Gå direkt till textinnehållet

SD-sympatisörer mer missnöjda med covidrapporteringen

En studie från Vetenskap & Allmänhet visar att publikens uppfattning om pandemirapporteringen delvis är oberoende av den faktiska rapporteringen – och att individuella partisympatier verkar påverka hur man uppfattar informationen. ”Det är dramatiska förändringar i publikens uppfattning om tonläget i rapporteringen”, säger V&As utredare Gustav Bohlin.

Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet har tillsammans med forskare vid Karolinska institutet och Södertörns högskola genomfört en omfattande studie av hur människor uppfattar information om pandemin och hur medierna har rapporterat, med fokus på forskningsbevakning.

Undersökningen har genomförts dels genom återkommande enkätundersökningar under perioden mars 2020 till april 2021, dels genom en innehållsanalys av rapporteringen i Dagens Nyheter, Sveriges Television och Aftonbladet.

Resultaten bekräftar många av de resultat som framkom i en liknande studie som JMG genomfört och som Journalisten berättade om i våras, där medierna fick toppbetyg av publiken.

V&As studie visar att traditionella nyhetsmedier har varit den svenska allmänhetens i särklass viktigaste källa till information om coronaviruset. Tre av fyra uppgav att nyhetsmedier var deras främsta källa till information om coronaviruset såväl i mars som i september 2020. Bara 1-2 procent uppgav sociala medier.

Sveriges Television ligger helt i en klass för sig – 64 procent av de svarande uppgav att de tagit del av information om coronaviruset via SVT under de senaste två dagarna (medelvärde för 13 enkättillfällen under mars 2020 till april 2021). På avlägsen andraplats kommer TV4 på 38 procent och därefter Aftonbladet och SR på 36 procent. Även bland yngre personer (18-29 år) var SVT den vanligaste nyhetskällan.

– SVT är unikt i undersökningen. De når väldigt många och åtnjuter samtidigt stort förtroende jämfört med andra nyhetsmedier, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

76 procent av de svarande uppger att de haft förtroende för SVTs coronarapportering, något högre än SR på 74 procent. 53 procent uppger att de haft förtroende för rapporteringen i TV4, 48 procent för DN, 43 procent för den lokala morgontidningen, 42 procent för SvD, 23 procent för utländska medier, 19 procent för Aftonbladet och 14 procent för Expressen.

Studien visar också att publikens uppfattning av tonläget i rapporteringen svängt kraftigt. I mitten av mars 2020 uppfattade 67 procent tonen som uppskruvad och alarmistisk, men under våren och sommaren sjönk den andelen med hela 46 procentenheter till 21 procent i september. Därefter steg andelen igen till cirka 50 procent.

Men forskarnas analys av vad som faktiskt har publicerats om coronaviruset i SVT, Aftonbladet och DN, visar att tonen är övervägande neutral, ungefär 70 procent av artiklarna är varken alarmerande eller lugnande, och tonläget skiljer sig inte nämnvärt över tid, även om en viss minskning av alarmerande innehåll kan skönjas mellan våren och hösten 2020.

I V&As studie har man valt ut artiklar som handlar om forskning. JMGs undersökning från i våras baserades på den totala coronarapporteringen och visade generellt på en större andel alarmerande inslag i rapporteringen. Här sågs en viss minskning av alarmerande inslag under sommaren och hösten 2020, dock ej lika dramatisk som allmänhetens uppfattning om densamma

Betyder det att publikens uppfattning om rapporteringen är oberoende av vad som faktiskt rapporteras?
– Till viss del kan det nog vara så, säger Gustav Bohlin. Det är dramatiska förändringar i publikens uppfattning om tonläget i rapporteringen, och den förändringen motsvaras inte av en lika stark förändring i det faktiska tonläget i rapporteringen. En möjlig tolkning är att uppfattningen om hur akut situationen är i omvärlden skiftar, med till exempel smittspridning och inläggningar på IVA, och att det i sin tur påverkar hur balanserad man uppfattar att nyhetsrapporteringen är.

I enkätundersökningen har de svarande också angett sina partisympatier. 73 procent av de svarande som sympatiserar med Socialdemokraterna anser att rapporteringen i svenska medier överlag har gett dem den information de behöver. Motsvarande siffra för Moderaternas sympatisörer är 63 procent och Sverigedemokraternas sympatisörer bara 41 procent.

Trots att de tre grupperna till stor del följt samma medier och tagit del av samma information anser SD-sympatisörerna alltså i större utsträckning än S- och M-sympatisörer att de inte fått den information de behöver om coronaviruset.

Vad beror det på?
– Det kan inte studien ge svar på. Men vi vet att budbäraren är avgörande för hur man tolkar budskapet. SD-väljare har generellt lägre förtroende för flera av de vanligaste medierna än vad S-väljare har, och det skulle kunna förklara skillnaden, säger Gustav Bohlin.

Men den här frågan handlar ju om fakta, inte värderingar – de svarande har tagit del av samma information om coronaviruset. Då borde det väl inte finnas någon skillnad i hur de uppfattar den?
– Man får lita på att de som svarat ger sin ärliga uppfattning, och man kan konstatera att det finns skillnader i hur nöjd man är med informationen om coronaviruset och att det finns en tydlig koppling till partisympatier. Om man misstror avsändaren, oavsett om det är ett nyhetsmedium eller en myndighet, finns det en större risk att man upplever att man inte har fått den information man behöver.

Fler avsnitt
Fler videos