Gå direkt till textinnehållet

Stampen blir störst i Sverige på dagstidningar

En del hyllar, andra är mycket oroade. Tidningssveriges senaste affär väcker stor uppmärksamhet. Genom Stampens två nya tidningsgrupper befäster familjen Hjörne sin mogulställning och blir störst på dagstidningar.

En del hyllar, andra är mycket oroade. Tidningssveriges senaste affär väcker stor uppmärksamhet. Genom Stampens två nya tidningsgrupper befäster familjen Hjörne sin mogulställning och blir störst på dagstidningar.

Medieminister Lena Adelsohn Liljeroth anser att det är naturligt med ägarförändringar på en konkurrensutsatt marknad.

– Självklart vore det inte bra om alla medier hade en och samma ägare, men så är inte fallet. I dag är utbudet och mångfalden större än någonsin, säger hon.

Annons Annons

I korthet slår Hjörneägda Stampen-koncernen i Göteborg ihop Nerikes Allehanda (som man äger till 39 procent) med VLT i en ny koncern, Liberala Tidningar – som blir ägare till 15 lokala tidningar.

Stampen köper också Hallands­posten, som förs samman med Hallands Nyheter (som man är majoritetsägare av efter köpet av Center­tidningar AB i höstas). De båda tidningarna bildar tillsammans med Bohusläningen i Uddevalla, TTELA och Strömstads Tidning/Norra Bo­hus­län koncernen Mediabolaget i Västsverige AB. På det här sättet blir moderbolaget Stampen i särklass störst i Sverige på dagspress, större än Bonnier och Schibsted.

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom är djupt oroad över den accelererande ägarkoncentrationen i Sverige.

– På kort tid har tre stora affärer genomförts: köpet av Centertidningar, Bonniers ökade ägarandel i TV4 och nu Stampens köp, som ger koncernen monopol på Västkusten.

Berörda journalistklubbar kommenterar förändringarna än så länge försiktigt.

– Reaktionerna är olika från person till person, en del är oroliga för likriktning och att ägarna bara vill ta hem vinster. Andra tror mer på att det här kan ge ökade resurser, säger Karin Pilkvist, vice ordförande i journalistklubben på NA.

I en bytesaffär övertas Söderman­lands Nyheter av Eskils­tuna-Kuriren, som lämnar över sin andel i Nerikes Allehanda till Stampen. Enligt Sven Rydén, klubb­ordförande på Södermanlands Nyheter, var förändringen väntad.

– Ända sedan Stampen köpte oss har det surrats om att sälja oss. Det finns en liten oro när det blir samma ägare av alla tidningar i Södermanland, Eskilstuna-Kuriren äger ju sedan tidigare Katrineholms-Kuriren och Folket. Men vi får se vad det blir av det.

Fredrik Nyberg, klubbordförande på Hallandsposten:

– Folk har inte gått och gråtit över det här och än så länge är tidningarna väldigt starka lokalt. Men vem vet vad som händer när det blir minusresultat på båda tidningarna?

Håkan Bergström, klubbordförande på Hallands Nyheter, anser att affären är principiellt oroande.

– Det ligger ju ett värde i sig med flera ägare på mediemarknaden.

Som klubbordförande på Stampen­ägda Göteborgs-Posten säger Pnina Yavari Molin att det finns fördelar med affären.

– För oss som klubb är det positivt att det går bra för Stampen och att koncernen stärker sin ställning.

Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi, ser Stampens agerande som en bekräftelse på hans förmodan om att försäljningen av Centertidningar AB var en nyckelaffär.

– Nu möblerar man om för att hämta hem rationaliseringsvinster genom att sammanföra tidningar som ligger geografiskt nära varandra. På det här sättet skapas en motkraft till Bonnier. Göteborgs-Posten har med satsningen på Bohusläningen visat allvar med att de lokala tidningarna ska behålla sin prägel.

Nerikes Allehandas chefredaktör Ulf Johansson framhåller att stärkta lokala tidningssatsningar är bra för mångfalden och även VLTs huvudredaktör Elisabeth Bäck välkomnar det som hänt:

– Det är på tiden att någon går om Schibsted och Bonnier, säger hon. Jag har under många år jobbat med Stampen och vet att det är bra ägare. Rent allmänt står branschen inför stora förändringar och vi behöver samverkan med mediehus som är duktiga.

Elisabeth Bäck är inte oroad över en ökad mediekoncentration.

– Vi har så många kanaler för publicering som vi inte hade tidigare. Jag vill hävda att vi har mer konkurrens i dag än för bara ett år sedan.

Frilansen Petter Larsson, som debatterat ägarkoncentrationen i bland annat Journalisten och Aftonbladet, ser affären som ytterligare ett utryck för en accelererande monopolisering.

– Antagligen blir det inga omedelbara effekter för läsarna. Det skrämmande är att ägarna ser affären bara som en affär – men de råkar faktiskt sälja journalistik. Konsekvensen är att det blir ännu svårare att över huvud taget komma in på mediemarknaden.

Agneta Lindblom Hulthén:

– Det är ett stort bekymmer att det är så tyst i den allmänna debatten om att medieägandet fördelas på större och färre händer. Ointresset är ett demokratiskt problem i sig.

ma@journalisten.se

ik@journalisten.se

al@journalisten.se

hl@journalisten.se

Fler avsnitt