Gå direkt till textinnehållet

Svenska journalister vägrades inresa i USA

Flera svenska journalister vittnar nu om ett allt bryskare bemötande av de amerikanska immigrationsmyndigheterna. För Erik Hansson slutade USA-resan med handfängsel och en natt i en cell innan han sändes tillbaka till Sverige.

Flera svenska journalister vittnar nu om ett allt bryskare bemötande av de amerikanska immigrationsmyndigheterna. För Erik Hansson slutade USA-resan med handfängsel och en natt i en cell innan han sändes tillbaka till Sverige.

Efter terrorattacken i USA 2001 har inresande till USA utsatts för alltmer noggrann granskning och hårdare behandling i tullen. Alla visumansökningar prövas individuellt och ofta intervjuas de sökande personligen. Från den 1 oktober införs kravet att alla resande måste ha ett pass som går att läsa maskinellt, och från nästa år räknar USAs ambassad i Stockholm med att det kommer att ställas nya krav på inresehandlingarna.

bryt

Flera svenska journalister kan berätta om frustrerande och kränkande upplevelser i inresehanteringen. Kurt Mälarstedt, Dagens Nyheter, som tidigare var tidningens USA-korrespondent, sändes tillbaka till Sverige under former som han upplevde som förödmjukande. När han kom till USA under sommaren fyllde han i en grön inreseblankett, eftersom han hade tagit med ett pass utan visum, trots att han i ett annat pass har ett giltigt arbetsvisum:

– Jag gjorde misstaget att svara tullaren att jag skulle jobba i landet, trots att jag hade fyllt i den gröna turistinreseblanketten. Själva avvisningen har jag inte några allvarligare invändningar mot, det var jag som, på grund av trötthet och slarv, inte svarade passkontrollören som jag borde ha gjort när jag nu hade fyllt i det där gröna formuläret.

– Det förödmjukande gällde mer behandlingen när det stod klart att jag hade gjort fel. Jag behandlades som en brottsling, inte bara som en slarver. Jag fick lämna fingeravtryck, fotograferades och förhördes. Det gjordes klart för mig att jag genom mitt agerande förverkat alla möjligheter att i framtiden komma in i USA utan visum.

Kurt Mälarstedt fördes tillbaka till det plan han några timmar tidigare anlänt med och som nu skulle gå tillbaka till London. En immigrationstjänsteman som följde honom till planet överlämnade kuvertet till en steward på planet med förhållningsorder att inte ge Mälarstedt passet i London förrän han satt på sitt plan till Stockholm.

bryt

Emil Nikkhah, svensk TV-journalist som är född i Iran, skulle under augusti jobba som fotograf till programserien High Chaparral i Kanal 5, men fick inget arbetsvisum för journalister, ett så kallat I-visum. Skälet var att visumansökningar från människor med ursprung från länder som anses ha nära kopplingar till terrorism sänds för granskning till Washington D.C, vilket gör att visumansökningar kan ta mycket lång tid att expediera.

– Det känns förnedrande att man ska vara stämplad och misstänkt beroende på vilket land man är född i. Speciellt konstigt är det för mig eftersom som min sambo är från USA, säger han.

Emil Nikkhah hade uppdrag som skulle ge intäkter på 100 000 kronor, men som han gick miste om på grund av att han inte fick beviljat visum.

bryt

Mest brutal behandling utsattes dock dataspelsjournalsten Erik Hansson för. Han var på väg till dataspelsmässan E3 i Los Angeles. Även han fyllde i den gröna blanketten för besökare från visumfria länder som Sverige, och i likhet med Kurt Mälarstedt svarade han i tullen att han skulle skriva artiklar från dataspelsmässan.

För Erik Hansson följde därefter förhör, förvaring och lång väntan:

– Jag fördes till ett förvaringsrum övervakad av sex beväpnade vakter. Lokalen var iskall och jag var tvungen att sitta insvept i de svett- och fuktluktande filtarna för att inte frysa.

Erik Hansson fick ingen information om eller när han skulle sändas hem, och efter tolv timmars väntan då han varit vaken i totalt 30 timmar fördes han i handklovar via fångtransport till en cell i centrala Los Angeles.

– Det var mycket kallt i cellen och filtar fanns inte att tillgå. Hungern fick jag dämpa med äppeljuice. Jag la en toalettrulle under huvudet och försökte sova på en av plåtbritsarna, säger Erik Hansson.

Klockan sex på morgonen sändes han åter via fångtransporten till flygplatsens förvaringsutrymme och drygt nio timmar senare lyfte ett plan till Europa. Nästan tre dygn efter att Erik Hansson stigit upp och gått till flygbussen mot Arlanda var han åter i Sverige.

– Känslan av att vara helt fast i något man inte har någon kontroll över dröjer sig kvar. I efterhand och på håll är känslan av obehag större.

bryt

Enligt Keith Peterson, pressansvarig på Amerikanska ambassaden, är det viktigt att alla journalister som ska jobba i USA skaffar pressvisum i god tid, och alltid uppger vad man ska göra i landet i tullen.

– Det har alltid varit så att man måste uppge korrekt skäl till varför man är i USA, det man uppger skriftligen och muntligen måste stämma överens, så det är egentligen inte nytt. Även efter den 4 oktober kan medborgare från länder med visumfrihet fortfarande resa utan visum, men passet måste vara maskinläsbart, det vill säga det måste vara digitalt tryckt. De vinröda passen fungerar, men inte de blå. Åker man med blått pass riskerar man att skickas tillbaka direkt eller till och med hamna i häkte, och det är inte trevligt.

– Planerna på att att införa krav om maskinläsbara pass har funnits länge, så på inrikesdepartementet har vi har bara påskyndat övergången. Från 2004 räknar vi även med att man måste ha en biometrisk identifikator, det vill säga ett fingeravtryck eller en ögonavläsning i passet, förklarar Keith Peterson.

pf@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos