Sundsvall pressbildens nya högborg?

Bilden blir allt viktigare i journalistiken. Ändå har Sverige ingen högskoleutbildning i ren bildjournalistik, vilket man i andra jämförbara länder anser vara en självklarhet. Den lägesbeskrivningen gör Högskoleverket i en utvärdering av landets högskoleutbildningar i journalistik.

Utvärderingen, som kom för ett par år sedan, mynnar ut i slutsatsen att en sådan utbildning borde startas i samverkan med de journalistutbildningar som redan finns.

Nu sker det.

Mitthögskolan i Sundsvall sparkar i höst i gång en treårig utbildning (120 poäng) i bildjournalistik.

Meningen är att man ska ge bildjournalister samma grund att stå på som de skrivande och talande journalisterna. De kommer att samarbeta i projekt och vissa kurser är gemensamma. Utbildningen ska ha vetenskapliga/akademiska inslag på samma vis som i den övriga journalistutbildningen. Halva tiden ägnas åt teori.

Studenterna i bildjournalistik får 15 veckors praktik.

Samma behörighetskrav gäller för dem på bildlinjen som för övriga journaliststudenter. För bildjournalistutbildningen krävs dessutom att man gått igenom en grundkurs i foto och har formella meriter från gymnasie- eller folkhögskolestudier.

Endast digitalt

Av resursmässiga skäl inriktas undervisningen helt på digitalt foto, vilket är vad framtidens bildjournalister främst kommer att få arbeta med.

Undervisning sker i både TV- och i stillbildsfoto, vilket ses som naturligt när rörlig bild och stillbild närmar sig varann, till exempel på webben.

36 antas till höstterminen. När ansökningstiden gått ut hade Mitthögskolan fått in 490 ansökningar där bildjournalistutbildningen var ett av valen. 161 sökande hade linjen som förstahandsval.

I en tid när så kallad multijournalistik införs på olika medieföretag – ofta med rationaliseringsvinster för ögonen – ser det ut som en tanke att den nya utbildningen införs.

Eva Mårtensson, studierektor på Mitthögskolans institution för informationsteknologi och medier (ITM), är väl medveten om att multijournalistiken är kontroversiell.

– Det är olyckligt om den blir en anledning till att dra ner på personal, säger hon. Och visst skärs det ner på fotoavdelningar. Men ska man vara krass så måste fotografer ha större bredd.

– Oavsett vad man tycker drar utvecklingen åt att tidningarna vill ha personer som både kan skriva och ta bilder.

Bortser man från den verkligheten och bara sticker huvudet i sanden är Eva Mårtensson rädd för att företagen kan komma att plocka in folk från annat håll.

Hon anser att det också är nyttigt, såväl för bildjournalister som för skrivande/talande journalister, att lära sig mer om de andras specialområden.

Men även om det blir vanligare med multijournalister som kan göra allt tror Eva Mårtensson att några ändå måste ha sin styrka i antingen bild eller ord.

Om exempelvis bildjournalisterna inte kan hävda sin särart och sina specialkunskaper finns en risk att bildkvaliteten blir lidande och att bildberättandet försämras.

Självkänsla och yrkesidentitet

Möjligen kan då högskoleutbildningen bidra till att stärka fotografers självkänsla och yrkesidentitet, när de får samma grundkunskaper i journalistiska metoder och grävande som de skrivande kollegerna.

För Mitthögskolans del innebär inte den nya utbildningen någon drastisk ökning av antalet anställda.

– Vi söker en spindel som har kontakt med verksamma fotografer, press- eller TV-fotografer som kommer in och jobbar i projektform. Det blir ingen stor stab av fasta lärare, säger Eva Mårtensson.

Tidigare fanns på Högskolan för fotografi och bild i Göteborg (fortsättningsvis kallad Fotohögskolan) ett embryo till en pressfotoutbildning.

– Vi hade ett samarbete med JMG på elementär nivå. Deras förstaårselever och våra andraårselever gjorde elevtidningen Västfront tillsammans, berättar Per Nilsson, lärare i dokumentärfotografi på Fotohögskolan.

Men hans elever var inte nöjda med samarbetet. De kände sig som servicepersonal åt journaliststudenterna.

Samarbetet mellan JMG och Fotohögskolan upphörde för några år sedan.

I dag har skolan en allmän grundutbildning (120 poäng) med konstnärlig inriktning.

Pressfoto ingår endast som ett moment i delkurser, exempelvis i fotohistoria, där man tar upp bildtidningar och bildbyråer.

Kurser för redan verksamma

I år har Fotohögskolan startat yrkeskurser som vänder sig till dem som vill hålla på med mode eller arkitektur. Per Nilsson utesluter inte att det i framtiden också kan komma en kurs i bildjournalistik.

– I dag finns ett glapp mellan utbildningarna. Man vet inte hur man ska gå vidare.

Per Nilsson beklagar det för han tror att hans elever efter journalistisk påbyggnadsutbildning och praktik skulle kunna bli bra pressfotografer.

Efter tio år slutar Tuija Lindström till sommaren som professor vid Fotohögskolan. När hon tog över den konstnärliga ledningen för Fotohögskolan, som den då kallades, var utbildningen främst inriktad på teknik och dokumentär fotografering. I dag är det en konstnärlig utbildning.

Under våren och sommaren kommer fotografer och professorer från hela Norden att sålla i ansökningarna till den professur som Tuija Lindström lämnar. En av de sökande är Anders Petersen, med lång erfarenhet av dokumentär fotografering.

Anledningen till att han sökt tjänsten är att han vill ha en förändring på Fotohögskolan.

– Nu är undervisningen för smalspårig. Det behövs en bredare fotografisk utbildning som når ut så att vi inte står kvar och stampar på samma fläck som vi gjort under 90-talet, säger Anders Petersen.

Han vill ha både en dokumentär och en mera konstnärlig inriktning.

– Det finns studenter på Fotohögskolan som jobbar med ljud, utan någon relation till bild. Det finns sju konsthögskolor i Sverige där man kan syssla med sådant. Däremot finns det ingen fotografisk utbildning på högre och kvalitativ nivå. Det är det jag vill ändra på, säger Anders Petersen.

Biskops-Arnö planerar samarbete

På JMK i Stockholm fanns tidigare en vidareutbildning för redan verksamma pressfotografer. Kursen lades för några år sedan ner av ekonomiska skäl.

Det pågår också diskussioner om ett samarbete mellan JMK vid Stockholms universitet och Nordens folkhögskola i Biskops-Arnö, som i höst kommer att bygga på sin fotoutbildning med en termin.

Bland annat har en idé om att fotoeleverna ska göra sitt examensarbete tillsammans med JMK-studenterna varit uppe.

Planerna är ännu i sin linda.

– Vi är öppna för produktiva samtal, säger Ester Pollack, prefekt på JMK. Bra idéer om utbyte, inte bara av studenter utan också av lärare, har diskuterats.

På JMK finns forskare som studerar bilden på en teoretisk nivå och enligt Pollack är det i första hand den verksamheten man vill utveckla.

Biskops-Arnö vill öka elevernas erfarenhet av att samarbeta med skrivande journalister. Redan nu ingår redigering och skrivövningar i utbildningen. Med den extra terminen ska inriktningen på bildjournalistik förstärkas.

Pär Jansson

pj@sjf.se

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se

Nytt och gammalt samsas i Sundsvall

Förutom den treåriga utbildning i bildjournalistik, som startar till hösten, finns det långt framskridna planer på att öppna ett nationellt bild- och kameramuseum på Bildens Hus i Sundsvall.

Museet, är det tänkt, skall vara knutet till Mitthögskolan. Det förs även samtal om ett samarbete med fotolinjen på Hola folkhögskola utanför Kramfors.

Bildens Hus har troligtvis Sveriges största samling av gamla kameror. Närmare 3 000 kameror finns i samlingen, allt från billiga pocketkameror till Hasselbladare från 40-talet. Upptäcktsresanden Sven Hedins resekameror är några av klenoderna.

Grunden i det tänkta nationella kameramuseet är en privat samling som köptes av Sundsvalls kommun för ett antal år sedan. Efter hand har samlingen växt eftersom privatpersoner och föreningar skickar in sina gamla kameror. Nyligen fick Bildens Hus ta över Skansens samling. Bildens Hus har inte hunnit packa upp alla kartonger och fortfarande gör de unika fynd. En kamera i samlingen är värderad till 100 000 kronor.

Mötesplats för fotografer

Men för att sköta om denna unika samling behövs det anställas personal och därför har Bildens Hus ansökt om pengar. Sundsvallspolitikern Birgitta Selin © har lämnat in en motion om bidrag och kulturministern Marita Ulvskog har uppvaktats.

Om planerna går i lås skall kameramuseet även fungera som en mötesplats för fotografer, med seminarier och forskning kring bild- och kamerahistoria.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se

Klassisk fototeknik ligger i grunden

Hola folkhögskola i Ångermanland är en av få skolor i Sverige som utbildar dokumentärfotografer. På den ettåriga linjen lär sig eleverna fotograferandet från grunden, från klassisk mörkrumsteknik och kopiering på fiberpapper till digital bearbetning i datorer.

Jonas Jönsson, fotolinjens huvudlärare, tycker att det är viktigt att eleverna får insikt om att foto i grunden är ett hantverk. Därför är det först den andra terminen som de lär sig att använda program som Photoshop.

Han tycker att eleverna får en större känsla för bilden om de sett den växa fram ur framkallningsbadet och lär sig att ”pjatta” för hand. Därför har skolan ett välutrustat mörkrum. Det går dock åt mycket vatten att skölja pappersbilder. För några år sedan installerade skolan en egen tank för att kunna återvinna sköljvattnet och undvika att det släpptes ut i kommunens reningssystem.

Digitaliseringen av bildbehandlingen har gjort det svårare och dyrare att få tag i riktigt fotopapper gjort på fibrer. Fortsätter denna utveckling tror Jonas Jönsson att pappersbilder i framtiden endast kommer att användas vid utställningar av konstnärliga bilder.

Utvecklingen har också gjort att han börjat fundera på hur inträdesproven skall se ut i framtiden. I dag krävs det att de sökande skickar in fem papperskopior på bilder som skildrar ämnen som skolan valt. Eftersom det har blivit svårare för fotointresserade att hitta mörkrum och papper kommer det troligen i framtiden bli möjligt att skicka in sina bilder på cd-rom.

Gamla anor

Hola är en av Sveriges äldsta folkhögskolor. Den grundades 1896 av läraren Johan Sandler. När han började jobba som folkskollärare upplevde han att det rådde en stor kunskapsbrist hos de ungdomar som skulle ta över samhället från de äldre. Därför beslutade han sig för att starta en folkhögskola för att ge allmogen en möjlighet att studera.

I Hola by, strax utanför Kramfors, hittade han en stor mangårdsbyggnad som stod ledig och den 6 november, på Gustav II Adolfs dödsdag, började den första vinterkursen.

Johan Sandler hade många radikala idéer om hur undervisningen skulle förbättras. Bland annat tillät han att pojkar och flickor undervisades samtidigt, mycket progressivt runt sekelskiftet. När han föreslog att eleverna skulle bo i internat blossade det upp en ny strid.

Konservativa ansåg att Johan Sandler uppmuntrade till omoral. När han även tog avstånd från militarism och chauvinism ansåg många att han var för obekväm. Men striderna kring folkhögskolan svetsade samman eleverna och lärarna.

Johan Sandlers son, Rickard Sandler, jobbade ett tag som lärare på Hola. Redan som ung var han aktiv socialdemokrat och vid 41 års ålder blev han utnämnd till statsminister. Han var också med och grundade ABF.

Den gamla mangårdsbyggnaden står fortfarande kvar och är i dag kontor och matsal. Efter hand som skolan växte blev huvudbyggnaderna för trånga och på 70-talet byggdes det till några låga barackliknande längor, som i dag används som elevhem.

Hola folkhögskola är i dag bygdens största arbetsgivare. Men skolan kan inte ensam vända utflyttningen. Avfolkningen har lett till att Holas låg- och mellanstadieskola och mataffär lagts ner. Tågen slutade stanna vid stationshuset för länge sedan. Den enda affär som är öppen är en liten butik som några dagar i veckan säljer praktiska kläder från ett annat årtionde. Det finns även en kiosk som är öppen alla dagar och säljer matvaror.

Hola ligger i närheten av Lunde och röda Ådalen. Men det är inget man märker av i Hola eller för den delen i Kramfors. Under 70-talet var det många gröna-vågare som sökte sig till skolan och flera av dem blev kvar som lärare.

Fd elev blev lärare

Fotoläraren Jonas Jönsson är en gammal elev som beslutade sig för att stanna kvar. Det var dock ingen grön våg som fick honom att besluta sig för att inte återvända till Skåne. Han erbjöds ett jobb som lärare på fotolinjen, först som lärarassistent och sedan som huvudlärare.

– Det är ett stimulerande arbete att ha kontakt med människor och se dem växa, säger Jonas Jönsson.

Utbildningen startades av läraren Sven Lundberg, som har gått Christer Strömholms fotoskola i Gamla stan i Stockholm. När Sven Lundberg kom till skolan 1989 fanns det en medielinje som innehöll allt. Han beslutade, tillsammans med andra medielärare, att renodla och dela upp utbildningen på tre linjer: foto, video och radio, alla med dokumentär inriktning.

Fotolinjen, som har funnits sedan 1993, tar varje år in tolv elever på arbetsprover. De senaste åren har närmare 80 procent av de sökande och eleverna varit kvinnor. Åldern är också mycket skiftande från runt de 20 till 45 år.

– Kvinnorna lämnar in bättre skriftliga motiveringar och dessutom har deras bilder bättre innehåll. Varför en majoritet av de sökande är kvinnor har jag ingen bra förklaring till, säger Jonas Jönsson.

Endast två av de elva elever (en har hoppat av) som går på fotolinjen är killar. Eleverna själva hade ingen bra eller enkel förklaring till varför bildintresset ökat bland kvinnor. Tjejerna på linjen säger att de är intresserade av konst och måleri och att det var därför de sökte till fotolinjen.

– Fotografi har något konstnärligt över sig. Jag vill med bilder berätta hur jag själv ser på saker. Jag vill inte ha ett 9 till 5-jobb. Jag vill resa, ha ett kreativt yrke, skapa, säger eleven Sofie Nilsson.

Adrenalinkickar

De två killarna talade mer om att få adrenalinkickar, att möta andra människor i svåra situationer och vinna över deras förtroende.

– Foto är direktare än måleri. Det som fotograferats har funnits i verkligheten. Det finns en trygghet i konsten som inte bilden har, säger eleven Mikael Hellström och tillägger att han vill ha en balans mellan estetisk- och dokumentär fotografering.

Eleverna känner till det danska fotoundret och att danska fotografer vunnit flera internationella priser. Mikael Hellström misstänkte att de danska framgångarna kan ha sin orsak i landets öppnare livsstil.

– Danskarna är mer nyfikna på människor och detta påverkar hur du tar bilder. Fotografer influeras av vilka människor de vågar möta, säger Mikael Hellström.

Vissa av eleverna trodde också att det uppstått en positiv korsbefruktning mellan stillbildsfotot och dansk film, de idéer som förts fram i dogma-manifestet: att inget artificiellt ljud eller ljus får läggas till vid efterbearbetningen av filmerna.

Många av övningarna på fotolinjen går ut på att övervinna sin blyghet och våga närma sig människor. Första uppgiften på fotolinjen är att åka till Kramfors och fotografera personer och staden. I en annan övning får eleverna, med en bindel för ögonen, sätta fast en nål på en karta över Hola med omnejd. Sedan får de dokumentera platsen.

– Min nål hamnade på en stuga. När jag kom dit sade damen: Nej, inte i år igen, säger Mikael Hellström.

Elevernas examensarbeten finns nu utställda på Bildens Hus i Sundsvall. De har under två månader jobbat med de mest skiftande ämnen. En elev har plåtat laxodlingen i Bergeforsen och koncentrerat sig på att fotografera fiskens rörelser och en annan reste hela vägen till Burkina Faso i Afrika och fotograferade kvinnor och barn.

Liten chans få fasta jobb

Om några veckor är de klara med sin utbildning. De är medvetna om att chansen att få jobb som nyutexaminerad fotograf från en folkhögskola är minimal. Bara några få av skolans tidigare elever har lyckats få fast anställning som pressfotograf.

De flesta är inställda på att ta andra jobb för att klara uppehället – och för att få tid att arbeta med egna idéer.

– Jag vill satsa på egna projekt och göra reportage med mera djup, bilder som håller längre än en dag, säger Mikael Hellström.

På frågan vilka förebilder de har inom fotoyrket räknar eleverna upp internationella namn som Mary Ellen Mark, Zed Nelson, Kent Klich och Henri Cartier-Bresson. Men även svenskar som Anders Petersen och Roger Turesson fick beröm av eleverna. Och så naturligtvis dansken Henrik Saxgren.

Endast några hundratal meter bakom folkhögskolan flyter Ångermanälven sakta fram. Vid stranden ligger den gamla borgen Styreholm. Kvar finns bara en jordkulle. Enligt sägnen skulle det ha varit en dansk fogde som någon gång på 1400-talet styrde över borgen. Han skulle ha varit en ogin person, hatad av alla i bygden. En dag lurade några baderskor, ledd av en dam vid namn Märtha, in hans knektar i bastun och tände på. Detta skulle ha hänt under Engelbrektupproret då det fanns många danskar i Sverige. Men det finns inga belägg för att historien är sann.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se