SR-anställda känner sig bortglömda
Journalistklubben på Sveriges Radio anser att ledningen för bolaget saknar visioner om hur företaget ska se ut i framtiden för de fast anställda.
Journalistklubben på Sveriges Radio anser att ledningen för bolaget saknar visioner om hur företaget ska se ut i framtiden för de fast anställda.
På senare tid har det varit mycket fokus på hur Sveriges Radio ska se ut i framtiden. Företaget ska minska sina fasta kostnader genom att bland annat minska den fasta personalen med närmare 20 procent fram till år 2010.
Men trots en kraftig nedskärning av antalet anställda kommer SR fortfarande att vara en av landets största arbetsgivare inom mediebranschen med 1 500 anställda. De tillsvidareanställda anser att det i SRs framtidsplaner saknas en satsning på dem som är kvar. Journalistklubben på SR vill därför ha ett stimulanspaket för personalen.
– Vi vill att det nya Sveriges Radio även ska vara ett företag för de fast anställda. Vi har fått signaler om detta, men klubben har svårt att läsa sig till vad det egentligen skulle innebära, säger Ola Gäverth, klubbordförande på SR.
Journalistklubben har i förhandlingar med företagsledningen föreslagit en kompetensutbildning för tillsvidareanställda och att det genomförs interna satsningar på nya program så att inte all kreativitet och allt nyskapade utförs av produktionsbolag.
– I framtidsvisionen finns det inte tydligt markerat att det ska satsas på interna program. Vi tycker också att det behövs göras en löneöversikt eftersom SR håller på att halka efter lönemässigt, säger Ola Gäverth.
bryt
Enligt SR-ledningens beslut ska utläggen på produktionsbolag öka med 222 miljoner kronor fram till år 2010. Utläggen gäller inte enbara produktionsbolag, utan även frilansar.
Problemet i dag är att SR betalar dåligt och få har möjlighet att försörja sig på att enbart sälja material till SR. För att frilansar ska vara intresserade av att jobba för SR i framtiden måste arvodena höjas markant.
Program som exempelvis Pengar, som produceras i Malmö, köper in ytterst lite frilansmaterial eftersom budgeten är begränsad.
– Ett generellt problem inom Sveriges Radio är att programbudgetarna är för små och därför kan vi inte betala frilansar så bra, säger Ylva Esping, programledare för Pengar.
Sedan några år tillbaka finns det ett antal produktionsbolag som gör program för SR. Bland de större med egen studio finns Filt, A-One Produktion och Wegreaus-Annbrink.
bryt
Som Journalisten tidigare skrivit har produktionsbolagen Strix, Meterfilm och Efti varit i kontakt med SR. Thomas Lundkvist, VD för nystartade bemanningsföretaget Mediakompetens, kan tänka sig att företaget även gör produktioner på beställning.
– Vi är först och främst ett företag som erbjuder bemanningslösningar. Men vi är inte främmande för att producera på uppdrag – och det gäller både tidnings- och etermedieföretag. Men vi har inget avtal med Sveriges Radio. Så mycket kan jag säga, påpekar Thomas Lundkvist, vars företag skrivit ett kollektivavtal med Journalistförbundet.
De som jobbar på Filt, A-One Produktion och Wegreaus-Annbrink är projektanställda. Produktionsbolagen menar att detta beror på att SR endast ger dem kontrakt att göra program ett år i taget och att de därför inte kan anställa eftersom framtiden är så osäker.
Projektanställning är vanligt på SR och journalistklubben driver några fall där de anser att det rör sig om felaktig anställning och att personerna egentligen borde bli tillsvidareanställda.
bryt
Journalistklubben är orolig för att olika former av lösa anställningskontrakt kommer att flyttas över till produktionsbolag när SR så gott som har anställningsstopp och företaget vill satsa på utomstående medverkan.
Ola Gäverth vill därför att SR kontrollerar att de produktionsbolag man köper in program ifrån är goda arbetsgivare och inte utnyttjar sina anställda.
– Sveriges Radio måste ha insyn i de företag som de anlitar, att de är goda arbetsgivare och de anställda har det bra, annars finns det risk att Sveriges Radios trovärdighet urholkas, säger Ola Gäverth.
pj@journalisten.se