Så gör du ett klimatgräv

Malin Crona med sin bakgrund som ekonomijournalist är van att följa pengarna, medan Lisa Svenssons Excelkunskaper och fallenhet för datajournalistik ledde till att UG bland annat kunde avslöja att finska staten är en av Sveriges största klimatbovar – och står bakom 72 procent av torvbrytningen i Sverige.

Men hur gör man? Är det svårt att göra ett eget klimatjobb om man till exempel jobbar på en lokalredaktion?
– Klimatjobb är som vilket jobb som helst. Man måste inte ha en massa förkunskaper för att lyckas. Jag kunde ingenting om våtmarker innan jag gjorde ett helt vanligt nyhetsjobb på SVT om att regeringen skulle skjuta till pengar för att återställa våtmarker. Sen skulle jag följa upp det, vad blev det av våtmarkerna? Då visade det sig att pengarna hade försvunnit, säger Malin Crona.

– Jag tycker att man ska arbeta utifrån sina egna styrkor. Är man till exempel duktig på att få folk att prata kan man intervjua äldre boende som minns om det var lika vanligt med översvämningar i området förr, eller vad det nu kan handla om.

Annons

Under pandemin lade många medier sina klimatredaktioner i malpåse vilket betyder att frågorna numera ofta landar hos allmänreportrar.

– Det betyder att klimatfrågan måste in i den vanliga nyhetsrapporteringen, man behöver tänka på den. Det här till exempel …

Malin Crona plockar upp en tallruska som ligger på stigen i skogsområdet där vi befinner oss, nära hennes bostad i Enskede.

– Svenska Dagbladet hade en artikel om alla avbrutna tallgrenar i Stockholmsområdet under vintern. Det var en bra artikel, men jag saknade en frågeställning: ”Är det här normalt?” Och svaret är nej, det är det inte. Eftersom det är varmare till havs avdunstar mer vatten och när molnen kommer in över land släpper de ifrån sig allt vatten på kort tid. Tallgrenarna bryts av tyngden av snön. Vi ser effekter av klimatförändringen här och nu.

– För publiken blir det konstigt när vi tappar bort klimatperspektivet. När en artikel om stigande livsmedelspriser, som ju beror på att skördarna är dåliga eftersom det är för varmt i Europa, ligger bredvid en artikel om de billigaste resorna till värmen, då undrar läsarna vad som pågår. En av journalistikens uppgifter är att ge människor makt att fatta kloka beslut för framtiden. Gör vi det? 

Eftersom klimatfrågan är komplex är det lätt att tro att klimatjournalistik också är komplext, men så är det inte, menar Malin Crona. Det är tvärtom oerhört enkelt, bland annat eftersom det finns så många tomma löften.

– Man måste inte granska i förväg. När kommunen säger att den nya lekplatsen ska bli klimatneutral väntar man till den är klar. Hur blev det? Blev det betong och cement ändå?

Samtidigt är all klimatjournalistik tämligen binär: tas det upp kol ur marken är det dåligt, binder man kol i marken är det bra. 

– Du måste förstå kolcykeln och tidsperspektivet. Men det är inte komplicerat. Allt är förnyelsebart, men torven som finns i plantagejorden du köper bildas på några tusen år. Den är inte hållbar eftersom du förbrukar den snabbare än så. Varför är det då hållbart att använda kompostjord av löv? För att det tar ett år för den att bildas. Så enkelt är det. Man måste våga ställa dumma frågor om man inte förstår.

Eftersom klimatjournalistik ofta handlar om hur stora mängder koldioxid som släpps ut, hur pengar används och hur olika klimatprojekt faller ut är det svårt att få överblick. Där kommer datajournalistiken in i.

– Man behöver inte vara expert för att börja jobba med Excel, det finns många manualer och tips på nätet om hur man gör. Det är inte svårt, säger Lisa Svensson.

– Datajournalistik behöver inte heller vara 20 000 rader med 17 kolumner i Excel. Den fil som avslöjade att det finska statliga bolaget Neova stod för 72 procent av torvbrytningen i Sverige var på två rader och tre kolumner. Jag vet att det finns krimjournalister som bygger sina egna Exceltabeller och för in nya brott som begåtts varje dag. Efter ett år har de ett enormt sökbart material i en unik databas, säger Lisa Svensson.

Cronas tips till klimatjobb

• Följ upp dina egna jobb. Vad hände med pengarna som kommunen skulle satsa? 
• Granska löften. Blev det nya köpcentret hållbart som man lovade? 
• Följ pengarna. Vart tog de kommunala eller statliga anslagen vägen? Begär ut handlingar, det är där man ofta hittar sitt case.
• Åk ut! Titta på plats med en intervjuperson, det gör det begripligt för publiken.
• Ta reda på vilken myndighet som håller i återrapporteringen av ett projekt och begär ut rapporterna. 
• Gör datajournalistik av uppgifterna i Excel. Ställ frågor till materialet. 
• Gå hela vägen. Kolla lobbyisterna och begär ut mejlkonversationer mellan dem och myndigheten. Vem äger bolaget? Kolla årsredovisningen.
• Förstå kolcykeln och tidsperspektivet för att kunna avslöja ”grönmålningen”. 
• Hitta grundforskningen. Intervjua forskarna ute i fält.
• Nätverka. Prata med journalister i andra länder, lär dig av hur de jobbar. På Covering Climate Now, coveringclimatenow.org, finns resurser, tips och föredrag.

Här hittar du klimatdata

SMHI, SGU och Naturvårdsverket och även internationella myndigheter är en bra källa till klimatdata. Malin Crona har gjort en länksamling för 
FOJO som finns på fojo.se/faktajouren/faktagranska-­klimatet