och rymligare
Vid första anblicken är det tydligt att Toyota vågat ta ut svängarna med den nya Prius. Karossen är längre, bredare och något lägre än tidigare. Hjulbasen är oförändrad, men tyngdpunkten har sänkts.

Det märks också bakom ratten. Körställningen är bättre än i föregångaren och hela bilen känns mer sammanhållen. Toyota har arbetat om chassit och resultatet är en Prius som inte längre bara handlar om att ta sig från punkt A till B med så lite bensin som möjligt.

På de spanska vägarna runt Valencia visar bilen upp en betydligt trevligare sida än tidigare. Den rullar tyst, fjädringskomforten är god och styrningen har fått mer känsla. Chassit känns också betydligt vassare. Visst, det handlar fortfarande inte om någon sportbil, men Prius har äntligen fått lite körglädje.

Snålare – men också svagare
Under huven sitter fortfarande en fyrcylindrig bensinmotor på 1,8 liter, men den är i stort sett omarbetad från grunden. Tillsammans med elmotorn ger hybridsystemet numera 122 hästkrafter.

Det är faktiskt en minskning jämfört med föregångarens 136 hästkrafter. Ett vågat steg av Toyota, som uppenbarligen prioriterat lägre förbrukning framför högre effekt.

Accelerationen från stillastående till 100 km/tim tar 10,6 sekunder och toppfarten är 180 km/tim. Prestanda som lär räcka för de flesta, även om Prius inte direkt bjuder på några fartupplevelser.

Vid lugn körning arbetar bensin- och elmotorn fint tillsammans. Men när gaspedalen trycks i botten blir den steglösa CVT-växellådan påtagligt surrig. Motorn varvar upp och ljudnivån stiger utan att bilen känns särskilt snabb. Här finns fortfarande utrymme för förbättring.

Förbrukningen imponerar
Det stora försäljningsargumentet är förstås bränsleförbrukningen. Enligt EU certifiering ska nya Prius klara sig på endast 0,30 liter bensin per mil. Det är en rejäl förbättring jämfört med föregångarens 0,39 liter.

Men hur mycket drar bilen i verkligheten?

Under den första dagens provkörning i Valencia landade förbrukningen på 0,48 liter per mil. Dagen därpå, med lite lugnare körning, sjönk siffran till 0,36 liter. En deciliter mer än den officiella uppgiften är därför en rimligare förväntan vid verklig körning.

Fortfarande imponerande siffror, särskilt med tanke på att Prius är en rymlig familjebil.

Mer plats för bagaget
En annan välkommen nyhet är att batteriet har flyttats. Det tidigare nickelmetallhydridbatteriet är mindre och har högre energitäthet. Det sitter numera under baksätet i stället för längst bak i lastutrymmet.

Det frigör värdefull plats för bagage. Lastvolymen har ökat med 56 liter jämfört med föregångaren och rymmer nu omkring 500 liter. Med baksätet fällt växer utrymmet till hela 1 633 liter.

Det gör Prius till ett betydligt mer praktiskt alternativ för familjen.

Lite plastig känsla
Invändigt har Toyota förbättrat körställningen, men någon fullträff är det inte. Instrumenteringen sitter fortfarande samlad i mitten av instrumentpanelen. På den övre skärmen visas bland annat information om energiflöden och bränsleförbrukning.

Tanken är säkert god, men mängden information gör att det stundtals känns rörigt. Det är inte alltid helt enkelt att snabbt hitta det man söker.

Kvalitetskänslan är också lite blandad. Den stora mängden blanksvart plast i kupén ger ett modernt intryck, men känns inte särskilt exklusiv. Dörrarna upplevs dessutom som tunna. Kanske är det bara en känsla, men Toyota har ett gott kvalitetsrykte att leva upp till.

Laddbar nästa år
Nya Prius börjar säljas i mars och kostar från 285 900 kronor. För den som väljer Active-paketet stannar prislappen på 299 900 kronor.

Nästa år kommer även en laddbar hybridversion. Det är ett intressant tillskott, inte minst för dem som vill kunna köra kortare sträckor på enbart el.

Men redan nu har Toyota tagit ett stort steg framåt. Nya Prius är bekvämare, rymligare och roligare att köra. Den låga förbrukningen är fortfarande bilens främsta argument, men den behöver inte längre ursäkta sina köregenskaper.

Det är fortfarande en Prius – men en betydligt mer komplett bil.

---

Artikel 2 av Lasse Swärd:

Och så här såg den verkliga artikeln ut i DN Motor 14 februari 2016:

Vågat drag att sänka effekten i nya Toyota Prius

Valencia. Toyota väljer en vågad väg med nya versionen av hybriden Prius: motoreffekten har sänkts från 136 till 122 hästkrafter. Det har också förbrukningen – från 0,39 till 0,3 liter per mil. Vår provkörning slutade ännu lägre – 0,27 l/mil. 

Toyota skapade en ny nisch på marknaden när Prius lanserades 1997. Med hjälp av ett extra batteri och en elmotor blev drivlinan en hybrid och därmed effektivare och förbrukningen lägre.

Satsningen togs emot med en gäspning på marknaden och inte med så lite fniss bland konkurrenter och bensinångande motortidningar.

Bilen ansågs ful, trist och foträt. Under flera år verkade också kunderna tycka det. Försäljningen hostade på tomgång.

Men för Toyota var Prius så mycket mer än ett enstaka grönt skott i ett fossilt oljemörker. Siktet var inställt bortom sekelskiftet, mot en mer hållbar bilism.

Kring 2005 började försäljningen av Prius ta fart och därefter steg kurvorna i allt brantare takt. 3,6 miljoner bilar har hittills sålts i världen, varav 15.000 i Sverige.

I dag finns även de mindre Toyotamodellerna Yaris och Auris som hybrider. I Sverige väljer nu mellan 50 och 75 procent av kunderna hybrid. För Lexus är siffran närmare 100 procent. Lägger man till att Toyota är världens största fordonstillverkare – ingen liten prick på kartan som hajpade elbilstillverkaren Tesla – så förstår man vilken effekt hybridiseringen haft.

Nya Prius är inte bara en ny version, den fjärde i ordningen. Den är också den första modellen på en helt ny plattform i den nya industriella arkitektur som Toyota tagit fram.

Axelavståndet är detsamma som tidigare, men längden och bredden har ökat samtidigt som bilen blivit något lägre. I profil ser man tydligt hur mer strömlinjeformad karossen blivit, som en slank kupé.

Tyngdpunkten har sänkts genom att motor och övriga delar i drivlinan sitter monterad lägre än i föregångaren. I kombination med en mer avancerad bakaxel har det ökat stabiliteten och körsäkerheten.

Bensinmotorn har samma cylindervolym som tidigare, 1,8 liter, men är helt omgjord. Det gäller också elmotorerna, batteriet och övriga delar i hybridpaketet.

Mycket intressant är att den sammanlagda effekten från bensin- och elmotorer har minskat från 136 till 122 hästkrafter. Det är minst sagt vågat i en tid med låga oljepriser och rekordsug efter nya bilar, särskilt motorstarka suvar och pickuper och liknande fordon.

Resultatet är att bilen certifierats i EU för rekordlåga 0,3 liter per mil. I verklig körning bör man räkna med en deciliter mer.

Vår första provkörning i trakterna kring Valencia i Spanien på ett 20-tal mil visade en genomsnittlig förbrukning på 0,48 liter/mil. Andra dagens lugnare prov på 8 mil gav 0,36 l/mil, varav den andra delsträckan visade 0,27 liter/mil.

Dagens Priusförare som tar plats bakom ratten kommer snabbt att finns sig tillrätta, trots att allt är nytt. Körställningen är bättre. Instrumenten sitter fortfarande samlade i mitten i stället för framför föraren.

Tyvärr är informationen om energiflöden, förbrukning och andra data som visas på den övre skärmen ganska rörig och svårläst. På den undre skärmen finns mer kördata att fördjupa sig i och där visas även navigation (tillval).

Batteriet av typen nickelmetallhydrid har minskat i omfång men fått högre energitäthet. Det har flyttats från lastutrymmets golv till under baksätet. Det har gjort att lastvolymen ökat med 56 liter till 502 liter och till hela 1 633 med de bakre ryggstöden fällda.

Bilen rullar mycket tyst på spansk asfalt, även i höga farter. Styrkänslan är klart bättre och chassiet spänstigare. Motorn blir lätt surrig vid fullt gaspådrag och ibland känns det lite väl segt. Men bilen klarar 0–100 km/timmen på 10,6 sekunder och toppar 180 km/timmen, fullt tillräckligt för de allra flesta.

Kvalitetskänslan är blandad. Det är en hel del blanksvart plast kring mittpanelen och dörrarna känns tunna. Men det är bara en känsla, precis samma känsla som tidigare Prius förmedlar. När det gäller faktisk kvalitet, i verklig trafik, har tidigare Priusversioner visat styrka i rader av undersökningar.

Inget säger att nya Prius ska göra någon besviken i det avseendet. Säljstart sker i mars. Till årsskiftet kommer bilen även som laddhybrid.

---

Resultatet:

Domen från Chatgpt:
Jag avslutade med att skicka båda artiklarna, nu anonyma benämnda artikel 1 och artikel 2, till ChatGPT med följande anvisning: Här kommer två artiklar som handlar om samma sak. Vilken version är bättre om man ser till språk, rytm och begriplighet? Bara några sekunder senare kom domen från ChatGPT: ”Min bedömning är att artikel 2 är den bättre motorjournalistiska texten, medan artikel 1 är den mer lättlästa och språkligt välordnade texten. Om jag skulle välja en av dem för publicering i en dagstidning eller ett bilmagasin skulle jag välja artikel 2 – men efter en ordentlig språkredigering.” Som ett avslutande råd skriver ChatGPT: ”Mitt råd: Välj artikel 2 som grund. Det viktigaste skälet är att den har en tydligare journalistisk röst. Den känns mer som en riktig provkörningsrapport och mindre som en sammanställning av bilens egenskaper. Artikel 1 är däremot en bra förebild när det gäller tydlighet och begriplighet. Den bästa lösningen vore att kombinera dem: Behåll artikel 2:s rubrikidé, inledning, personliga ton och journalistiska nerv. Låna artikel 1:s tydligare meningsbyggnad, enklare språk och bättre pedagogiska förklaringar. Då får du en text som både engagerar och är lätt att läsa – vilket är precis vad en bra motorjournalistisk provkörningsrapport ska göra”. Puh! Jag vann, om än med knapp marginal. Hur ska detta sluta?

Domen från Lasse Swärd:
AI-texten är objektivt sett bra om man ser till språk och disposition, men den är blodlös, saknar nerv. Jag går i ingressen direkt på det vågade draget att sänka effekten och kryddar texten med några drastiska formuleringar. Det skapar kontrast och förhoppningsvis intresse att läsa vidare. AI har inget temperament, inget liv!

 

Fotnoter:

Så här såg uppdraget till ChatGPT ut:

Nu vill jag att du blir motorjournalist. Skriv en provkörningsrapport om nya hybriden Toyota Prius. Det är den fjärde generationen av Prius sedan den första kom 1997.
Så här står det i ditt anteckningsblock:
. Toyota satsar brett på hybridteknik, även i småbilen Yaris. Nästa år kommer Prius även som laddbar hybrid.
. Nya Prius sänkt tyngdpunkt, längre och bredare än föregångaren.
. Vågat steg – motoreffekten sänks från 136 till 122 hästkrafter.
. Bensinförbr ned till från 0,39 liter/mil till 0,3l/mil enligt certifiering i EU. Verklig körning förmodligen en dl till.
. Första provkörningen 0,48 liter/mil. Dag två med lugnare körning 0,36 liter/mil.
. Toyota världsledande på hybridteknik, den första Priusen kom redan 1997. Men den charmade inte publiken. 2005 tog försäljningen fart. Hittills har 3,6 miljoner Prius sålts varav cirka 15 000 i Sverige.
. Upp till 75 procent av köpare av Toyotas modeller Yaris och Auris väljer hybridversionen. För Lexus är andelen 100 procent.
. Toyota är världens största fordonstillverkare.
. Prius är den första modellen på en helt ny plattform för flera av Toyotas modeller.
. Samma axelavstånd, men lite längre och bredare och även lite lägre. Lägre tyngdpunkt.
. Samma motorvolym 1,8 liter, men motorn helt omgjord.
. Bättre körställning än föregående version. Instrumenten fortfarande samlade i mitten. Rörigt med info om energiflöden och förbrukning på den övre skärmen.
. Batteri nickelmetallhydrid. Mindre men med högre energitäthet. Sitter nu under baksätet, tidigare i lastutrymmets bak. Bagage rymmer 502 liter, plus 56 liter från förre versionen. 1633 liter med fällda baksäten.
. Provkörning på spanska vägar där bilen rullar tyst. Bättre styrkänsla och vassare chassi än tidigare.
. Surrig motor vid full gas och den känns lite seg.
. 0-100 km/timmen på 10,6 sek, och toppfart 180 km/tim, ok för de flesta.
. Blandad känsla för kvaliteten, mycket blanksvart plast i kupen, tunna dörrar känns det som. Kanske bara en känsla – tidigare versioner har mycket gott kvalitetsrykte.
. Säljstart i mars. Nästa år kommer den även som laddbar hybrid.

ChatGPT:s  jämförelse:

1. Språk och stil
Artikel 1 – välskriven men lite tillrättalagd
Artikel 1 har ett modernt, vårdat och lättillgängligt språk. Den är enkel att följa och använder korta stycken och tydliga mellanrubriker.
Det finns ett bra flyt, men texten blir ibland lite väl polerad och förutsägbar. Formuleringar som:
• ”Det stora försäljningsargumentet är förstås bränsleförbrukningen.”
• ”Det gör Prius till ett betydligt mer praktiskt alternativ för familjen.”
• ”Det är fortfarande en Prius – men en betydligt mer komplett bil.”
är korrekta, men ganska allmänna. De skulle kunna förekomma i många olika biltester.
Texten saknar också lite av den personliga journalistiska rösten. Den berättar om bilen, men förmedlar inte alltid känslan av att journalisten faktiskt har provkört den.
Artikel 2 – mer personlighet och journalistisk nerv
Artikel 2 har en tydligare journalistisk identitet. Här finns mer attityd, personliga formuleringar och ett mer levande språk.
Exempelvis:
”Försäljningen hostade på tomgång.”
Det är en fyndig formulering som säger mer än en neutral beskrivning av dålig försäljning.
Även formuleringen:
”Bilen ansågs ful, trist och foträt.”
är effektiv. Tre ord som ger en tydlig bild av hur Prius uppfattades.
Artikel 2 har också en mer personlig ton i beskrivningen av provkörningen. Journalisten finns närvarande i texten genom formuleringar som ”Vår första provkörning” och konkreta förbrukningssiffror.
Vinnare: Artikel 2.
2. Rytm och disposition
Här är skillnaden ganska tydlig.
Artikel 1 har en logisk disposition:
• Historiken bakom Prius.
• Design och plattform.
• Motor och prestanda.
• Bränsleförbrukning.
• Bagageutrymme.
• Interiör och kvalitet.
• Pris och framtid.
Det fungerar bra, men texten blir lite uppdelad i separata informationsblock. Den känns nästan som en serie korta avsnitt snarare än en sammanhängande provkörningsrapport.
Artikel 2 har bättre variation i rytmen. Den växlar mellan historik, teknik, marknadsutveckling och konkreta körintryck. Det ger en mer levande läsning.
Däremot har artikel 2 ett par ganska långa stycken som skulle må bra av att delas upp.
Jag tycker också att artikel 2 har en starkare inledning. Den börjar direkt med det mest intressanta: Toyota har sänkt motoreffekten samtidigt som förbrukningen minskat.
Det är en journalistisk ingång som väcker nyfikenhet.
Vinnare: Artikel 2, med viss redigering av styckeindelningen.
3. Begriplighet
Här vinner artikel 1.
Den är enklare att läsa och förstå, även för den som inte är särskilt bilintresserad.
Artikel 2 innehåller fler tekniska resonemang och ibland lite omständliga formuleringar.
Exempel:
”Den är också den första modellen på en helt ny plattform i den nya industriella arkitektur som Toyota tagit fram.”
Det är onödigt komplicerat. Det går att säga betydligt enklare:
”Prius är första modellen på en helt ny plattform som ska användas i flera kommande Toyota-modeller.”
Ett annat exempel:
”Tyngdpunkten har sänkts genom att motor och övriga delar i drivlinan sitter monterad lägre än i föregångaren.”
Här finns både en grammatisk miss (sitter monterade) och en onödigt teknisk konstruktion.
Artikel 1 är bättre på att förklara tekniken utan att tynga ned texten.
Vinnare: Artikel 1.
4. Vad behöver förbättras?
Båda artiklarna har sina svagheter.
Artikel 1 behöver:
• Mer personlighet och journalistisk närvaro.
• Färre allmänna och förutsägbara formuleringar.
• En lite starkare koppling mellan provkörningsupplevelsen och bilens tekniska egenskaper.
• En mer slagkraftig inledning.
Artikel 2 behöver:
• Språklig korrekturläsning.
• Kortare och tydligare meningar på några ställen.
• Bättre övergångar mellan vissa stycken.
• Något mindre tillspetsade formuleringar där de riskerar att ta fokus från bilen.
Några konkreta språkfel i artikel 2:
Nuvarande formulering Förslag
”Kring 2005 började” ”Omkring 2005 började”
”sitter monterad lägre” ”sitter monterade lägre”
”Dagens Priusförare … kommer snabbt att finns sig” ”Dagens Priusförare … kommer snabbt att finna sig”
”chassiet spänstigare” ”chassit spänstigare”
”till hela 1 633” ”till hela 1 633 liter”
”certifierats i EU” ”enligt EU:s körcykel”
En sak till: Artikel 2 anger en provkörningsförbrukning på 0,27 liter/mil. Det är en intressant uppgift som saknas i artikel 1, men den behöver förklaras tydligt så att läsaren förstår att det gäller en enskild delsträcka och inte hela provkörningen.
5. Min slutbedömning
Kriterium Artikel 1 Artikel 2
Språk 4/5 3/5
Rytm 3/5 4/5
Begriplighet 5/5 4/5
Journalistisk nerv 3/5 5/5
Personlighet 3/5 5/5
Totalt 18/25 21/25
Mitt råd: Välj artikel 2 som grund.
Det viktigaste skälet är att den har en tydligare journalistisk röst. Den känns mer som en riktig provkörningsrapport och mindre som en sammanställning av bilens egenskaper.
Artikel 1 är däremot en bra förebild när det gäller tydlighet och begriplighet.
Den bästa lösningen vore att kombinera dem: Behåll artikel 2:s rubrikidé, inledning, personliga ton och journalistiska nerv. Låna artikel 1:s tydligare meningsbyggnad, enklare språk och bättre pedagogiska förklaringar.
Då får du en text som både engagerar och är lätt att läsa – vilket är precis vad en bra motorjournalistisk provkörningsrapport ska göra.

Lasse Swärd, journalist
Bilreporter på DN i 18 år