Gå direkt till textinnehållet

Toppbetyg till mediernas rapportering om pandemin

En överväldigande majoritet av svenskarna var nöjda med mediernas rapportering om coronapandemin under våren förra året. Det visar en ny studie från JMG, Göteborgs universitet. ”Det är den mest uppmärksammade nyhetshändelsen i modern tid och efterfrågan på information var oerhört stor. Medierna tog på sig ett samhällsansvar”, säger Marina Ghersetti, docent vid JMG.

En ny JMG-studie om nyhetsrapporteringen och allmänhetens informationssökning under våren 2020 visar att medierna klarade att möta den enorma efterfrågan på information om pandemin.

Studien är uppdelad i två faser: perioden från den 24 februari till den 10 mars 2020, samt perioden från den 31 mars till den 14 april. Under den intensiva andra perioden var allmänhetens informationstörst enorm, ändå anser en överväldigande majoritet av de 13 718 personer som ingått i panelundersökningen att medierna klarade att möta behovet:

  • 88 procent tyckte att rapporteringen om hur man skyddar sig mot smittan var mycket eller ganska bra.
  • 75 procent uppgav sig vara nöjda med mediernas rapportering om smittans farlighet.
  • 78 procent var nöjda med mediernas rapportering om vad man gör om man blir sjuk.
  • 69 procent var nöjda med mediernas information om hur smittan påverkade samhället.

I studien har forskarna också undersökt hur omfattande bevakningen var under perioderna i Dagens Nyheter, Aftonbladet och SVT Rapport. Under de fyra undersökta veckorna publicerade Dagens Nyheter sammanlagt motsvarande 650 helsidor om coronakrisen, Aftonbladet publicerade 594 sidor och Rapport sände 9,25 timmar inslag om krisen.

Publiceringarna var betydligt fler under den andra mätperioden, i första halvan av april 2020. Nyhetsperioden direkt efter att restriktionerna införts den 10 mars fram till slutet av mars, ingår inte i studien.

Antal träffar på sökordet ”corona” i Retriever per dag i fyra dagstidningar, samt antal avlidna med covid-19 under första halvåret 2020. Grafik: JMG.

– Det är den mest uppmärksammade nyhetshändelsen i modern tid och efterfrågan på information var oerhört stor, säger Marina Ghersetti, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, som tillsammans med docent Tomas Odén genomfört studien på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Genom nyhetsmedierna fick allmänheten veta hur man ska skydda sig mot smittan, vad man ska göra om man blir sjuk, hur farlig den var, och hur pandemin påverkade samhället. Medierna tog på sig ett samhällsansvar. Ingen som följde nyhetsmedier våren 2020 kunde missa informationen, säger Marina Ghersetti.

Hur viktiga är nyhetsmedierna i en kris?
– När det inträffar en kris ökar oron och därmed behovet av information. Det är genom att få information som vi stillar vår oro. Denna studie visar precis som tidigare studier, att nyhetsmedierna är den absolut viktigaste informationskällan i en krissituation. Efter hand börjar också fler att söka information på myndigheternas hemsidor, och bland grupper med utländsk bakgrund söker sig en större andel direkt till myndigheternas hemsidor, bland annat eftersom informationen ofta finns på flera språk där, säger Marina Ghersetti.

Är det några av resultaten i studien som överraskade er?
– Ja, vi mätte bland annat hur alarmerande nyheterna var, alltså hur stor andel av artiklar och inslag som hade ett tonläge som betonade att situationen var allvarlig. Drygt hälften av nyheterna, 54 procent, var alarmerande – och det är på samma nivå som nyhetsrapporteringen om svininfluensan och ebolan, som hade betydligt mindre konsekvenser för det svenska samhället.

Vad beror det på att det inte var större andel alarmerande nyheter?
– Det vet vi inte riktigt. Det finns ett tak för hur mycket hemska nyheter man kan ta in; blir det för hemskt orkar man inte ta del av nyheterna. Det skulle kunna vara en förklaring till att utbudet höll sig på den nivån. Sen är ju volymen i nyhetsrapporteringen om coronakrisen så stor att det blir alarmerande i sig – man förstår att situationen är allvarlig utifrån omfattningen på bevakningen.

Ett resultat som också förvånade forskarna var utrikesbevakningen kopplad till coronakrisen.

– Under våren 2020 var det ganska lite rapportering om situationen i våra nordiska grannländer, som hade betydligt lägre dödstal än Sverige. I nyhetsförmedlingen brukar man ofta jämföra med övriga Norden, men under de veckorna under våren 2020 var det i stället länder som Kina, USA, Italien och Storbritannien som var i fokus. En förklaring kan vara att de länderna hade stor smittspridning och kunde leva upp till de nyhetsmässiga kraven på dramatik, säger Marina Ghersetti.

Fler avsnitt
Fler videos