Stentuff arbetsmarknad efter journalistexamen
Bara en av tio av dem som gått ut från de stora journalistutbildningarna sedan hösten 2003 har fått fast anställning. Två av tio har inte jobbat som journalister över huvud taget. Det visar Journalistens undersökning av arbetsmarknaden för nyutexaminerade journalister.
Bara en av tio av dem som gått ut från de stora journalistutbildningarna sedan hösten 2003 har fått fast anställning. Två av tio har inte jobbat som journalister över huvud taget. Det visar Journalistens undersökning av arbetsmarknaden för nyutexaminerade journalister.
Journalisten har genomfört den hittills största arbetsmarknadsenkäten bland nyutexaminerade journalister. Enkäten har skickats ut till 615 journalister som gått ut från utbildningarna på JMK i Stockholm, JMG i Göteborg, Mittuniversitet i Sundsvall och Södertröns högskola under perioden hösten 2003-hösten 2004. 237 journalister svarade på enkäten, som ger en dyster bild av arbetsmarknadsläget.
Slit & släng och ”boskap” är två beskrivningar av hur nyutexaminerade journalister upplever att de behandlas på arbetsmarknaden i dag. Både arbetsgivare och högskolor utnyttjar det faktum att det finns ett stort intresse för att arbeta med journalistik, konstaterar de färska journalisterna.
– Den ”flexibla” arbetskraft som vi yngre står för är en skam för branschen, berättar en av de nyutexaminerade.
bryt
Det stora antalet nya journalister som utexamineras från landets skolor ses som ett stort problem. Konkurrensen om de få jobb som finns hårdnar alltmer och hela 86 procent av de intervjuade anser att det utbildas för många journalister i dag.
Så många som var femte nyutexaminerad journalist, eller 19 procent, har aldrig haft något journalistiskt arbete efter avslutad utbildning – inte ens vikariat, inhopp eller frilansuppdrag. 9 procent har fått en fast anställning, 40 procent har fått vikariat, 8 procent projektanställning, 9 procent enbart inhopp som timanställd och 15 procent har enbart fått frilansuppdrag.
En journalist som tog examen hösten 2003 och som inte haft någon journalistisk anställning alls berättar om läget:
– Det ser tyvärr helt hopplöst ut. Jag får inget jobb för att jag har för lite, alternativt “fel“ erfarenhet. Och jag får ju ingen erfarenhet så länge jag inte får jobba. Under tiden spottas det ut massor av nya journalister att konkurrera med. Jag är frustrerad och uppgiven!
Drygt hälften av dem som fått jobb går på vikariat. Den genomsnittliga längden på vikariaten är strax under sex månader, men det kan variera kraftigt, alltifrån en vecka till tolv månader.
bryt
Många vill försöka hålla sig kvar inom den journalistiska branschen, men är inte beredda att betala vilket pris som helst.
– Jag hoppas att jag får göra något som jag trivs med, men jag är inte beredd att offra allt bara för den här ruttna branschen, säger en journalist som tog examen våren 2004.
En annan av de nyutexaminerade är ännu mer pessimistisk:
– Jag räknar kallt med att bli arbetslös och få ändra yrkesinriktning. Jag orkar knappt ens bli arg över det längre. Det är bara så det är, berättar en journalist som befunnit sig på arbetsmarknaden i knappt ett halvt år.
bryt
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger till Journalisten att hon inte är förvånad över de dystra siffrorna i enkäten:
– De dystra siffrorna visar hur rätt vi haft när vi pratat om hur utbildningen och arbetsmarknaden går i otakt.
Överdimensioneringen av utbildningen blev en stor fråga på Journalistförbundets kongress. I ett uttalande slog kongressen fast att den svenska mediemarknaden i dag har för mycket grundutbildning och för lite fort- och vidareutbildning. Därför uppmanade kongressen den sittande utredningen om dimensioneringen inom högskolan att verka för en ansvarsfull utbildningspolitik som innebär en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden och som informerar om arbetsmarknadsläget.
Läs hela reportaget i veckans nummer av Journalisten.
Beställ din prenumeration här: http://www.journalisten.se/journalisten.aspx?Article_id=1403