Gå direkt till textinnehållet

Snikbilderna kan vara olagliga

Domen i Europadomstolen har rönt förvånansvärt lite uppmärksamhet i Sverige, trots att den kan vara banbrytande för kändisars möjlighet att få upprättelse mot medierna. En tolkning av domstolsutslaget är att stora delar av det som publiceras i tidningar som Klick, Veckans Nu, Se & Hör och Hänt Extra kan vara olagligt.

Norskan är ett underbart språk. Där talar man inte om ”paparazzi”, utan om ”snikfotografer”, vilket för en svensk onekligen får en intressant dubbelbetydelse.

Det är många som vill snika till sig lönsamhet genom att frossa i mer eller mindre avslöjande bilder på kändisar. I Sverige är kändisfoto-genren i starkt uppsving för tillfället, vilket bland annat framgått genom Aftonbladets försäljningsframgång med nya fredagsbilagan Klick, som snabbt nått mycket högre upplaga än föregångaren Puls, genom att dra ner på de journalistiska ambitionerna och istället förstärka inriktningen på kändisar och skvaller och avsätta ett antal sidor till bilder på kändisar som petar sig i näsan, går och handlar eller trycker lite skräpmat.

bryt

Snikbilder går hem, med andra ord. Men de är också ifrågasatta – inte bara av journalister i ”finpressen” som regelmässigt förfasar sig över sladdret och kändisfixeringen – utan också av en del tyngre instanser.

PFU, till exempel. Det står för Pressens Faglige Utvalg, som är Norges motsvarighet till Pressens Opinionsnämnd. De klandrade i förra veckan norska Se og Hør för att ha publicerat bilder på norska fotbollsstjärnan Ole Gunnar Solskjærs fru Silje Lyngvær och parets två barn när familjen var ute på shoppingtur i Oslo. PFU konstaterar i sitt beslut att anhöriga till kändisar har en större rätt till privatliv än kändisarna själva. PFU har tidigare friat en bild på hela familjen Solskjær på semester, men när fokus sattes enbart på de anhöriga drog PFU en ny gräns för integriteten.

Utslaget har redan satt fart på den etiska debatten i Norge, där medierna generellt varit tuffare i kändisjournalistiken än svenska tidningar. En del kritiserar PFU för att vingla i sina beslut, andra välkomnar tydligare riktlinjer.

Men ännu viktigare för pressdebatten blir sannolikt den dom som Europadomstolen fällde den 24 juni i fallet där prinsessan Caroline av Monaco (numera gift von Hannover) drivit ett fall av snik-publicering till domstolen och hävdat att de bilder som publicerats på henne och hennes familj – där hon hämtat barnen i skolan, handlat och utövat andra vardagssysslor – innebar en kränkning av artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det vill säga den paragraf som reglerar graden av respekt som ska visas för personers privat- och familjeliv.

bryt

Europadomstolen gav prinsessan Caroline rätt och hävdade att artikel 8 i det här fallet vägde tyngre än artikel 10, som är den som reglerar yttrandefriheten, eftersom bilderna inte kunde sägas ha ett sådant allmänintresse att en publicering var motiverad, trots att det rörde en offentlig person.

Domen i Europadomstolen har rönt förvånansvärt lite uppmärksamhet i Sverige, trots att den kan vara banbrytande för kändisars möjlighet att få upprättelse mot medierna.

Men att döma av de reaktioner som nu börjar dyka upp från en del yrvakna svenska juridikprofessorer och tryckfrihetsexperter kan domstolsutslaget få stor betydelse för vad som är okej att publicera även i Sverige. Konventionen är gällande som svensk lag och det förefaller inte som att tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen ger Sverige någon särställning.

En tolkning av domstolsutslaget är med andra ord att stora delar av det som publiceras i tidningar som Klick, Veckans Nu, Se & Hör och Hänt Extra kan vara olagligt.

Fortsättning följer. Kanske båda i rättssalarna och i den svenska pressetiska debatten.

mj@journalisten.se

PS: I en debattartikel i Helsingborgs Dagblad i fredags gick Yelah-medarbetaren och frilansen Stefan Bergmark till angrepp mot den ”offentliga enfalden i Malmö”. Han hävdar att försöken att upprätthålla en mediemångfald efter Arbetets nedläggning ”bara blev en tummetott” och att vänsterskribenterna i dag har allt svårare att göra sig hörda. Man kan anta att han inte tycker att det räcker att socialdemokraternas förre partisekreterare Lars Stjernkvist rekryterats som ledarskribent till Skånska Dagbladet…

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret