Svenska medieföretag finansierade angrepp på enskilda journalister

I onsdags i förra veckan var det dags igen. Näringslivets Medieinstitut (NMI) publicerade ännu en aktivistanklagelse mot en enskild reporter. Denna gång var den riktad mot Dagens Nyheters skolreporter Peter Letmark som anklagades för att ha skrivit många granskande artiklar om friskolor och färre artiklar med kritik mot kommunala skolor. Artikeln var en uppföljning på en närmast identisk granskning som NMI gjorde förra året.

– Jag förstod ingenting, säger Peter Letmark. Vi är många på DN som bevakar skolfrågorna. Jag är ganska insatt i friskolefrågorna och skriver därför oftare om friskolor än vad andra reportrar gör. Andra reportrar skriver förmodligen mer om kommunala skolor än vad jag gör.

– Man kan inte dra några slutsatser om mina åsikter utifrån artiklarna jag skriver och man kan inte dra några slutsatser om DNs helhetsbevakning av skolan utifrån vad en enda reporter skriver. Det är oseriöst.

Varför tror du att NMI gör så här?

– Jag uppfattar det som att de försöker få mig att känna mig ansatt och kritiserad och sluta granska och skriva artiklar där det framförs kritik mot friskolor.

Fungerar det?

– Inte på mig. Efter NMIs förra publicering fick jag en hel del arga telefonsamtal och mejl från personer som trodde på det NMI skrev. Men det gjorde mig bara mer taggad att fortsätta att granska.

Vad tycker du om NMIs metoder?

– Det är konstigt att de utmanar den svenska modellen med ensamansvariga utgivare och försöker lägga hela publiceringsansvaret på en enskild reporter – det är inte så svenska redaktioner arbetar.

– Jag tycker också att näringslivet har all anledning att främja god journalistik och jag vet att många näringslivsrepresentanter – även för friskolebranschen – vill ha en hårdare oberoende granskning för att komma till rätta med avarter. Jag tycker därför att det är märkligt att de finansierar en verksamhet som försöker tysta just den journalistiken.

Ännu märkligare är det att Dagens Nyheter AB har varit med och finansierat NMI. Det har nästan alla svenska medieföretag. Så här hänger det ihop.

2003 grundade arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv en stiftelse och tillsköt medel för dess verksamhet: Stiftelsen Fritt Näringsliv, som skulle finansiera bland andra tankesmedjan Timbro och tankesmedjan Frivärld. NMI har under olika namn varit en del av stiftelsens verksamhet åren 2006-2020. (Läs också Journalistens granskning Allvarliga fel när Timbro granskar medier från 2013)

Under de sista två åren då NMI ingick i Stiftelsen Fritt Näringslivs verksamhet erhöll de cirka fem procent av de totala verksamhetskostnaderna, motsvarande cirka 2,5 miljoner kronor. Det framgår av stiftelsens årsredovisningar som Journalisten har tagit del av.

I november 2020 tog NMIs chef Mats Olin över verksamheten i eget bolag, Svensk mediegranskning AB men Stiftelsen Svenskt Näringsliv har fortsatt att vara en viktig uppdragsgivare. Under det första året efter att Olin tagit över gick fyra procent av Stiftelsen Fritt Näringslivs verksamhetskostnader till NMI, motsvarande cirka 2,2 miljoner kronor. I årsredovisningarna 2022 och 2023 framgår inte kostnadsfördelningen i stiftelsens bokslut.

Mats Olin har tidigare uppgett att stiftelsen betalar för ett bevakningsuppdrag av svenska mediers näringslivsrapportering men vill inte berätta hur mycket. Under räkenskapsåret fram till den 30 april i år omsatte NMI 2,2 miljoner kronor.

(Uppdatering: Stiftelsen Fritt Näringsliv har på tisdagen återkommit med svar på Journalistens frågor om finansieringen av NMI, och uppger att stödet har upphört.)

I stiftelsens årsredovisningar står att den har ”en från Svenskt Näringsliv självständig ställning, men står organisationen nära såväl idémässigt som organisatorisk”. Svenskt Näringsliv utser tre av styrelsens maximalt sju ledamöter, övriga utses av styrelsen själv.

Men stiftelsen är också beroende av ekonomiskt stöd direkt från Svenskt Näringsliv för sin verksamhet. Så sent som i januari i år erhöll Stiftelsen Fritt Näringsliv en gåva om 60 miljoner kronor från Svenskt Näringsliv.

Det betyder att medieföretag som betalar medlemsavgift till Svenskt Näringsliv är med och finansierar Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur har finansierat Näringslivets Medieinstitut, som har satt i system att hänga ut enskilda journalister på bland annat DN och SVT.

Journalisten har varit i kontakt med flera reportrar som hängts ut av NMI. Alla beskriver publiceringarna som obehagliga.

– Även om man arbetar på en stor redaktion med muskler är det jobbigt att bli utsatt för en kampanj där man utmålas som aktivist. Även som rutinerad reporter får man lite ont i magen, säger DN-reportern Lisa Röstlund.

Hon blev 2021 uthängd av Näringslivets Medieinstitut i en rapport finansierad av branschorganisationen Skogsindustrierna. Hon hade i en serie artiklar i DN granskat svensk skogsindustri.

– De försöker underminera trovärdigheten hos enskilda journalister, och risken är att folk uppfattar det som ”ingen rök utan eld”.

Vad tycker du om den metoden?

– Det är smart och effektivt. Det är svårare att sänka trovärdigheten för en hel redaktion än för en ensam reporter och det är svårt att stå emot ett helt drev själv. Det riskerar att tysta journalister, som blir mer benägna att bevaka enklare områden där den granskade parten inte har lika mycket makt och resurser, säger Lisa Röstlund.

Vad tänker du om att DN som medlem i Svenskt Näringsliv är med och finansierar NMI?

– Jag tycker gott att alla mediehus som är medlemmar i Svenskt Näringsliv kan lyfta det direkt med Svenskt Näringsliv.

SVTs reporter Kristina Lagerström har blivit uthängd av Näringslivets Medieinstitut och dess föregångare Timbro Medieinstitut ett flertal gånger det senaste decenniet för sin rapportering om friskolor.

– Jag är nu väldigt van vid att bli föremål för deras kritiska publiceringar men första gången det hände, det var 2012, då var det en mardrömsupplevelse, även om det inte var en personuthängning på samma sätt som nu. De lyckades få med sig regeringsrepresentanter och borgerliga ledarskribenter. Jag blev väldigt chockad. Min ansvariga utgivare fick ta hand om mig och sköta sociala medier, berättar Kristina Lagerström.

Hon upplever inte att NMI har samma inverkan nu som för tio år sedan.

– Det är ganska många debattörer och opinionsbildare som ser lite mer nyktert på deras publiceringar idag. Jag tycker att NMI har blivit värre och grövre, med systematiska personuthängningar som metod, men de är inte lika relevanta i opinionen längre. Då blir det oftare att man tänker att det kanske är bäst att avstå att bemöta deras påståenden. Det är svårt att se att det ska tillföra någonting.

I juni förra året publicerade NMI en granskning med rubriken: ”Fritt från nyanser i Kristina Lagerströms friskolerapportering” och en grafik med titeln: ”10 år av ensidig friskolerapportering med Kristina Lagerström”.

– Artikeln var klädd i någon typ av journalistisk dräkt som om det vore en journalistisk granskning, och så gjorde de en grafik med SVT Nyheter-liknande formspråk om hur dålig jag är! Det såg helt psyko ut.

Fick artikeln några konsekvenser för dig?

– Den fick inte någon större effekt, men när jag möter olika aktörer i friskolebranschen tänker jag att den kanske ändå fick spinn. Jag kan ibland uppleva en skepsis mot mig även i väldigt harmlösa sammanhang.

Vad tänker du om NMIs metod att ge sig på enskilda journalister?

– Det är fler än jag nu som har blivit utsatta för det, och det är ju en fruktansvärt ohederlig utgångspunkt.

Varför då?

– För att de här reportrarna arbetar på en redaktion och det är redaktionens publicistiska produkt som ska bedömas. Att en reporter som har skaffat sig specialkunskaper och källor i ett ämne gör väldigt mycket granskningar av missförhållanden i just det ämnet, det är ju inte konstigt. Det relevanta är att titta på helheten: hur ämnet granskas överhuvudtaget.

– NMI gör kampanjer, inte granskningar. Att de tar betalt från olika organisationer och storföretag för sina publiceringar och låtsas att det är journalistik eller granskning … jag tycker faktiskt att det inte är särskilt hälsosamt för demokratin, säger Kristina Lagerström.

Läs Mats Olins svar: ”Journalister är makthavare som måste kunna granskas”