Här är redaktionerna med störst och minst löneökningar

De senaste åren har journalister, precis som andra yrkesgrupper, drabbats av reallönesänkning på grund av inflationen som varit cirka 20 procent sedan 2022. Journalistens kartläggning av snittlönerna på svenska redaktioner visar dessutom att lönepotterna inte alltid följer värdeökningen i kollektivavtalen mellan Journalistförbundet och Medieföretagen.

Var tredje mediearbetsplats i Journalistens flerårsundersökning har haft en genomsnittlig löneökning på under nio procent sedan 2022, vilket innebär att lönepotterna på dessa arbetsplatser har vuxit långsammare än industrimärket.

I undersökningen ingår ett urval bestående av 26 jämförbara mediearbetsplatser där Journalisten har kunnat följa snittlöneutvecklingen sedan den kraftiga inflationsökningen inleddes 2022.

På nio av mediearbetsplatserna, bland dem Sveriges Television, Göteborgs-Posten och Bonnier News Business, har snittlönen bland medlemmar i Journalistförbundet ökat med mellan fyra och drygt åtta procent under perioden 2022-2025.

Följden blir ett slags relativ lönestagnation för kollektivet: lönepotterna urholkas när de ökar långsammare än märket, och leder till sämre löneutveckling i framtida lönerevisioner än på de arbetsplatser där snittlönen ökar med värdet i kollektivavtalen.

Stagnationen har oftast helt naturliga orsaker, till exempel pensionsavgångar; när journalister med lång yrkeserfarenhet och högre löner slutar och yngre journalister med lägre ingångslöner anställs sjunker snittlönen för kollektivet.

I botten på listan hamnar Göteborgs-Postens journalister. Mellan 2022 och 2025 har snittlönen bland journalistklubbens medlemmar ökat med fyra procent, vilket är mindre än hälften av vad kollektivavtalen gett under perioden.

– Till viss del har det att göra med pensionsavgångar och att välbetalda chefer har lämnat Journalistförbundet och därmed vår lönepott. Men det är inte hela förklaringen. Vi har i dag alldeles för låga löner för nyanställda. Det är något vi pratar mycket om i fackliga sammanhang och ska jobba stenhårt med framöver, säger Filip Kruse, ordförande i journalistklubben på GP.

Vad tycker klubben om löneläget?

– Man får ju konstatera att vi ligger långt efter tidningar i samma storlek som oss i andra storstadsområden. Dessutom verkar public service-redaktionerna dra ifrån. Det är ett stort problem, eftersom det är medier som vi mäter oss mot och konkurrerar med. Även om duktiga journalister. Det finns mängder av exempel på medarbetare som varit här men som nu finns på mer välbetalda redaktioner i Stockholm.

Historiskt har journalistlönerna på den tidigare Hallpressen (numera Bonnier News Local) i Småland och NWT-koncernen i Värmland legat lägst i landet, men efter ett löneuppror inom Hallpressen för tio år sedan har de småländska journalisterna fått upp sina löner. 2015 tjänade journalisterna på Jönköpings-Posten 2 400 kronor mindre i månaden än kollegorna på Nya Wermlands-Tidningen. Tre år senare hade de gått om.

Journalistens kartläggning visar att lönerna i Småland fortsätter att öka snabbare än lönerna i Värmland. Sedan 2022 har snittlönen för Journalistförbundets medlemmar på Jönköpings-Posten ökat med drygt 13 procent, medan lönerna inom NWT ökat med drygt tio procent.

I båda fallen är ökningen större än märket om cirka nio procent under perioden.

Den tidning som har fått störst löneglidning sedan 2022 är Smålänningen med åtta klubbmedlemmar och en procentuell snittlöneökning på över 14 procent.

– Vi har de senaste åren haft medarbetare som gått vidare till andra arbetsgivare men ändå ingått i potten vid lönerevisionen, och det har gynnat Smålänningens medarbetare. Organisationsförändringar har också varit en del i att det funnits mer pengar att fördela. De titlar som tidigare ingick i Hall media har också varit en del av en riktad insats för att höja låga löner, och det har bidragit till en bättre löneutveckling än snittet, säger Martina Quinn, ordförande i journalistklubben.

Den sortens teknisk löneglidning är vanlig i dagspressbranschen: en medarbetare som ingår i lönepotten hinner sluta innan löneförhandlingarna avslutats och blir nollad. Pengarna som medarbetaren tillfört potten delas i stället mellan dem som jobbar kvar, vilket leder till att lönerna på redaktionen ökar med mer än pottprocenten.

Att snittlönerna ökar mer än märket, det vill säga löneglidning, kan alltså också ha naturliga orsaker. Ett större sparpaket där nyanställda med lägre löner tvingas sluta, kan till exempel leda till att snittlönen på redaktionen ökar.

Vad tänker du om era löner på Smålänningen?

– Jag är glad över den utveckling som klubben fått till de senaste åren men lönerna är fortfarande på tok för låga. Vi i klubben kommer att fortsätta arbeta för löneglidning framöver. Vi har många kompetenta medarbetare som borde uppskattas även i lönekuvertet, säger Martina Quinn.